<p>Syftet med den här studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans värld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats användes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare på gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbättringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, föräldrastöd och sociala aktiviteter ansågs vara viktiga hjälpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bättre förutsättningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering. Diskussionen lyfte fram hur väsentligt det var att ha ett förebyggande arbete i skolan och att det bör inledas i tidig ålder.</p><p>Keywords: Social worker, children conflict, conflict resolution, school, parent influence</p>

<p><p>Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet. Slutsatsen man kan dra efter denna studie är att hela barnets miljö påverkar barnet och skolan kan vara en bidragande faktor, då eleverna måste skapa och vårda många relationer men även hantera de stora barngrupper samt de olika krav som finns i skolan.</p></p>

<p><strong>Kommunikation</strong></p><p>En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan</p><p> 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor</p><p> Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.</p>

<p>Institution: Högskolan i Halmstad</p><p>Titel: Vi kan väl träffas och fika.</p><p>Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av</p><p>kontakten och samarbetet med svensk skola.</p><p>Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson</p><p>Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet.</p><p>Sidantal: 53</p><p>Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg</p><p>Examinator: Anders Persson</p><p>Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson</p><p>Slutseminarium: 2007-01-10</p><p>Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och</p><p>kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och</p><p>skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel</p><p>för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats</p><p>intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av</p><p>kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa</p><p>upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning.</p><p>I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter. Tre av</p><p>kvinnorna finner det på olika sätt svårt att få en tillfredsställande kontakt med barnens lärare</p><p>och en bra behållning av föräldramöten. En av kvinnorna avskiljer sig från de andra genom sitt</p><p>stora förtroende för sin egen roll när det gäller kontakt och samarbete med skolan. Det som</p><p>förenar dem är viljan att göra allt de kan gällande trygghet och framtid för sina barn. Kvinnorna</p><p>framför idéer om möten som skulle kännas inbjudande och givande. Deras vilja att delta i</p><p>barnens utveckling stämmer väl överens med skolans styrande texter medan många av deras</p><p>upplevelser tyvärr motsvarar tidigare forskning.</p><p>Nyckelord: invandrarföräldrar, kontakt, muslim, samarbete, skola.</p>

<p>Abstract</p><p>Essay in political Science (c-level) by Karin Forsling, Spring 2007</p><p>A school for the best interest of the child? - The Swedish School System according to the UN Convention on the Rights of the Child.</p><p>Supervisor: Stig Montin</p><p>The purpose of this essay is to investigate how the Swedish governments work with the im-plementation of this convention and what progress has been made. The inquiry of this study is to describe how the changing in the Swedish School System correspond to the national strat-egy for implementation of UN Convention on the Rights of the Child in Sweden and how the political protagonists.</p><p>I have read some of the most relevant documents from the authorities and organisations work-ing with children’s rights in Sweden and papers and communications from the political pro-tagonists.</p><p>Since UN Convention on the Rights of the Child was ratified by Sweden in 1990 the work for implementation has been quite successful but there are still lots to do. There are still some problems in School such as bullying, insulting, insecurity and lack of peaceful and harmoni-ous school environment. That is the political actors quite agree this but the have different so-lutions of the problems. The Social democratic party wants more adults in schools to guaran-tee a peaceful and harmonious school environment and the non-socialist Alliance wants clear roles and increased authority for teachers to create order in schools.</p><p>Keywords: UN Convention on the Rights of the Child, education, the national strategy, the Social democratic party, the non-socialist Alliance.</p>

