Syftet med denna studie är att belysa begreppet samverkan och undersöka vilka erfarenheter verksamma förskollärare och lärare har av samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 samt hur de arbetar med samverkan i praktiken. Forskningsfrågorna är: vad innebär samverkan för verksamma lärare? Hur uppfattar verksamma lärare att samverkan utförs mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3? Vilket syfte anser verksamma lärare att samverkan mellan förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 har? Studien består av en enkätundersökning som är kvantitativ med vissa kvalitativa inslag. Respondenterna är förskollärare och lärare som är verksamma inom förskola eller skola. Resultatet visar på ett samverkansbehov men brist på tid framförs som en anledning till att samverkan försvåras.Samverkan mellan förskola och skola handlar enligt respondenterna främst om att utbyta och ta tillvara på varandras erfarenheter, kunskaper och kompetenser. Samverkan utförs främst för barnens skull och kan ha stor betydelse för barns lärande. Studier kring samverkan är angelägna då fördjupande kunskaper kan bidra till att skapa trygghet och kontinuitet i barns skolgång.

No description available.

Kommunikation En studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan  2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor  Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder: Vad gör eleverna på skolgården under rasten? Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten? Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten? Metod I studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper. Observationerna har utgått från den beprövade metoden “System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)”(McKenzie 2006). I samband med de strukturerade observationerna har även fältanteckningar gjorts då vi iakttagit sådant som vi upplever kan ha påverkat resultatet från observationerna. På varje skolgård har dessutom en kvalitativ intervju genomförts med en anställd på skolan. Resultat Resultatet visar att elever på skolgårdarna i störst utsträckning sysselsatte sig med aktiviteten socialisering (31 procent). Skolgårdens utformning har betydelse för vilken aktivitet eleverna väljer att sysselsätta sig med. På skolgården utan skog, skolgård A, var socialisering en vanligare aktivitet än på skolgården med skog, skolgård B. På Skolgård B var dock lek med fasta redskap vanligare än på skolgård A. En tydlig signifikant skillnad i aktiviteter hos de olika könen fann vi i aktiviteten sport där totalt 21 procent av alla pojkar sysselsatte sig med denna aktivitet under rasterna jämfört med totalt 3 procent av alla flickor. Slutsats Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena. / Aim The aim of this study is to investigate pupils’ use of the schoolyard and which factors that influence pupils’ choice of activity during the break. Through a comparative study, we want to increase the understanding of the relationship between the physical design of the schoolyard and pupils’ occupation during breaks. The questions are: What do the pupils do in the schoolyard during breaks? What impact does the schoolyard layout have on pupils’ occupation during the break? Does the gender of the pupils’ have an impact on their occupation during the break? Method The study used structured observations, field notes and interviews. The study was conducted in two elementary schools with different types of schoolyards. The observation was based on the proven method "System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)" (McKenzie 2006). In conjunction with the structured observations field notes were taken as we have seen things that we experience may have affected the results of our observation. On both schoolyards a qualitative interview was conducted with a person from the staff. Results The results of the observations show that pupils in the two schoolyards mostly occupy themselves with the activity socialization (31 percent). The design of the schoolyard has an effect on which activity the pupils choose to occupy themselves with. Socialization was a more common activity at the schoolyard without forest, schoolyard A than at the schoolyard schoolyard with forest, schoolyard B. At schoolyard B playing with stationary equipment was more common than at schoolyard A. A clear significant difference in the activities of the different sexes was found in the activity sports. A total of 21 percent of all boys occupied themselves with this activity during the break compared to a total of 3 percent for the girls. Conclusions This study can by an application of Hirdman’s gender theory and the socio-cultural perspective provide a wider understanding of the design of the schoolyard in relation to the choice of activity and the significance of gender for pupils’ occupation during breaks. If pupils’ occupation during breaks is influenced by their gender and schoolyard layout it should be in the school's interest to examine the schoolyard and teachers' work in this arena.

Syftet med undersökningen är att framhäva pedagogers perspektiv på för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till läsning. Metoden vi valt är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till läsning med hjälp av dator. Pedagogerna fick inte några frågor innan intervjutillfället. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv på läs- och skrivinlärningen, verksamma lärare som arbetar med pedagogiken samt hur användandet av tekniken i strategin fungerar. Styrdokumentens syn på informations- och kommunikationsteknik belyses liksom pedagogernas roll i arbetet med att skriva sig till läsning. Studien visar att fördelarna med att skriva sig till läsning framförallt är att:  Undervisningen är lätt att anpassa efter individens behov och intresse.  Elever med läs- och skrivsvårigheter kan lyckas på lika förutsättningar som övriga elever.  Sambandet mellan skriv- och läslärandet tydliggörs i arbetet med att skriva sig till läsning. Största nackdelen är när informations- och kommunikationstekniken inte fungerar. Vår slutsats är att strategin är aktuell i dagens samhälle men att det fortfarande har bedrivits för lite forskning kring området. Ämnesord: ASL, IKT, skola, samspel, pedagogik

Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering. Kategoriseringen bygger på Ulf P. Lundgrensläroplansteori och begrepp. Studien visade att partierna som satt i riksdagen viddecentraliseringen av skolan var för en decentralisering, däremot hade de olika inställning tillhur och i vilken utsträckning decentraliseringen skulle ske. Socialdemokraterna, Centerpartietoch Vänsterpartiet ville vid efter decentraliseringen att kommunerna skulle ha det ekonomiskaansvaret, medan Folkpartiet, Moderaterna och till viss del Miljöpartiet förespråkade ettsystem med elevpeng som följde elevens val av skola. Decentraliseringen medfördeförändring av den juridisk/ideologiska styrningen då skolan gick från att vara regelstyrd till attvar målstyrd, diskussionen mellan partierna var vart ansvaret för genomförandet avverksamheten skulle finnas, hos kommunerna eller den enskilda skolan. Vid 2013 varFolkpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet för ett återförstatligande av skolan, devill framförallt stärka den statliga ekonomiska styrningen av skolan. Även andra partier harsynpunkter på hur skolan ska styras 2013 men vill inte gå så långt att skolan ska återregleras.Sett ur ett juridisk/ideologisk perspektiv vill Folkpartiet och Vänsterpartiet öka den statligastyrningen, medan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna anser att staten redanhar ett starkt inflytande över skolan genom styrdokument och utbildning av lärare.Miljöpartiet och Kristdemokraterna vill istället öka förtroendet för lärarna, de vill sättaprofessionen före politiken. Styrningen genom kontroll och utvärdering är ett styrmedel sompartierna ser som ett viktigt statligt verktyg för styrning vid tidpunkterna för de bådadebatterna.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.

No description available.

Aim The compulsory school attendance in Sweden means that all children are obligated to go to school. This makes great demands on those who work in the school, especially the teachers. Schools are complex units. In school, teachers face all kinds of ethical dilemmas on a daily basis. The aim of the study is to enlighten how different teachers would act differently, if they were facing the same dilemma in the PE-lessons and why this knowledge is important to our profession. Method The data was collected through interviews to make a qualitative research. The purpose of this study was to follow four PE-teachers reasoning about ethical dilemmas. Through three pre-set dilemmas the teachers were supposed to discuss how they, hypothetical, would act if they were facing them. Results The result showed that there are no agreements between the teachers in how they think they would have act in the pre-set dilemmas. The choice of act affects on both the school as an organization and of teachers as persons. Accordingly, the choice of act depends on how the school has arranged the teaching, what resources the school has and how far the teachers think their professions reach. This study also shows that there are no certain answers to how teachers should act if they were facing the pre-set dilemmas. Because of this, they teachers’ whishes more concrete guidelines, more education in the subject and in conflict solvation to be prepared to face dilemmas regarding PE-lessons in our schools. Conclusion This study has enlightened the difficulties regarding ethical dilemmas that teachers faces in school. The study has also pioneered for further research in different areas considering ethical dilemmas in schools. / Syfte och frågeställning I Sverige har vi skolplikt. Detta innebär att alla barn inte bara får möjlighet att utveckla kunskap, utan att alla barn rentav är skyldiga att gå i skolan. Detta ställer krav på dem som har skolan som sin arbetsplats och i första hand lärarna. Skolan är en komplex verksamhet där lärarna dagligen möter etiska dilemman, av olika slag. Syftet med denna studie är därför att belysa hur olika idrottslärare skulle agera om de ställdes inför samma hypotetiska dilemma i ämnet idrott &amp; hälsa, samt varför denna kunskap är viktig för vår yrkesprofession. Metod Genom en kvalitativ studie med intervjuer som datainsamlingsmetod var tanken att djupgående följa fyra idrott och hälsa lärares resonemang i etiska dilemman. Genom tre föruppställda dilemman skulle lärarna diskutera sig fram till hur de hypotetiskt tänkte, att de skulle agera om de ställdes inför dem. Resultat Resultatet av studien visar att det inte finns en enighet mellan lärarna i deras resonemang om agerande. Agerandet av handlingsalternativ för dilemmana påverkas av både skolan som organisation och av lärarna som personer. Alltså, valet av handlingsalternativ beror på allt ifrån hur skolan har valt att organisera undervisningen och vilka resurser och regler som finns på skolan, till var lärare själva anser att deras gräns i yrkesprofessionen går och var de sätter gränser för ansvar. Studien visar även att det inte finns några givna svar på hur lärare bör agera när de ställs inför etiska dilemman. Lärare efterlyser även mer konkreta riktlinjer i styrdokument samt önskar mer fortbildning och mer kunskap i konflikthantering, för att kunna tackla de etiska dilemman som tillhör idrott- och hälsalärarnas vardag. Slutsats Studien har spritt ljus över den problematik som finns i skolan, rörande etiska dilemman i idrott och hälsa undervisningen. Dessutom har studien öppnat för vidare forskning på en rad områden såsom simundervisningens vara och icke vara, samt hur lärarens profession kan ställas i förhållande till lärarens utbildning. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

Syftet med den här studien är att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebär. Jag är även intresserad att ta reda på om mobbning förekommer på skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande åtgärder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst är också en intressant aspekt som jag har undersökt. Den här studien är en empirisk studie som är grundad på individuella intervjuer och fokusgrupper.   En utlösande faktor till att mobbning uppstår är att elever anmärker på olikheter hos varandra. Att vara olik de andra är att avvika från normen. Om man avviker passar man inte in, vilket kan leda till att man blir mobbad. Mobbningen börjar oftast som lekar och skämt, vilket urartar till olika former av mobbning.  Mobbning förebyggs bäst om hela skolan som enhet är enig om hur den skall arbeta mot mobbning. Lärare, övrig personal och elever skall vara lika delaktiga i arbetet.