Syftet med föreliggande studie är att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lärares upplevelser av den thailändska religionen. Uppsatsens frågeställningar: · Hur upplever eleverna att de påverkas av att gå i en svensk skola utomlands? · Hur beskriver lärarna att de arbetar med undervisningen i religion på en svensk skola utomlands? · Hur upplever eleverna den thailändska religionen i skolan? Finns det några likheter eller skillnader, enligt lärare och elever, med svenska skolan hemma, när det gäller religionsundervisningen? Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lärarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utsträckning på skolan utomlands. Undersökningen visade även att lärarna upplevde att det fanns många likheter med religionsundervisningen i Sverige såsom kursplaner och ämnets innehåll medan de ansåg däremot att det som skiljde dem åt var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lärarledd tid på skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen på olika vis och med olika djup kunskap beroende på hur länge de varit på plats i Thailand.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till.

Studien hade som syfte att belysa det arbete som skolor utför inom området mobbning, vi valde att lägga fokus på insatser och förebyggande arbete. I studien valde vi även att se närmare på vilka handlingsplaner som finns utformade inom skolan samt hur synen på mobbning ser ut hos skolpersonal. Studien belyser relevant tidigare forskning och teorier samt grundar sig på en kvalitativ metod. Intervjuer med skolpersonal genomfördes för att kunna visa på ett tydligt resultat i hur arbetet med mobbning ser ut i praktiken. Resultatet visade på att skolpersonal hade en betydande roll och det var av intresse att undersöka hur deras verklighet ser ut i praktiken. I studien framgick det även att alla skolor utgick från olika handlingsplaner och att det förebyggande arbetet hade en stark koppling med det samarbete som fanns med andra verksamheter. Slutligen förs en avslutande diskussion där paralleller dras med resultatet samt förtydligas egna åsikter inom området.

Bostad- och servicesektorn står för 38 % av Sveriges totala energianvändning. Av det här står bostäder och lokaler för 90 % av energianvändningen och nästan 60 % av det går till att värma upp byggnaderna och till varmvatten. Därför är det viktig att börja titta på den här sektorn och se om det finns möjlighet att spara på energianvändningen. I den här studien har en kartläggning gjorts av en gammal skolbyggnad för att kunna skapa ett underlag för energieffektiviseringsåtgärder. Genom att använda simuleringsprogrammet IDA ICE 4.61 har man skapat en basmodell av byggnaden som då används som simuleringsbas. Basmodellen har jämförts med fjärrvärmekostnader för att kunna verifieras. Därefter har man lagt in energieffektiviserar och tittat på vilka besparingar man har kommit fram till. Resultatet av den här studien visade att i den här byggnaden så är den mest effektiva åtgärden isolering av taket till vinden.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan?   Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan. Vidare visar studien att det finns en samsyn när det kommer till bemötandet av dessa fenomen där diskussion och en undervisning med kulturella perspektiv är centralt. Slutligen berör studien lärarnas situation när det kommer till att bemöta rasism och främlingsfientlighet. Resultatet visar att de skiljer sig åt, vissa har goda förutsättningar för ett gott bemötande medan andra visar på motsatsen.

Grupparbeten har under lång tid varit en väl omdebatterad inlärningsform i skolan. Många åsikter står mot varandra för att redogöra för vem som gör vad när eleverna ska arbeta i grupp. Detta bidrar till att grupparbeten ofta framstår som en orättvis arbetsmetod där någon elev får göra mer än de andra gruppmedlemmarna. Vi har utifrån denna problematikundersökt hur grupper interagerar och strukturerar sig i en klassrumsmiljö när elever ska arbeta i grupp med grupparbeten. Studien har utgått från styrdokumenten och ämnesplanen i samhällskunskap för gymnasieskolan och redogör för framförallt elevernas ställningstaganden med inlärningssättet. Syftet med studien var att se hur dessa elever interagerar och strukturerar sig i grupperna för att sedan kunna se vilka fördelar och nackdelar som finns med inlärningsmetoden. Uppsatsen utgår från olika teorier där gruppsolidaritetsteorier spelar en central roll tillsammans med elevers personliga ramfaktorer. Vi har vidare försökt att se hur eleverna interagerar med varandra och vilka roller de anammar i grupperna med en så kallad interaktionsanalys som ansats. I undersökningen har en observationsstudie genomförts på elever som arbetat med olika uppgifter i grupp. De fyllde även i loggböcker efter varje observationstillfälle för att ge en djupare bild. Olika roller bland eleverna observerades och vi kunde se att vissa var mer bestämmande medan andra inte bidrog med något. Både för- och nackdelar kunde ses, exempelvis kände många att de fick chansen att träna på att samarbeta men att det fanns andra som kände en rädsla för att tvingas dra hela gruppen framåt för att arbetet skulle bli gjort. Med andra ord vill vi med denna studie redogöra för hur eleverna faktiskt uppfattar grupparbeten och försöka utläsa vad denna problematik kan grunda sig i utifrån hur grupperna är strukturerade.

