Background: School health services of today focus on prevention and health promotion within the school. A collaboration between the school health services and the student care team from the guidelines with focus on the student, is expected. Purpose: The purpose was to illustrate School nurses  vocational experiences and what the role of school health services in the student care team at upper secondary schools of John Bauer in relationship to the vision of the school. Method: Qualitative content analysis with inductive approach was used (Lundman &Hällgren-Graneheim, 2008). Data was collected by interviewing  school nurses at  School of John Bauer. Result: From the results school nurse´s health enhancement-and promoting work, team cooperation, prioritizing, management and co-ordination were found. From the data eight categories were found such as teamwork, health promoting tools, follow-up of schoolenvironment, knowledge, accessibility, low prioritized student care team, inadequate management and co-ordination of the team. Conclusion: According to the study, time limits and lack of comprehension from school management makes it more difficult for school health service to reach its fully potential. Theresults can be used to improve school nurses´ situation through self-education and encourage education of other student care team members and quality assurance.

När en förälder drabbas av allvarlig fysisk sjukdom eller skada kan det få en påverkan på en hel familj. Det som vanligen är ett barns trygghet kan istället påverka barnets hälsa och välbefinnande negativt. Studier visar att barn kan utveckla både emotionella problem och beteendeproblem när en förälder blir allvarligt sjuk eller skadad. Skolsköterskor har som uppgift att hjälpa barn genom att vara uppmärksam på förhållanden i deras omgivning som kan leda till ökad risk för ohälsa. Det saknas forskning om skolsköterskors erfarenhet av att möta barn som har allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att möta barn som har en förälder med allvarlig fysisk sjukdom eller skada. Kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Inklusionskriterier var sjuksköterskor med specialistutbildning inom elevhälsa. Åtta skolsköterskor har intervjuats, alla hade erfarenhet av att möta barn till allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Detta resulterade i fem kategorier; att ha en helhetssyn, att få vetskap om barnen, att finnas för barnen, att stötta genom bearbetning samt att samverka. Vidare framkom elva underkategorier. Utifrån detta resultat har två huvudfynd framkommit; att få vetskap är en förutsättning och vad skolsköterskan kan göra för barnen. Det framkom att skolsköterskor inte alltid får vetskap om barn som har en allvarligt fysiskt sjuk eller skadad förälder. Skolsköterskorna beskrev även att det framför allt är genom samtal med barnen som de kan ge sitt stöd. Resultatet visar på en vilja att hjälpa och vårda barnen men att förutsättningar inte alltid finns.

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem. De vetenskapliga artiklarna eftersöks i databaserna Cinahl och Pubmed och sammanlagt hittas 16 artiklar som svarade mot syftet. Databearbetningen utfördes i form av temaanalys. Resultatet visade fyra kategorier av stödjande insatser som ungdomar med diabetes typ 1 är i behov av från skolsköterskan. Utifrån Orems teori om stödjande och undervisande omvårdnadssystem delas de in i: stöd – fysiskt och psykiskt, vägledning, undervisning och skapa en utvecklande miljö. Det fysiska stödet bestod av att ha en fysiskt närvarande skolsköterska som befann sig på plats och gav stöd åt ungdomarna när diabetesrelaterade problem uppkom. Det psykiska stödet bestod av att ha en god lyssnare som en som förstod ungdomarnas livssituation och deras känslor. Det vägledande stödet bestod i att ha en skriftlig vårdplan för att kunna hantera ungdomarnas diabetes i skolan. Stöd i form av undervisning till ungdomarna med diabetes, lärarna och övrig skolpersonal ansågs viktigt. För att ungdomar med diabetes ska kunna hantera sin sjukdom och egenvård krävdes en anpassad miljö. I en stödjande miljö fanns behov, tid och tillgänglighet av mat. Det var viktigt för att fler personal på skolan skulle ha kunskap och handlingsberedskap vid eventuella akuta situationer som kunde uppstå. Kunskapen som framkommit är viktig i skolsköterskans kliniska arbete, för att kunna ge ungdomar med diabetes typ 1 en trygg tillvaro under sin skoltid. Vidare kvalitativ forskning behövs för att förbättra skolsköterskans stödjande insatser till ungdomar med kronisk sjukdom. Metoder för att skapa en anpassad och säker miljö för ungdomar med kroniska sjukdomar behöver utarbetas. / In Sweden there are currently 7000 children and young people with the chronic disease diabetes. Young people with type 1 diabetes have sometimes tended to experiment and take risks by testing limits to develop their knowledge. Risk-taking in a chronic disease may involve medical consequences for young people. A good health care is therefore of considerable importance. A systematic literature search with a deductive approach carried out where the purpose was to describe the school nurse support to young people with diabetes type1, based on Orem´s theory of supportive and educational care system. The research articles were searched for in database Cinahl and Pubmed and 16 articles were found who answered the purpose. Dataprocessing was carried out in the form of thematic analysis. The result showed 4 categories of support that young people with diabetes type 1 is in need of. Based on Orems theory of supportive and educational caresystem divided into: support -physically and mentally, guidance, education and create a developed environment. The physical support consisted of having a present school nurse who was situated at school and gave support to young people with diabetes related problems when they needed help. The mental support consisted of having a good listener who understood young people's life situation and feelings. The guidance support consisted in having a written care plan for young people to be able to manage diabetes in school. Educational support for young people with diabetes their teachers and other school staff was considered important. Young people with diabetes should be able to manage their disease and care required a developed environment. A supportive environment was necessary also time and availability of food. It was important that more staff at the school would have knowledge and preparedness in the event of any emergency situations that could arise. The knowledge that was found is important in a school nurse clinical work, to be able to give adolescents with diabetes type 1 safe environment during school time. Further qualitative research is needed to improve the school nurse´s supportive service for young people with chronic illness. Methods to create a customized and secure environment for young people with chronic illnesses need to be developed.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förändrats till att ha fler tillfälliga partners och att skydda sig med kondom är inte alltid så självklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjärnan är inte färdigutvecklat hos tonåringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhälsovårdens hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för att påverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hälsosamtalet visade efter en månads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet. Undervisning på gruppnivå är effektivt för att påverka ungdomars sexuella riskbeteende och för att höja åldern för den sexuella debuten. Men för yngre sexuellt aktiva tonåringar har dessa undervisningsmetoder ingen effekt. Metoder som stärker kommunikationen mellan de yngre tonåringarna och deras föräldrar har en skyddande effekt för utvecklingen av riskbeteenden. Familjeinterventionerna behöver undersökas närmare under svenska förhållanden. Metoder användbara i hälsosamtalen i skolhälsovården behöver också utvecklas i de svenska skolorna. Detta för att upptäcka de barn och ungdomar med behov av stöd. / The incidence of chlamydia in Swedish adolescents has increased in recent years. Sexual activity habits have changed and today´s teens have more partners and more casual contacts. Using condoms for protecting is not not always an obvious choice for the young. The cognitive ans socio-emotionell functions of the brain are not fully developed in young teens, and poor decision-making can and does lead to impulsive and risky beahaviors. The aim for this study of literature was to describe schhol health promotion nursing interventions to influence young peoples sexual risk-taking. Event History Calendars, a method used in individual health interviews, showed a reducation of risk behaviors after one month of post intervention. Teaching in groups is another effective method for influencing teens to reduce their risky behaviors and also leads to the additional positive outcome of raising the ages of sexual debut. Unfortunately these teaching methods have no positive effect on younger sexually active teens. A more productive methods for very young teens is to steengthen the communication between them and their parents. We need to examine closer the role of family interventions in Swedish schools as well as develope the methods shown to bee effective in health interviews in order to identify and assist children and young youth need of support.

