<p>Vår nyfikenhet och vårt intresse har styrt vårt val av ämne. Vi upplever att skolor i allmänhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser på dans som en bra/viktig metod såväl för inlärning som också träning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda på hur man ser på dans ute i verksamheterna. Enligt läroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. Når skolan upp till målen? Vi vill ur två perspektiv, elever respektive lärare, ta reda på deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras inställning till dans och hur de ser på dansens roll och funktion. Detta har vi valt att titta på i årskurserna förskoleklass t.o.m. år 6. Vi har gjort vår studie på två skolor som ligger i olika kommuner. Med utgångspunkt i syftet har vi valt att göra enkätfrågor med bestämda svarsalternativ, förutom i två frågor där vi använder öppna frågeställningarna, d.v.s. icke-strukturerade frågor. För att få en djupare uppfattning om pedagogernas syn på dans och hur de tror att barnen upplever det, valde vi att göra intervjuer. Vi intervjuade fyra pedagoger sammanlagt från de bägge skolorna. Vi har gjort enkäter med elever och totalt genomfördes dessa med 52 elever med en spridning från förskoleklass till år 6. Vi har använt oss av en både kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie. Både elever och pedagoger anser att det skulle kunna förekomma mer dans i skolan. Deras uppfattning är att det oftast förekommer på musik och idrottslektionerna. De flesta är positivt inställda till dans och tycker själva om att dansa. De pedagoger som inte har ett personligt intresse av att dansa är inte de som först och främst använder sig av dans i sin undervisning. De elever som inte tycker att dans är roligt, upplever det ofta som jobbigt för att det kan bli pinsamt och är rädda för att göra fel och att de inte kan.Både pedagoger och elever är överens om att dansen är bra på många sätt, inte minst för allt det som den tränar. Man tränar bland annat fysik, samspel och motorik, samtidigt som det förstärker inlärning. Eleverna får möjligheten till att uttrycka sig och de tränar upp sin koordinationsförmåga.</p>

<p>Aim</p><p>Our aim with this study was to examine how outdoor education is designed and experienced in three upper (senior) levels of compulsory school in Stockholm, and to compare it with the Norwegian equivalence.</p><p>Method</p><p>Our method has been interviews with ten teachers, of whom six are Swedish teachers and four are Norwegian teachers. Two Swedish teachers are teaching in other subjects than Physical Education, four are teachers in Physical Education, two are teachers in Norway in Physical Education at and two are teachers in Norway at university level. Questionnaires were used to examine the Swedish pupils’ attitudes towards outdoor education. 90 questionnaires were delivered, and 70 answered them. 38 answeres were from the school with outdoor education profile and 32 answers were from two other schools. The questionnaires were examined on pupils in 9^th grade of three upper (senior) level compulsory schools.</p><p>Results</p><p>The results of the study showed that outdoor education is not included in Physical Education curriculum in one school, is used very briefly in the second school and used more in the school with a profile of outdoor education. The attitudes towards outdoor education are mixed among the teachers, even though they mention outdoor education as a good tool for different kinds of education, other than sport. The questionnaires showed that outdoor education is pursued and experienced in the same shape as their teachers. There were also a difference in experiencing outdoor eduation between schools with a profile of outdoor education and the school with no profile. Obstacles teachers have mentioned are time, lack of knowledge among teachers and colleagues, economy and resources. From a Norwegian perspective the results show that outdoor education is used more extensively in Physical Education than in Swedish schools. Outdoor education is formed by staying overnight outdoors and with education aimed to support to outdoor education.</p><p>Conclusions</p><p>Outdoor education is carried out in Physical Education if different prerequisites are fulfilled. These are economy, interests, knowledge, support from the management and headmasters, colleagues interests, cooperation among teachers and the availability of green areas in the</p> / <p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur friluftslivsundervisningen formas och upplevs på tre högstadieskolor i Storstockholm, och jämföra med den norska motsvarigheten.</p><p>Metod</p><p>Vår metod har varit intervjuer med tio idrottslärare, varav sex är svenska lärare och fyra är norska lärare. Två av de svenska lärarna undervisar i andra ämnen än idrott och hälsa, fyra svenska lärare undervisar endast i idrott och hälsa och av de fyra norska lärarna undervisar två i kroppsövning på ungdomsskolor i Oslo och två undervisar på högskolenivå. En enkätundersökning har också använts för att undersöka svenska elevers attityder till friluftsliv. 90 enkäter delades ut och 70 svarade. 38 svar var från skolan med friluftsprofil och 32 svar var från de två andra skolorna. Undersökningen utfördes på högstadieelever som gick i årskurs 9.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet av undersökningen visar att friluftsliv inte är inkluderat i ämnet Idrott och Hälsa i en av skolorna, är väldigt lite inkluderat i en annan skola samt är mycket inräknat i skolan med friluftsprofil. Attityderna till friluftsliv är blandade bland lärarna, huvuddragen är dock att friluftsliv kan vara ett verktyg för att bedriva andra delar än regelrätt idrottsundervisning. Enkätundersökningen visade att friluftsliv inte bedrivs och upplevs i samma form som deras lärare tycker, samt att det är skillnad i upplevelse mellan skolan med friluftsprofil och skolorna utan frilfutsprofil. Hinder för att bedriva friluftsliv tycks vara tid, brist på kunskap bland lärare och kolleger, ekonomi och resurser. Vår jämförelse av norska skolan visar att friluftsliv har mer utrymme i idrottsämnet där än i den svenska skolan. Friluftsundervisningen i Norge är utformad med övernattningar och moment som inriktar sig direkt mot friluftsliv.</p><p>Slutsats</p><p>I idrottsämnet undervisar lärarna i friluftsliv om olika förutsättningar är uppfyllda. Dessa är ekonomi, intresse, kunskap, stöd av ledning och rektor, kollegors intresse, samarbete mellan lärare och tillgängligheten till grönområden nära skolan. Vår slutsats är att svenska skolan kan lära av den norska hur högskoleutbildningar inom friluftsliv kan utformas så att en kultur av friluftslivsundervisning skapas vilket kan öka friluftsundervisningen på sikt.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur datorerna som finns i skolan används.</p><p>* Kan man se några tydliga skillnader mellan en innerstadsskola och en förortsskola?</p><p>* Hur ser elevernas datavanor ut?</p><p>Metod</p><p>Min uppsats är en kvantitativ studie. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en enkät. Enkäten som jag har gjort är till stora delar hämtad från examensarbetet Datorer i skolan som skrevs på Idrottshögskolan för 10 år sedan. Jag tyckte att många av deras frågor var intressanta och fortfarande aktuella.</p><p>Resultat</p><p>Svaren från enkäten visade att datorn används mest i ämnen som matematik, svenska och engelska i förortsskolan medan i innerstadsskolan har man använt datorn i svenska, engelska och bild. I innerstaden använder man ofta datorn till att hämta information från Internet och göra presentationer i t.ex. PowerPoint. Förortseleverna använder också datorn till att hämta information från Internet. En annan skillnad mellan de två skolorna är att man i förorten låter eleverna i högre grad använda datorn även till annat än skolarbete medan det sällan händer i innerstaden.</p><p>Det fanns många fler likheter än olikheter mellan skolorna. Alla barnen i båda skolorna tyckte om att arbeta med datorer vilket inte är så förvånande i dessa tider då datorerna har blivit så vanliga.</p><p>Slutsats</p><p>Datorn har blivit en naturlig del i elevernas sökning efter information. Datorn används också mycket till att jobba med skolans kärnämnen som t.ex. matematik, svenska och engelska vilket är bra för den ökade måluppfyllelsen som det ofta pratas om i dagens skola. Mycket hänger dock på lärarens datautbildning och inställning till att integrera datorn i undervisningen.</p> / Grundskollärarutbildningen 1999-2003

Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats: -”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.

The purpose of this paper is to show how practicing teachers work to prevent racism. Based on four interviews with teachers at low-, middle- and high schools, where these schools differ in numbers of immigrants and geographical location. Conclusion: None of the four teachers feel that racism is a problem at their school; however, they are confident that some racism is present at their school. The teaching techniques are comparable in all four schools which targets the students’ values, confidence, attitudes and behavior by work how students should treat one and other.

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema.

Syftet med den här studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans värld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats användes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare på gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbättringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, föräldrastöd och sociala aktiviteter ansågs vara viktiga hjälpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bättre förutsättningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering. Diskussionen lyfte fram hur väsentligt det var att ha ett förebyggande arbete i skolan och att det bör inledas i tidig ålder. Keywords: Social worker, children conflict, conflict resolution, school, parent influence

Syftet med studien är att belysa SO-lärares uppfattningar av historia som ett utomhuspedagogiskt ämne. Forskningsfrågorna: ·        Uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år utomhuspedagogik som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt, och vad är i sådana fall meningen med utomhuspedagogik i historia? ·        Hur uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år uterummet i form av en lärandemiljö i historia?   Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet är samlat med hjälp av kvalitativa intervjuer, där informanterna är lärare i SO i årskurserna 7-9. Deras uppfattningar presenteras som beskrivningskategorier i text och figurer. Resultat: Utomhuspedagogik uppfattas både som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt och inte. Meningen med utomhuspedagogik i historia är bland annat ökad historiemedvetenhet, ökat motivation, ökad social samvaro mellan lärare och elever samt bättre minne. Uterummet uppfattas som en lärandemiljö i form av ett läromedel att lära av och ett annat slags klassrum eller en scen att lära i. Slutsats: Utomhuspedagogik som ett historiedidaktiskt förhållningssätt, där exempelvis läraren är medveten om rums olika berättelser och kan skapa historiska upplevelser för eleverna, kan leda till ett ökat historiemedvetande och ge eleverna en känsla för varför de läser historia.