<p><strong>Syftet med studien</strong> är att<strong> </strong>belysa SO-lärares uppfattningar av historia som ett utomhuspedagogiskt ämne.</p><p><strong>Forskningsfrågorna:</strong><strong></strong></p><p>·        Uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år utomhuspedagogik som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt, och vad är i sådana fall meningen med utomhuspedagogik i historia?</p><p>·        Hur uppfattar SO-lärare i grundskolans senare år uterummet i form av en lärandemiljö i historia?</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Studien är genomförd med en kvalitativ, fenomenografisk ansats. Det empiriska materialet är samlat med hjälp av kvalitativa intervjuer, där informanterna är lärare i SO i årskurserna 7-9. Deras uppfattningar presenteras som beskrivningskategorier i text och figurer.</p><p><strong>Resultat:</strong> Utomhuspedagogik uppfattas både som ett möjligt historiedidaktiskt förhållningssätt och inte. Meningen med utomhuspedagogik i historia är bland annat ökad historiemedvetenhet, ökat motivation, ökad social samvaro mellan lärare och elever samt bättre minne. Uterummet uppfattas som en lärandemiljö i form av ett läromedel att lära <em>av</em> och ett annat slags klassrum eller en scen att lära <em>i</em>.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Utomhuspedagogik som ett historiedidaktiskt förhållningssätt, där exempelvis läraren är medveten om rums olika berättelser och kan skapa historiska upplevelser för eleverna, kan leda till ett ökat historiemedvetande och ge eleverna en känsla för varför de läser historia.</p>

<p>Vi har under våra studier blivit medvetna om att samarbete mellan hem och skola är viktigt. Samarbete kan underlättas genom att en god kontakt finns mellan lärare och föräldrar. Vi har även förstått att samarbete främjar förståelse för elevens olika världar, genom att föräldrars och lärares olika förståelse för samma barn knyts samman och därmed kan elevens utveckling och lärande gynnas än mer.  För att få syn på om och i så fall hur samarbete kan stödja elevens lärande och utveckling har vi gjort en enkätundersökning samt läst vad forskare inom ämnet har kommit fram till. Denna studie har indelats efter föräldrarnas utbildningsnivå för att undersöka om skillnader och likheter uppträder med tanke på denna aspekt.</p><p>   Vår undersökning visade att flertalet föräldrar har en bra kontakt med skolan. Detta visar sig genom att föräldrarna anser att läraren oftast är tillgänglig och att föräldrarna får information från skolan. Det visade sig även att föräldrar anser sig som både engagerade och delaktiga i sitt barns lärande och utveckling. Det framkommer dessutom att föräldrarna menar att det även är eleven som gynnas av samarbete mellan hem och skola.  Föräldrarna ser mest fördelar med ett nära samarbete mellan hem och skola men det finns några nackdelar som de lyfte fram.</p>

<p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Denna studie syftar till att undersöka hur några pedagoger arbetar med föräldrars delaktighet vid arbetet med åtgärdsprogram. Tidigare forskning visar att det råder en oenighet bland lärare gällande hur mycket inflytande de tycker att föräldrarna ska ha över elevens möjligheter att få extra stöd (Lars Erikson 2009). Vi ville utifrån detta forskningsresultat gå vidare och undersöka hur denna variation ser ut och kommer till uttryck i praktiken. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta var således; <em>Hur förhåller sig några pedaoger till föräldrars delaktighet vid upprättande och uppföljning av åtgärdsprogram? </em></p><p>Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger verksamma inom skolans tidigare år. Utifrån analysen av dessa samtal har vi kunnat utläsa fyra inbördes relaterade, men ändå skilda, synsätt kring föräldrars delaktighet i arbetet med åtgärdsprogram. Det handlar om att hävda sin kompetens i yrket, att uppnå en kommunikation som präglas av ett ömsesidigt hänsynstagande, att tillmötesgå och ta stor hänsyn till föräldrarnas önskemål samt att anpassa sig efter det som den specifika situationen kräver. Vi har med utgångspunkt ifrån denna analys konstruerat fyra förhållningssätt; <em>det yrkesprofessionella-, det dialogiska-, det tillmötesgående- samt det situationsanpassade förhållningssättet</em>, varav den sista har vuxit fram ur, samt är en kombination av, de tre förstnämnda kategorierna. Detta förhållningssätt är unikt, i den bemärkelsen, att den endast respresenteras av en lärare.</p></p>

<p>Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats:</p><p>-”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”.</p><p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium.</p><p>Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.</p>

No description available.