This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies. The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school. Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter.

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan väl träffas och fika. Några muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lärarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad föräldrakontakt då elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för föräldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framställning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsågs att jämföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat från tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men också jämförbara erfarenheter. Tre av kvinnorna finner det på olika sätt svårt att få en tillfredsställande kontakt med barnens lärare och en bra behållning av föräldramöten. En av kvinnorna avskiljer sig från de andra genom sitt stora förtroende för sin egen roll när det gäller kontakt och samarbete med skolan. Det som förenar dem är viljan att göra allt de kan gällande trygghet och framtid för sina barn. Kvinnorna framför idéer om möten som skulle kännas inbjudande och givande. Deras vilja att delta i barnens utveckling stämmer väl överens med skolans styrande texter medan många av deras upplevelser tyvärr motsvarar tidigare forskning. Nyckelord: invandrarföräldrar, kontakt, muslim, samarbete, skola.

No description available.

Vår nyfikenhet och vårt intresse har styrt vårt val av ämne. Vi upplever att skolor i allmänhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser på dans som en bra/viktig metod såväl för inlärning som också träning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda på hur man ser på dans ute i verksamheterna. Enligt läroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. Når skolan upp till målen? Vi vill ur två perspektiv, elever respektive lärare, ta reda på deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras inställning till dans och hur de ser på dansens roll och funktion. Detta har vi valt att titta på i årskurserna förskoleklass t.o.m. år 6. Vi har gjort vår studie på två skolor som ligger i olika kommuner. Med utgångspunkt i syftet har vi valt att göra enkätfrågor med bestämda svarsalternativ, förutom i två frågor där vi använder öppna frågeställningarna, d.v.s. icke-strukturerade frågor. För att få en djupare uppfattning om pedagogernas syn på dans och hur de tror att barnen upplever det, valde vi att göra intervjuer. Vi intervjuade fyra pedagoger sammanlagt från de bägge skolorna. Vi har gjort enkäter med elever och totalt genomfördes dessa med 52 elever med en spridning från förskoleklass till år 6. Vi har använt oss av en både kvalitativ och kvantitativ metod i vår studie. Både elever och pedagoger anser att det skulle kunna förekomma mer dans i skolan. Deras uppfattning är att det oftast förekommer på musik och idrottslektionerna. De flesta är positivt inställda till dans och tycker själva om att dansa. De pedagoger som inte har ett personligt intresse av att dansa är inte de som först och främst använder sig av dans i sin undervisning. De elever som inte tycker att dans är roligt, upplever det ofta som jobbigt för att det kan bli pinsamt och är rädda för att göra fel och att de inte kan.Både pedagoger och elever är överens om att dansen är bra på många sätt, inte minst för allt det som den tränar. Man tränar bland annat fysik, samspel och motorik, samtidigt som det förstärker inlärning. Eleverna får möjligheten till att uttrycka sig och de tränar upp sin koordinationsförmåga.

Syftet med detta arbete var att studera på vilket sätt skolans organisation samt barns närmiljö kan bidra till stress, men även hur skolans personal och vuxna i barns liv, aktivt kan arbeta för att förebygga stress. Studien bygger på fem intervjuer med vuxna som arbetar med barn i olika sammanhang och under olika förutsättningar samt 65 enkäter med barn i År2. Arbetets fokus ligger på barns stress i skolan men man kan konstatera att källan till barns agerande i skolan inte alltid behöver finnas i skolans verksamhet utan kan ha sitt ursprung i barnens övriga närmiljö. Därför bör även närmiljön uppmärksammas för att man ska få en helhetsbild av barnens situation. Resultatet i enkäterna visade att barnen hade få eller inga kunskaper om stress som begrepp men efter en begreppsförklaring visade sig att många barn själva hade upplevt eller sett stress hos personer i deras närhet. Slutsatsen man kan dra efter denna studie är att hela barnets miljö påverkar barnet och skolan kan vara en bidragande faktor, då eleverna måste skapa och vårda många relationer men även hantera de stora barngrupper samt de olika krav som finns i skolan.