Aim Our aim with this study was to examine how outdoor education is designed and experienced in three upper (senior) levels of compulsory school in Stockholm, and to compare it with the Norwegian equivalence. Method Our method has been interviews with ten teachers, of whom six are Swedish teachers and four are Norwegian teachers. Two Swedish teachers are teaching in other subjects than Physical Education, four are teachers in Physical Education, two are teachers in Norway in Physical Education at and two are teachers in Norway at university level. Questionnaires were used to examine the Swedish pupils’ attitudes towards outdoor education. 90 questionnaires were delivered, and 70 answered them. 38 answeres were from the school with outdoor education profile and 32 answers were from two other schools. The questionnaires were examined on pupils in 9th grade of three upper (senior) level compulsory schools. Results The results of the study showed that outdoor education is not included in Physical Education curriculum in one school, is used very briefly in the second school and used more in the school with a profile of outdoor education. The attitudes towards outdoor education are mixed among the teachers, even though they mention outdoor education as a good tool for different kinds of education, other than sport. The questionnaires showed that outdoor education is pursued and experienced in the same shape as their teachers. There were also a difference in experiencing outdoor eduation between schools with a profile of outdoor education and the school with no profile. Obstacles teachers have mentioned are time, lack of knowledge among teachers and colleagues, economy and resources. From a Norwegian perspective the results show that outdoor education is used more extensively in Physical Education than in Swedish schools. Outdoor education is formed by staying overnight outdoors and with education aimed to support to outdoor education. Conclusions Outdoor education is carried out in Physical Education if different prerequisites are fulfilled. These are economy, interests, knowledge, support from the management and headmasters, colleagues interests, cooperation among teachers and the availability of green areas in the / Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka hur friluftslivsundervisningen formas och upplevs på tre högstadieskolor i Storstockholm, och jämföra med den norska motsvarigheten. Metod Vår metod har varit intervjuer med tio idrottslärare, varav sex är svenska lärare och fyra är norska lärare. Två av de svenska lärarna undervisar i andra ämnen än idrott och hälsa, fyra svenska lärare undervisar endast i idrott och hälsa och av de fyra norska lärarna undervisar två i kroppsövning på ungdomsskolor i Oslo och två undervisar på högskolenivå. En enkätundersökning har också använts för att undersöka svenska elevers attityder till friluftsliv. 90 enkäter delades ut och 70 svarade. 38 svar var från skolan med friluftsprofil och 32 svar var från de två andra skolorna. Undersökningen utfördes på högstadieelever som gick i årskurs 9. Resultat Resultatet av undersökningen visar att friluftsliv inte är inkluderat i ämnet Idrott och Hälsa i en av skolorna, är väldigt lite inkluderat i en annan skola samt är mycket inräknat i skolan med friluftsprofil. Attityderna till friluftsliv är blandade bland lärarna, huvuddragen är dock att friluftsliv kan vara ett verktyg för att bedriva andra delar än regelrätt idrottsundervisning. Enkätundersökningen visade att friluftsliv inte bedrivs och upplevs i samma form som deras lärare tycker, samt att det är skillnad i upplevelse mellan skolan med friluftsprofil och skolorna utan frilfutsprofil. Hinder för att bedriva friluftsliv tycks vara tid, brist på kunskap bland lärare och kolleger, ekonomi och resurser. Vår jämförelse av norska skolan visar att friluftsliv har mer utrymme i idrottsämnet där än i den svenska skolan. Friluftsundervisningen i Norge är utformad med övernattningar och moment som inriktar sig direkt mot friluftsliv. Slutsats I idrottsämnet undervisar lärarna i friluftsliv om olika förutsättningar är uppfyllda. Dessa är ekonomi, intresse, kunskap, stöd av ledning och rektor, kollegors intresse, samarbete mellan lärare och tillgängligheten till grönområden nära skolan. Vår slutsats är att svenska skolan kan lära av den norska hur högskoleutbildningar inom friluftsliv kan utformas så att en kultur av friluftslivsundervisning skapas vilket kan öka friluftsundervisningen på sikt.

Sammanfattning Denna studie syftar till att undersöka hur några pedagoger arbetar med föräldrars delaktighet vid arbetet med åtgärdsprogram. Tidigare forskning visar att det råder en oenighet bland lärare gällande hur mycket inflytande de tycker att föräldrarna ska ha över elevens möjligheter att få extra stöd (Lars Erikson 2009). Vi ville utifrån detta forskningsresultat gå vidare och undersöka hur denna variation ser ut och kommer till uttryck i praktiken. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta var således; Hur förhåller sig några pedaoger till föräldrars delaktighet vid upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram? Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger verksamma inom skolans tidigare år. Utifrån analysen av dessa samtal har vi kunnat utläsa fyra inbördes relaterade, men ändå skilda, synsätt kring föräldrars delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram. Det handlar om att hävda sin kompetens i yrket, att uppnå en kommunikation som präglas av ett ömsesidigt hänsynstagande, att tillmötesgå och ta stor hänsyn till föräldrarnas önskemål samt att anpassa sig efter det som den specifika situationen kräver. Vi har med utgångspunkt ifrån denna analys konstruerat fyra förhållningssätt; det yrkesprofessionella-, det dialogiska-, det tillmötesgående- samt det situationsanpassade förhållningssättet, varav den sista har vuxit fram ur, samt är en kombination av, de tre förstnämnda kategorierna. Detta förhållningssätt är unikt, i den bemärkelsen, att den endast respresenteras av en lärare.