<p>Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå.</p><p>The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.</p>

Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå. The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ”vanliga” grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Syftet med studien är att beskriva den fysiska och psykosociala skolmiljön på två olika högstadieskolor utifrån ett arbetsterapeutiskt aktivitetsperspektiv på gruppnivå. Metoden är en strukturerad observations studie utifrån en egen utformad checklista. Där de på grupp nivå studeras hur skolmiljön är utformad i förhållande till de aktiviteter som ska utföras. Resultatet är en beskrivning av skolmiljön på två kommunala högstadieskolor. Resultatet visar att arbetsterapeutens kompetens behövs för att se över skolans lärandemiljöer och arbetsmiljöförhållanden utifrån hur miljön påverkar eleverna. Anpassningar av miljön, schemats utformning, ljudnivån, ergonomi, rastmiljön och möjligheter till daglig fysisk aktivitet är viktiga moment i arbetsterapeutens roll i skolan. Arbetsterapeuter kan använda sina kunskaper tillsammans med andra professioner för att förebygga ohälsa hos barnen både i och utanför hälso- och sjukvården. Sökord; Arbetsterapi, aktiviteter, skolor, skolhälsovård, folkhälsa.

Bakgrund: Vikten av fysisk aktivitet är ett faktum, trots detta rör sig barn och ungdomar allt mindre. Skolan är den främsta arenan att nå alla barn. Skolsköterskan är den enda inom skolan som träffar alla elever och är den på skolan som ansvarar för att främja fysisk och psykisk hälsa hos elever. Syfte: Syftet med studien är att beskriva skolsköterskors syn på faktorer som är viktiga för elevhälsoarbetet. Metod: Sex skolsköterskor som arbetar inom elevhälsan inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer genomfördes individuellt via videosamtal eller telefon. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem huvudkategorier; Skapa förutsättningar att klara skolan, Samverkan mellan olika parter, Behov av varierande kompetenser, Behov av mer resurser och tid samt Olika aktörers ansvarstagande. Resultatet uppdelades i 13 subkategorier. Konklusion: Viktiga faktorer i elevhälsoarbetet var att alla elever ges förutsättningar att främja och förebygga ohälsa vilket ger en utgångspunkt för inlärning. Andra faktorer var förståelse för och samarbete med andra yrkeskategorier. Fysioterapeutisk kompetens efterfrågades. Skolsköterskornas höga arbetsbelastning, känsla av otillräcklighet, tidsbrist samt ekonomiska hinder var viktiga faktorer. Även ett ökat ansvar från vuxna samt att beakta aktuell lagstiftning var väsentligt.

Introduktion: Övervikt och fetma hos barn är ett växande globalt folkhälsoproblem för barns nuvarande hälsa och framtida hälsotillstånd. Elever har enligt skollagen i den svenska skolan rätt till ett antal hälsobesök under sin skolgång. Skolsköterskan träffar eleverna vid hälsobesök och kan vara den första som uppmärksammar ohälsosam vikt hos barn. Då övervikt och fetma är ett växande problem är det av stor vikt att skolsköterskan tar sig an uppgiften, uppmärksammar problemet och vidtar åtgärder. Syfte: Att beskriva skolsköterskans omvårdnad med att förebygga övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården. Metod: Induktiv integrativ litteraturstudie som använt Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna Cinahl, Pubmed och Psycinfo användes. Artiklarna dataanalyserades efter Knafl och Wittemore analysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier som var Möjliggöra samarbete med familjen för en hälsosam livsstil och Mötas av utmaningar i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Konklusion: Övervikt och fetma hos barn är ett komplext och stigmatiserat ämne. Där skolsköterskans förebyggande arbete vid övervikt och fetma hos barn kräver ett gott samarbete mellan barnet, vårdnadshavare och skolsköterskan vilket är en förutsättning för att utveckla en god relation där alla strävar mot samma mål.

