Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel. Skolkuratorerna menar att det är pedagogernas uppgift att tolka och uppfatta signalerna. Huruvida pedagogerna gör det beror på kompetensen. Kompetens är en viktig faktor i arbetet med barnen och kan kategoriseras i olika typer. Skolkuratorerna understryker hur viktigt det är med insatser och resurser för dessa barn och att hjälpa dem i tidig ålder. Skolkuratorerna efterlyser ett bättre samarbete mellan skola och socialtjänst, något som de för dagen inte anser att det finns. Vidare visar studien att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda kan vara en riskgrupp när det kommer till omsorgssvikt, till följd av att föräldrarna inte inser vikten av barnens behov.

Undersökningens syfte var att studera hur skolämnet idrott och hälsa har formulerats i storstadspress under 1995 och 2012. Undersökningen utgick från tre frågeställningar, (1) Vilka åsikter fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (2) Vilka konstateranden fanns om skolämnet idrott och hälsa 1995 och 2012? (3) Vilka förändringar kan ses över tid? Källmaterialet bestod av storstadspress från åren 1995 och 2012, metoden utgörs av en innehållsanalys med övergripande kategorier utifrån frågeställningarna och åsikts- eller orsaksförklarande underkategorier. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen var dagordningsteorin det vill säga medias dagordning och överföringen av den till allmänhetens dagordning. De tydligaste resultaten för år 1995 var att både negativa åsikter och negativa konstateranden om skolämnet idrott och hälsa dominerade. För år 2012 var resultaten de motsatta, med mer positiva än negativa åsikter och positiva än negativa konstateranden om skolämnet. Resultaten visade alltså en tydlig förändring över tid. Förändringen över tid kan delvis förklaras utifrån ett kontextuellt aktörsperspektiv, i det här fallet kan den enskilda aktören ses som Bunkefloprojektet. Även vissa strukturella förklaringar återfinns, det gäller införandet av nya de läroplanerna. / This study aims to investigate how the school subject Physical Education was portrayed in the Swedish urban press in 1995 and 2012. The study was based on three questions: (i) what views where there of Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; (ii) what statements were made about Physical Education in the urban press in 1995 and 2012?; and (iii) what changes can be observed between 1995 and 2012? The method used was to apply a context analysis based on these three questions, with relevant sub-categories, to articles in the Swedish urban press in the years 1995 and 2012. The theoretical foundation for the study was agenda-setting theory that is the prioritization transfer of issues from the mass media agenda to the public agenda. The results show that negative views and statements dominated the urban press in 1995, but that the opposite was true for 2012. I conclude that the change over time can partly be explained from a contextual actor perspective, dependent on the Swedish Bunkeflo project. The Bunkeflo project studies the significance of motor function for children's power of concentration and performance at school. Some of the changes over time can also be explained with a structural perspective, in this case the national curriculum changes.