Tidigare forskning visar att elever i grundskolan upplever sig stressade på grund av skolans kunskapskrav och omfattande betygskriterier. Syftet med denna undersökning är att ge en bild av hur eleverna uppfattar betyg och bedömning men även att skildra elevernas upplevelser av stress och hur deras hälsa påverkas av den eventuella stress de upplever i grundskolans slutskede. Undersökningen grundar sig i en enkätundersökning och på intervju där resultaten sätts i förhållande till tidigare forskning. Undersökningens resultat visar att betygens funktion i skolan är en av de största faktorerna till att eleverna upplever sig stressade och att betygen inte upplevs som utvecklande utan snarare vara en bidragande faktor till stress på grund av för höga krav och konkurrens. Resultatet av denna undersökning visar även att bedömningen och kunskapskriterierna påverkar elevernas upplevelse av stress då eleverna anser att kunskapskraven kan vara diffusa och för svåra. Resultatet visar även att omfattningen av skolarbete, läxor och prov i förhållande till den strama tidsramen genererar stress och då framför allt periodvis. Resultatet visar att en tredjedel av eleverna upplever sig stressade varje dag och att stressen bidrar till koncentrationssvårigheter, oro och trötthet. Denna undersökning ger en bild av elevernas upplevelser av grundskolans rådande betyg och bedömningssystem och belyser även de faktorer som utifrån eleverna bidrar till att de upplever sig stressade. Förhoppningsvis kan denna undersökning och dess resultat bidra till en ökad förståelse för elevernas upplevelser i grundskolans slutskede och därmed hålla dialogen om skolans betyg och bedömningssystem i förhållande till elevers hälsa levande inom lärarkåren.

Sverige är, traditionellt, räknat som ett kristet land, vilket betyder att samhället vilar på en kristen grund och på västerländsk humanism. Landet räknas dock som ett av de minst religiösa i världen, och i skolan har det skett en utveckling från kristendomsundervisning till religionsundervisning. Migration och globalisering har lett till att det finns människor från flera olika kulturer och religioner i Sverige, och landet har blivit en plats där människor från världens alla hörn möts och lever tillsammans i ett mångkulturellt samhälle. Det finns människor med olika trosuppfattningar och religioner, vilket innebär att det även i skolans värld finns elever från olika kulturer och religioner. Mot denna bakgrund inriktas studien på hur inkluderingen av elever från olika kulturer ser ut i religionsundervisningen i årskurs F-3. Har skolans religionsundervisning anpassat sig efter det rådande mångkulturella samhället, eller sker undervisningen fortfarande med en kristen grund och utan inkludering, inom ramen för de samhällsorienterande ämnena? I en undersökning som Skolinspektionen har gjort, framkommer det att religionsundervisningen i Sverige inte håller måttet. När den undervisande läraren undviker frågor som kan uppfattas som känsliga; exempelvis värderingar och livsfrågor, blir undervisningen istället ytlig och faktabaserad. Detta leder till att religionsundervisningen uppfattas som stereotyp och ytterligare en följd av detta är att undervisningen blir ointressant för eleverna.

Studiens syfte var att bidra med kunskap kring hur yrkesverksamma fritidspedagoger ser på elevernas lärande i fritidshemmet samt undersöka fritidshemmets och skolans kompletterande roller ur fritidspedagogernas perspektiv. Studiens forskningsfrågor var: 1) vad ser yrkesverksamma fritidspedagoger som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet? 2) hur uppfattar yrkesverksamma fritidspedagoger att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra när det gäller elevernas lärande? En kvalitativ undersökning har genomförts där fyra fritidspedagoger intervjuats. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmetod. Det resultat som presenteras i studien pekar på att eleverna främst lär sig av varandra under sociala, praktiska och spontana former i fritidshemmet. Ett annat resultat som framkommer i studien är att fritidspedagogerna i hög utsträckning talar om fritidshemmets och skolans kompletterande roller med utgångspunkt i det som sker i skolan. I studien dras slutsatsen att fritidspedagogerna ser lärandesituationer som inte sammankopplas med skolan som signifikativt för elevernas lärande i fritidshemmet. En annan slutsats som dras är att fritidshemmet, gällande det kompletterande uppdraget, i praktiken anpassar sig till skolan och att fritidspedagoger bör bli bättre på att framhålla fritidshemmets särart för klasslärare och rektorer vad gäller olika former av lärande och elevernas utvecklande av flera olika sorters kunskaper.

Studiens syfte var att beskriva och förstå hur en grupp lärare, med egna ord, upplever arbetstillfredsställelse eller ej i förhållande till det ledarskap som de är underställda på arbetsplatsen. En kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats utfördes. I studien användes ett målinriktat bekvämlighetsurval och åtta (n=8) lärare på vald skola deltog i studien. Urvalet av deltagare var fördelat på sex (n=6) kvinnor och två (n=2) män. Författarna utformade en intervjumall med utgångspunkt från två tidigare valda teman, vilka var arbetstillfredsställelse och rektors ledarskapsbeteenden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes, vilka spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet analyserades med utgångspunkt från en tematisk analysmetod och därigenom framkom åtta stycken underteman. Studiens resultat visade att samtliga deltagare upplevde att rektorers ledarskapsbeteenden hade påverkan på deras arbetstillfredsställelse. Några ledarskapsbeteenden som enligt deltagarna var framstående för en högre arbetstillfredsställelse var att rektorer skulle vara närvarande, rak och tydlig.