<p>Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med</p><p>andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa</p><p>är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att</p><p>främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva</p><p>hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och</p><p>hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i</p><p>mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med</p><p>kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,</p><p>samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg</p><p>att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk</p><p>ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga.</p><p>allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för</p><p>flera skolor.</p>

The overall aim of this thesis was to explore and describe health dialogues from pupils’ and nurses’ perspectives as well as the verbal interaction between them, in the context of a structured health and lifestyle tool. Seventy-four pupils and 23 school nurses participated in focus group interviews, and further 14 nurses participated in individual interviews. To explore the verbal interaction, 24 health dialogues with pupils and school nurses were recorded using a video camera. The data from the interviews were subjected to qualitative content analysis and the verbal interactions were analysed using the paediatric version of the Roter Interaction Analysis System. Health dialogues based on the pupil’s own situation were described as a process that provided them opportunities to influence their own health. Prerequisites for a pupil-centered health dialogue were that the pupils were prepared, felt respected and like active participants, and that their own experiences were in focus. How the nurses acted was crucial to the pupils’ experience of and possibility to benefit from of the health dialogue based on their own needs and wishes. A health and lifestyle tool could support the dialogue by constituting a structure, open up for discussion and contribute to an understanding of the individual’s situation. The tool could also facilitate the transmittal of health information on an individual as well as a group level. In terms of utterances in the dialogues, the school nurses were the ones who talked the most. The pupils most frequently gave information about their lifestyle and agreed with the nurses. The nurses asked questions and provided information about lifestyle, and checked that they had understood the pupils. Just over a third of the nurses’ verbal interaction approaches were aimed to make the pupil more active and participatory in the dialogues. In conclusion, the health dialogues were described as an opportunity to gain knowledge about and insight into health and lifestyle, but a pupil-centered dialogue was considered crucial. The challenge is to adapt the health dialogue based on each pupil’s needs and wishes, and a health and lifestyle tool could contribute structure and support the dialogue.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem bland barn och ungdomar idag och beror främst på att vårt kaloriintag är större än vår energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanställa forskning som beskriver olika omvårdande insatser som främjar hälsa hos överviktiga och feta barn och ungdomar. Metoden som användes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanställdes och resultatet visades genom fyra teman som benämndes; att identifiera ohälsa, att vara en vägledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma är viktig för att barnet ska få hjälp på ett tidigt stadium. Barn och ungdomar behöver stöd i form av hälsovägledning och motiverande samtal. Föräldrars deltagande är viktigt för barn och ungdomar långsiktigt och därför är det viktigt att även stödja föräldrar. Resultaten visade även att det finns omvårdande insatser riktade mot feta barn och ungdomar som ger positiva effekter på deras hälsa. / Overweight and obesity is a health problem among children and adolescents today and is mainly due to our caloric intake being greater than our energy consumption. The purpose of this study was to highlight and summarize research that describes the various nursing interventions that promote health for obese children and adolescents. The method used was literature review. Eleven articles were analyzed and the results were shown in four themes named; to identify health problems, being a guide, to work with motivation and to support the family. The result showed that identification of obese children is important for the child to get help at an early stage. The result also showed that children and adolescents need support in terms of health counseling and motivational interviewing. Parental involvement is important for children and young people long term and therefore it is important to also support the parents. In conclusion there are nursing interventions targeting obese children and adolescents that have a positive impact on their health.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten, samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga. allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för flera skolor.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö. Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever. Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysresultatet beskriver fem skolsköterskors upplevelse av psykisk ohälsa hos elever. Resultat: Ur analysresultatet framträdde sex kategorier: Ont, Kommer, Överaktivitet, Trötta, Självskadebeteende och Kompisar. Resultatet visar på en hög frekvens av återkommande besök. Eleverna sökte mest för huvudvärk och ont i magen. Det är mest flickor som söker skolsköterskan, pojkar upplevs ha svårare att ta emot hjälp. / Background: The mental unhealth is increasing of children and youth. The increasedmental problems of students can be connected to the individualization that is a part of themodern development. It is urgent to detect and treat mental unhealth as early as possible.The school nurse is central to school health nursing as she is available in the students’everyday life.Aim: To illuminate the school nurse’s experience of mental unhealth of students.Method: As data collecting method semi structured interview was chosen. The materialwas analyzed with a qualitative content analysis. The result of the analysis describes fiveschool nurse’s experiences of mental unhealth of students.Findings: The result of the analysis was six categories: Pain, Coming, Overactivity, Tired,Self damaging behaviour and friends. The result shows on a high frequency of revisits. Thestudents mostly visited for headache and stomach ache. It is mostly girls who visit theschool nurse, for boys it is more difficult to accept help.