Sammanfattning Syftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6. Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri idrottsundervisning? Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6. Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning. Man kunde även se att lärarna arbetade skadeförebyggande då de var noga med valet av material och formandet av miljön. Genom intervjuerna framkom att lärare ansåg att det är viktigt att vara noggrann med kontroll av material, ha tydliga regler samt att vara närvarande under lektionerna för att undvika skador. Slutsatsen av studien är att de för studien observerade och intervjuade lärarna arbetar skadeförebyggande. Lärarna använder flera metoder och de anser att skadeförebyggande arbete är viktigt. Dock framkom det att mindre vikt lades på skadeförebyggande undervisning. De undersökta lärarna framhöll att tid och antalet elever i klasserna var påverkande faktorer när det gällde skadeförebyggande undervisning. Nyckelord: Skada, Skadeförebyggande arbete, Skola, Idrott och hälsa / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Denna studie har haft syftet att undersöka vilka föreställningar nyexaminerade lärare har vad gäller sanktioner i klassrummet och vad som påverkar dem i utövandet av sanktioner. Frågeställningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som lärarna använder sig av samt vad som påverkar lärarna i sanktionsutövningen. Studien har stått på en behavioristisk grund. Främst gällde detta centrala begrepp, vilka var viktiga för att analysera resultaten. Sanktion är en konsekvens med intentionen att förändra ett beteende. Begreppet ligger nära ordet bestraffning, vars intention är att ta bort ett beteende snarare än att förändra det. Metoden i studien har varit ostrukturerad intervju, vilket är en variant av kvalitativ intervju. Studien består av sju intervjuer där samtliga respondenter är lärare som ser sig som nyexaminerade. Analysverktyget som har använts har varit grundad teori. Det är ett verktyg vari intervjuerna jämfördes med varandra. Analysmetoden går att jämföra med den hermeneutiska cirkeln och ett fenomenologiskt perspektiv. Till skillnad från dem är det respondenternas utsagor som ställs mot en given teoretisk ram istället för exempelvis den hermeneutiska cirkeln. Den teoretiska ramen var i detta fall behavioristisk teori. Resultatet visade att respondenterna företrädesvis utgår från fem dimensioner vid sanktionsutövning; lärar-jaget, eleven, kollegorna, föräldrarna och skolan. Den dimension som kan verka mest otydlig är skolan, vilken innebär att läraren anpassar sig till huruvida skolan har regler för sanktionsutövning eller inte. Sådana regler kallas sanktionssystem. Slutligen diskuteras olika aspekter av de fem dimensionerna; lärar-jaget, eleven, kollegorna, föräldrarna och skolan. Det finns därtill ett moraliskt ställningstagande vid sanktionering vad gäller vilka beteenden som är oacceptabla. Diskussionen kom fram till att anpassning sker alltjämt i läraryrket och det påverkar sanktionsutövningen, även då ett sanktionssystem finns.

Denna uppsats är baserad på en undersökning gjord med fem flerspråkiga elever i högstadieåldern. Studien syftade till att ta reda på hur eleverna upplever sin flerspråkighet, vilken betydelse flerspråkigheten har/ har haft för elevernas identitetsskapande samt att se hur eleverna har blivit bemötta av skolan, med tanke på deras flerspråkighet. Undersökningen bestod av en attitydenkät och ett uppföljande gruppsamtal, vilket baserades på resultaten av attitydenkäten. Resultaten har diskuterats utifrån litteratur relevant för studien, samt tidigare forskning gjord inom samma område.Det visade sig att eleverna som medverkade i studien var positivt inställda till sin flerspråkighet, och att de flerspråkiga elevernas identitetsarbete står under ständigt skapande och omskapande. Att döma av elevernas svar och berättelser har skolan bemött dem med hänsyn tagen till deras flerspråkighet, även om metoderna kan ifrågasättas. Eleverna själva visade sig ha många idéer om hur skolan skulle kunna bli bättre på att uppmärksamma olika ursprung och språk. Problemet verkar ligga i att ingen frågat dem om vad de tycker.

Ett av uppdragen som svensklärare har är att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för elevers motivation till skrivande i svenskämnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskämnet? Undersökningen baseras på intervjuer av fem elever i årskurs nio. Studien bygger på induktiva ansatser där resultatet diskuteras i förhållande till teoretiska perspektiv på motivation och skrivundervisning. Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande. De tycker att det är roligt att skriva och att få använda sin fantasi. De drivs till stor del av yttre drivkrafter när det gäller att prestera i skrivandet, såsom betyg och framtida utbildningar eller arbeten. Faktorer som eleverna beskriver ökar deras motivation är fria skrivuppgifter, intresse och inspiration till skrivuppgiften och att få arbeta med kamratrespons. Faktorer som eleverna beskriver minskar deras motivation till skrivande är bristen på ork att anstränga sig, tidspress eller för lång tidstillgång, negativa lärarkommentarer och brist på inspiration till skrivandet.  Slutsatser ur studien är att lärare aktivt bör arbeta för att öka elevers inre motivation till skrivande genom att koppla skrivandet till elevers erfarenheter och intressen. Vidare att en processinriktad undervisning ger elever ökade möjligheter till eftertanke och bearbetning av texter. Slutligen bör lärare tänka på att lyfta fram texters styrkor framför dess brister för att öka eller förstärka elevers självförtroende till skrivande.

Studien undersöker samband mellan gymnasielärares bakgrund och IT-kompetenser samt hur arbetet med IT organiseras på gymnasieskolor och vilka möjligheter till kompetensutveckling som gymnasielärare har. Samtliga data kommer från en anonym webbaserad enkätundersökning som besvarades av 62 gymnasielärare på olika gymnasieskolor i mellersta Sverige (utskick till cirka 290). Insamlad data analyserades kvantitativt i SPSS och Microsoft Excel och presenteras som tabeller och diagram. Intressanta fynd i analysen är att yngre respondenter skattar sina egna IT-kompetenser högre än äldre respondenter och att det finns en tydlig skillnad i att kvinnliga respondenter ser betydligt större behov av kompetensutveckling än manliga respondenter. Vidare ses mjukvara för ordbehandling och skolans lokala lärplattform som två av de viktigaste verktygen i yrket, medan förmågan att skapa egen media i genomsnitt ses som mindre relevant. Diskussionen når slutsatsen att både lärarutbildning och lärarens kompetensutveckling inte motsvarar yrkets krav.