Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på varför föräldrar väljer att sätta sina barn på montessoriskola. Jag skulle även vilja veta varför de valde just den montessoriskolan som de gjort, eftersom jag av erfarenhet vet att montessoriskolor kan vara mycket olika.För att göra det här arbetet har jag besökt tre olika montessoriskolor i södra Sverige och intervjuat två barns föräldrar från vardera skola. Det var föräldrar till en flicka och en pojke i skolår 1. Skolorna låg i tre ganska olika miljöer, medvetet val av mig, för att mina intervjuer och skolor skulle kunna jämföras med varandra. Jag valde en skola i en by, en skola i en stad och en skola i ett ekonomiskt välbärgat samhälle. Alla föräldrar som jag intervjuade hade en akademisk utbildning.I det här arbetet har jag kommit fram till att alla föräldrar valde montessoriskola till sitt barn av pedagogiska skäl. De anser också att närheten till skolan är viktig. De flesta föräldrar tycker att det är bra med montessoripedagogiskt utbildade lärare men att de gärna fick ha en grundskollärarutbildning också. Det vore särskilt bra om fler manliga lärare fanns på skolan.Det som var gemensamt för alla föräldrar var att deras barn tidigare gått på montessoriförskola, därför var det naturligt att barnen fortsatte på montessoriskola.Alla föräldrarna valde just den montessoriskolan för att det var den enda montessoriskolan som fanns i närheten av den egna orten. Ingen av föräldrarna hade varit och besökt andra montessoriskolor, men nästan alla hade besökt grundskolan som deras barn nu går i.Alla föräldrar nämnde både positiva och negativa aspekter om montessoriskolan och montessoripedagogiken.

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet.För att redovisa dessa samtal har vi valt film som mediumVi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin.Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde / The Fundamental Value System- where is it to be found? / Mer information om tillhörande film på www.jonashallstrom.se/jonashallstrom.se/Film.html

The aim of this paper is to examine how the religions Hinduism and Buddhism compared to Christianity are portrayed and described, in a number of Swedish text books. The research questions used in order to reach the aim of the study are: How are Hinduism and Buddhism portrayed in comparison to Christianity in textbooks, Are the religions described in relation to a Christian norm in the textbooks and in what ways, and How can the portrayal of the religions be understood using theories of religious change in a modern Swedish context? The study is based on four Swedish text books used in Swedish primary school and upper secondary school. All of the books are written in correlation with the latest curriculum for the Swedish school system. The research method used in this study is qualitative content analysis. The theoretical framework is based on Kumashiro’s theory about anti-oppressive pedagogy combined with studies of religious change in modern day Sweden. The result of the study shows that the descriptions of the religions Hinduism and Buddhism are different from how the authors describe Christianity. The authors mostly point out and focus on the philosophical sides of Hinduism and Buddhism, while the main focus in the texts about Christianity is on Christian history. Hindu- ism and Buddhism tend to be described through the lenses of stereotypes which are also upheld by the fact that some of the authors gives a more nuanced picture of Christianity. Most of the authors agree on that religion in the Western world and especially in Sweden is a private matter. When the authors describe the religions in their original countries the descriptions and portrayals vary and the religions are described both as private and public.