I studien studeras elevernas upplevelser av betygssättning och hur deras motivation och prestation påverkas av betyg. Studien baseras på nio elevintervjuer som kompletteras med tre lärarintervjuer för att visa på likheter och skillnader i deras upplevelser av betyg och bedömning. I studien används en kvalitativ respondentintervju och urvalet av elever och lärare har begränsats till två skolor. Resultat redovisas i ett eget avsnitt, där intervjuerna presenteras separat. Resultatet analyseras med hjälp av vårt teoretiska perspektiv, som utgår från formativ och summativ bedömning samt motivation. Resultatet kopplas även till tidigare relevant forskning i diskussionsavsnittet.  I resultatet framgår det att eleverna överlag tar skolan mer på allvar i årskurs 6 samt att de har en positiv och avslappnad inställning till betyg. Lärarna i studien bekräftar i många fall det eleverna säger och upplever att eleverna blir motiverade av betyg. Vi har även sett ett samband mellan lärarnas och elevernas inställning till betyg. Eleverna anser att betygen de får motsvarar deras prestation och majoriteten tycker inte att betyg ska ges tidigare än i årskurs 6.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares attityder gällande litteraturkanon och lärares didaktiska synsätt och uppfattningar gällande litteratur. Och om dessa attityder påverkar undervisning och litteratururval. Frågeställningarna har varit: 1. Hur motiverar lärare sina litteratururval till undervisning? 2. Hur resonerar lärare didaktiskt kring litteratur i skolan? 3. Går det att urskilja ett samband mellan didaktiska synsätt och synsätt på litteraturkanon? Metoden som används i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasienivå. Resultatet visar att lärarna är eniga om att läsning är viktig men att utrymmet för läsning har minskat. De menar att det som påverkar deras litteratururval mest är vad som finns att tillgå på skolan och de ekonomiska aspekterna rörande det. Dessutom påverkas de av styrdokument och kursmål. Lärarna har olika synsätt på svenskämnet och att de strävar åt ena eller andra hållet utifrån tre konstruktioner av svenskämnet som Malmgren och Molloy formulerat och diskuterat. En av lärarna menar dock att hennes undervisning är en kombination av de olika konstruktionerna. Lärarna i studien menar att svenskämnet mer och mer kommit att bli ett färdighetsämne än något annat och att kulturarv och erfarenhetspedagogik får stå tillbaka. Endast en av lärarna är negativt inställd till kanon men gemensamt är att lärarna anser att det finns en outtalad litteraturkanon i Sverige som de påverkas av. En större studie utifrån denna med en bredare undersökningsgrupp skulle kunna ge ett tydligare resultat med högre reliabilitet. Det skulle även vara intressant att kombinera denna studie med en undersökning av elevers uppfattning om litteratur, litteratururval och litteraturkanon för att få en mer övergripande bild av situationen med läsning hos Sveriges unga.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlända elevers skolgång ser ut de första åren i Sverige. Min studie behandlar nyanlända elever mellan 16-20 år. Syftet med uppsatsen är att redogöra för nyanlända elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhälle. Här är syftet tätt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgång samt betydelsen av samhällsorientering för dessa nyanlända elever. Jag har använt mig av kvalitativ intervjumetod för att få fram mitt resultat. Materialinsamlingen har utgått från myndighetsrapporter och styrdokument. Här har även en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan kommit till användning som ett analytiskverktyg. Min studie utgår från två teorier som har sociologiska karaktärer, det interkulturella perspektiv och sociokulturella perspektiv. Resultatet har utgått från elevgruppens beskrivningar av sina upplevelser. Viktiga delar av elevernas upplevelser av inkludering i skolan och samhället var lärarens betydelse, skolmiljön, undervisningen och känslan av utanförskap. Uppsatsens slutsats är att elevernas upplever lärarrollen som positiv för deras lärprocesser och att eleverna inte upplevde inkluderingen inom skolan och samhället som lyckad. Vidare är det främst känslan av utanförskap som är den största problematiken. De nyanlända eleverna upplevde även att den lilla samhällsorientering som bedrivs i utbildningen är positivt för deras integrationsprocess.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hälsofrämjande med ungdomars psykiska hälsa samt hur kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville också ta reda på vilken problematik som enligt kuratorerna är vanligast samt orsaken till detta. Vi har använt oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats, baserad på intervjuer med kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lärare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera är till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer. Resultatet visade även att kuratorerna finner det svårt att arbeta preventivt eftersom tiden inte räcker till. I vår undersökning har vi använt KASAM och risk- och skyddsfaktorer som teoretisk utgångspunkt. Dessa teorier visade sig ha starka samband med kuratorernas arbetssätt, då kuratorer fokuserar mycket på att hjälpa elever att hitta och stärka sig själva samt arbetar med att kartlägga elevens hela livssituation.

Dans har länge funnits inom ämnet idrott och hälsa i mer eller mindre utsträckning. Hur mycket utrymme dansen får och även utformningen av undervisningen ser olika ut, trots det att lärarna utgår ifrån samma styrdokument. I vår studie kommer vi se på området dans utifrån lärares intresse och erfarenheter och om detta påverkar i vilken grad dansen får utrymme i undervisningen. Studien syftar även till att se hur dansundervisningen påverkats i och med övergången till Lgr 11. Utgångspunkten i teorin kommer vara läroplansteori, alltså hur man kan tolka läroplanen utifrån olika förutsättningar. Lärare tolkar läroplanen och utformar undervisningen efter sina egna erfarenheter och kunskaper. Den sociala inlärningsteorin handlar om observationer och det som eleverna tar efter från läraren. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod och inom denna ram föll valet på att genomföra intervjuer. Fem lärare i en medelstor stad i sydöstra Sverige deltog i studien. Det som framkommer i studien är att lärarna har olika intressen och erfarenheter av dans. De har olika åsikter om hur de ser på begreppet dans och även hur de ser på den nya läroplanen. Kopplingen mellan lärarens erfarenheter och intressen gentemot dansen roll i undervisningen blir tydliga i denna studie. Övergången mellan Lpo 94 och Lgr 11 har tydligt visat sig vara positiv i flera bemärkelser.