Min fenomenologiska studie av personer som låtit sig diagnosticeras för dyskalkyli och deras föräldrar och skolledare visar de känslor, reflektioner och erfarenheter dessa individer har runt dyskalkyli. Det finns bara ett fåtal personer i Sverige i dag som har fått diagnosen. Deras berättelser visar att det finns elever i skolan som kämpar för att förstå det som för andra är så lätt, nämligen matematikens grunder. Hur kampen utförs är individuell men alla fick de rådet av någon att de borde undersöka om de inte har dyskalkyli. Av de som deltog hade två fått rådet av sina föräldrar och två av skolpersonal. De personer som deltagit i denna studie tyckte att det var skönt att få en etikett på sin svårighet. De ansåg att en diagnos hjälpte dem att hålla kvar sin självkänsla. De tyckte att de fortare fick hjälp vid lärarbyten, men att lärarnas kunskap om dyskalkyli var för liten. De hoppades få mer hjälp i skolan och att inte framtida karriärvägar skulle stängas på grund av deras matematiksvårigheter. De hoppades att deras andra förmågor skulle ge dem framkomliga vägar i livet. De ville att omgivningen skulle få mer förståelse för deras problem. Föräldrarna hade tidigt sett att deras barn hade det svårt med vissa saker. De uttryckte att de haft stor oro för att barnet inte skulle klara skolan och hoppades att en diagnos skulle underlätta skolan och underlätta för barnet att ta sig vidare i skolsystemet. Skolledarna erkänner att de i skolan idag inte kan så mycket om dessa barn. De har knappt mött någon elev som haft denna diagnos. De anser att skolpersonal och då framför allt speciallärare och matematiklärare behöver mer utbildning i hur man på bästa sätt ska hjälpa dessa barn att lyckas i skolan. Känslan hos alla inblandade är att det är en okänd diagnos i skola och samhälle men att den behövs för att undvika känslan av totalt misslyckande i skolan och för att skapa vägar vidare i landets utbildningssystem. Om de olika yrkesgrupperna, logopeder, psykologer, neuropsykiatriker, pedagoger och elevhälsopersonal, började samarbeta bättre kunde man få en mer holistisk syn på människan och därmed mer individualiserade lösningar. Jag hoppas att de olika grupperna kan börja samarbeta för att på bästa sätt driva kunskapen och pedagogiken framåt för de drabbade individernas skull. Det är fortfarande få elever som får denna diagnos. Vid en rundringning till fem av de stora kommunala skolorna i en av Sveriges större städer fanns det 2 elever med en dyskalkylidiagnos. Detta trots att det i denna kommun finns folk som gör utredningar av just dyskalkyli. Det är långt ifrån de ca 5 % som bland annat Butterworth (2012) hävdar att det finns i en befolkning. I framtiden behövs mer forskning som tydliggör hur man ska diagnosticera dessa barn och sedan tar fram metoder för hur dessa barn ska kunna utvecklas så långt som möjligt.

This thesis examines Folkpartiets (FP) view of the Swedish school from 1990 until 2014. During this time, the media depicts Folkpartiet (FP) as increasingly conservative. Quotes from their party programs and election manifestos during this period is analysed to try to find out if this is indeed the matter. The thesis is predominantly qualitative and both the Swedish school and Folkpartiets (FP) history is described. In the theoretical part describes also both the liberalism and the conservatism as ideologies. In terms of results it appears that Folkpartiet (the Liberal Party) has changed in a more conservative direction. Alternatively is a discussion if it can be about a more social liberal orientation instead.

This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-Württemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum. The teachers view the curriculum and the course book as the same thing and are not very aware of the political or educational ideas behind the most recent curriculum. The curriculum for English in Baden-Württemberg is much more detailed than the Swedish but still the German teachers find it vague and dissatisfactory.

Entreprenörskap ska enligt regeringen löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009). I Lgr 11 framgår det att skolans uppdrag är att ”[…] utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” (Skolverket, 2011a, s. 9). Med utgångspunkt i regeringens begäran och citatet från Lgr 11, handlar detta examensarbete om entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning. Det existerar en accentuering på entreprenörskap i utbildningssystemet, då utbildning har en genomgripande och essentiell roll i att forma goda samhällsmedborgare (Riksdagen, 2010). Att etablera entreprenörskap i utbildningen menar Woxlin (2014) kan vara ett sätt att förbereda eleverna inför dagens och framtidens hastigt föränderliga samt komplexa samhälle. Syfte med arbetet är att synliggöra hur grundlärarutbildningen och lärarutbildare förhåller sig till och omsätter begreppet entreprenörskap i undervisningen, för att förbereda lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag.   Utgångspunkten för arbetet är följande frågeställningar; Hur förhåller sig lärarutbildare till entreprenörskap i skola och grundlärarutbildning?  Hur förbereds lärarstudenterna inför deras kommande uppdrag; att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap? (Skolverket, 2011a).   Resultatet visar att entreprenörskap inte prioriteras i grundlärarutbildningen. Detta kan skapa problem, där varken lärarutbildare eller lärare tar ansvar för att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet (Regeringskansliet, 2009).

I denna studie undersöks hur fenomenet mobbning har konstruerats i Sverige mellan åren 1973 och 2014. Mer specifikt handlar det om den konstruktion som tagit plats i den faktalitteratur som har haft en central betydelse för de som genom sitt arbete eller i egenskap av förälder kommer i kontakt med barn och ungdomar inom skolan. Utgångspunkten är ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv i allmänhet, och ett foucauldianskt teoretiskt och metodologiskt perspektiv i synnerhet. Syftet är att både se till konstruktionen av fenomenet i sig, men även vilka makteffekter som kommer av dessa konstruktioner. Resultatet visar på två tydligt åtskilda diskurser som tar form under denna period. För det första en individfokuserad diskurs, inom vilken mobbning konstrueras som ett individproblem med grund i personliga egenskaper och beteendemönster. De makteffekter som inom denna diskurs produceras gäller framför allt subjektspositionen förälder, utifrån det ansvar de tilldelas när det gäller barnets uppfostran. För det andra en kontextfokuserad diskurs, inom vilken man ser till det större sammanhang som en mobbningssituation tar plats inom. Det finns inom denna diskurs en ambition om att belysa problematiken från flera perspektiv, och framförallt är det det naturligt förekommande relationsarbetet mellan elever som lyfts fram. De makteffekter som produceras står i relation till de miljömässiga och organisatoriska förutsättningar som finns inom skolan, och de subjektspositioner som aktualiseras är rektor och lärare.

The purpose of this qualitative study at a recreation center in Sollentuna is to compare the ideas of the principal and the recreation center staff, concerning attendance control and supervision with the expectations of the legal guardians and examine how well these correspond to what is written in the governing documents. The empirics consists of interviews with the principal, recreation center staff and legal guardians. I have used the discourse analysis method to analyze the responses. The result shows that both the principal and the recreation center staff's thoughts on attend-ance control and supervision fit well with what the governing documents provide. The expectations of the legal guardians concerning attendance control and supervision are only partly fulfilled, as one of the legal guardians in the survey expected the staff to know where every pupil is at all time and directly be able to prevent a student from leaving the school area. Such expectations are however beyond what the governing documents imposes. / Syftet med den här kvalitativa undersökningen är att vid ett fritidshem i Sollentuna undersöka och jämföra rektorns och fritidshemspersonalens bilder av närvarokontroll och tillsyn på fritidshemmet med vårdnadshavares förväntningar på verksamheten och hur väl dessa stämmer överens med vad som står i rådande styrdokument. Det empiriska materialet består av intervjuer med biträdande rektor, fritidshemspersonal och vårdnadshavare. Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera svaren. Resultatet visar att den biträdande rektorns och fritidshemspersonalens tankar kring närvarokontroll och tillsyn rimmar väl med vad styrdokumenten föreskriver. De tillfrågade vårdnadshavarnas förväntningar på närvarokontroll och tillsyn uppfylls endast delvis av fritidshemmet då en av vårdnadshavarna i undersökningen förväntade sig att personalen ska ha så god uppsikt över eleverna att de alltid vet var de befinner sig och direkt kan förhindra att en elev lämnar skolans område. Sådana förväntningar ligger utanför vad fritidshemmet åläggs genom styrdokumenten.

Läroplanen för grundskolan påvisar vikten av att använda olika uttryckssätt och variera undervisningen för att elevernas olika förutsättningar och förkunskaper ska tillgodoses. Undersökningens syfte är att ta reda på om de estetiska uttrycksformerna förekommer i svenskundervisningen. Vilka som förekommer samt hur dessa används. Användningen av de estetiska uttrycksformerna i svenskundervisningen är enligt många forskare ett bra sätt för elever att inhämta kunskap, då flera elever genom sina sinnen får stärka deras förkunskaper och utveckla nya inblickar i svenskundervisningen. Genom ett antal observationer har ämnet undersökts och har genom detta uppnått ett resultat. Resultatet i vår studie kunde utläsa att fyra av fem estetiska uttrycksformer förekom i svenskundervisningen i olika hög grad. Uttrycksformerna som arbetet tar upp är musik, gestaltning, bild, formgivning samt symboler.