Uppsatsen handlar om hur författare av läroplanen samt lärare i SO ser på den nya läroplanen och kursplanen i geografi. Bakgrunden till arbetet är att det nyligen har bearbetats en ny kursplan i ämnet geografi vilket har medgett förändringar i hur ämnet ska bearbetas. Förändringarna har skett bland annat genom ett centralt innehåll samt nya kunskapskrav.   Undersökningen bearbetas med hjälp av läroplansteori samt tidigare skriven litteratur angående kursplaner och geografi. Läroplansteori ska ge en förståelse för de olika rummen där läroplanen utformas. När läroplanen och specifikt kursplanen i geografi skrevs så uppstod det olika tvister, bland annat angående namngeografins plats. Det uppkom även nya begrepp i kursplanen i form av hållbar utveckling, GIS (geografiskt informationssystem) och exkursioner.   Undersökningen var av kvalitativ karaktär där syftet var att lärare samt författare för kursplanen i geografi skulle ge sin tolkning av den nya läroplanen och kursplanen för SO-ämnen (Samhällsorienterade ämnen). Undersökningen består av två respondenter där det är en lärare och en författare av läroplanen.   Resultatet visade att den nya läroplanen bidragit till skillnader inom styrning och att geografiämnet i sig fått förändringar både inom kursplanen och läroplanen. Den nya kursplanen har bidragit till en separering från de övriga SO-ämnena och huruvida geografiämnet i sig bidrar till en ökad status eller inte skiljer sig åt. Det visade sig även att lärare inom SO ansåg det som negativt att ämnena separerats och att det centrala innehållet var för omfattande. Positivt med den nya kursplanen var att den gav mer tydlighet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med syfte att finna förståelse för hur en blivande lärare med erfarenhet av att bli mobbade ser på sitt framtida arbete med att motverka mobbning. Den förklarar också hur mobbningen har påverkat den blivande läraren i relation till sitt framtida yrke. Uppsatsen baseras på tre djupintervjuer. Uppsatsen har ett studentperspektiv där författarna vill veta hur lärarstudenter kommer hantera anti-mobbningsfrågor i relation till sina egna upplevelser som mobbade under sin egen skolgång. Intervjuerna har varit semistrukturerade där författarna ställt öppna frågor och fokuserat på vad undersökningspersonen själv valt vad hen vill berätta. Författarna fokuserar på relationen mellan undersökningspersonernas erfarenheter och vad de vill göra för att förebygga mobbning och kränkande behandling i sitt kommande yrke. Resultatet visar att undersökningspersonerna har en erfarenhet som gynnar arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Undersökningspersonerna har utifrån sina tidigare erfarenheter av mobbning visat på metoder som de tror kan fungera. Det kan exempelvis vara att fokusera på elevers styrkor och ta fasta på de men även fokusera på vilka konsekvenser mobbningen får den enskilda individen. Resultatet visar även att det finns samband mellan undersökningspersonernas berättelser och hur en känd anti-mobbningsorganisation arbetar.

Hälsa är ett ämne som ständigt är aktuellt i vårt samhälle och nya idéer kring hälsosamma och ohälsosamma livsmedel, dieter och träning får ett stort utrymme i media. Arbetets syfte är att undersöka idrottslärares förhållningssätt till hälsoundervisning i ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare år samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssätt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslärarnas yrkesverksamma år inom yrket och kön påverkar deras syn på undervisningen. Detta görs genom att en enkätundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslärare i grundskolans senare år som ingår i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa hos idrottslärare och att hälsa är något diffust för många inom yrket. Resultaten av denna undersökning tyder på att idrottslärares tolkning av hälsa inte beror på antalet år de har arbetat inom yrket eller deras könstillhörighet. Resultaten tyder inte heller på att idrottslärarna har ett gemensamt tolkningssätt kring hälsa och vad som ska ingå i hälsoundervisningen.