<p>Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvären hos elever kan knytas till den individualisering som är en del av den moderna utvecklingen. Att så tidigt som möjligt upptäcka och behandla psykisk ohälsa är angeläget. Skolsköterskan är central för skolhälsovården då hon är tillgänglig i elevernas vardagsmiljö.</p><p>Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.</p><p>Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysresultatet beskriver fem skolsköterskors upplevelse av psykisk ohälsa hos elever.</p><p>Resultat: Ur analysresultatet framträdde sex kategorier: Ont, Kommer, Överaktivitet, Trötta, Självskadebeteende och Kompisar. Resultatet visar på en hög frekvens av återkommande besök. Eleverna sökte mest för huvudvärk och ont i magen. Det är mest flickor som söker skolsköterskan, pojkar upplevs ha svårare att ta emot hjälp.</p> / <p>Background: The mental unhealth is increasing of children and youth. The increasedmental problems of students can be connected to the individualization that is a part of themodern development. It is urgent to detect and treat mental unhealth as early as possible.The school nurse is central to school health nursing as she is available in the students’everyday life.Aim: To illuminate the school nurse’s experience of mental unhealth of students.Method: As data collecting method semi structured interview was chosen. The materialwas analyzed with a qualitative content analysis. The result of the analysis describes fiveschool nurse’s experiences of mental unhealth of students.Findings: The result of the analysis was six categories: Pain, Coming, Overactivity, Tired,Self damaging behaviour and friends. The result shows on a high frequency of revisits. Thestudents mostly visited for headache and stomach ache. It is mostly girls who visit theschool nurse, for boys it is more difficult to accept help.</p>

Inledning: Enligt skollagen ska elevhälsan omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och socialpedagogiska insatser, där arbetet främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Tidigare studie visar på att elevhälsans insatser i de flesta fall riktas mot ohälsa och att det främjande arbetet inte blir tillräcklig. Fysioterapi har stort fokus på hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete men fysioterapeuter utgör endast en liten del av elevhälsan. Inga tidigare studier har kartlagt politikers inom barn- och utbildningsnämnden inställning till fysioterapeuter som en del av elevhälsan. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga vad politiker inom barn- och utbildningsnämnden har för inblick i vad fysioterapeuter kan bidra med inom elevhälsan. Detta för att ge en indikation om hur väl fysioterapeuter som profession har synliggjort kunskapsområdet fysioterapi. Metod: Studiens syfte besvarades genom en egenkonstruerad webbenkät som mailades ut till politiker inom barn- och utbildningsnämnden. Totalt 47 svar samlades in. Resultat: 84 procent av deltagarna är positivt inställda till fysioterapeuter som en del av elevhälsan. Deltagarna anser att fysioterapeuter bland annat kan bidra inom områden som ergonomi, ökad fysisk aktivitet och hälsofrämjande arbete. De främsta anledningarna till att fysioterapeuter endast utgör en liten del av elevhälsan anses vara på grund av okunskap, begränsad ekonomi och andra prioriteringar. Konklusion: Majoriteten av de politiker som deltagit i denna studie har en positiv inställning till fysioterapeuter som en del av elevhälsan, däremot kan inte resultatet generaliseras på grund av låg svarsfrekvens. Författarna anser att ytterligare studier inom området bör utföras.

Bakgrund: Internationell och nationell forskning visar att skolsköterskan har en betydelsefull roll i att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa. Basen för ett framgångsrikt hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan anses vara att arbeta i team med övriga kollegiet.Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta i team för att främja elevers hälsa och förebygga deras ohälsa.Metod: Studien utgick från en kvalitativ design, där data samlades in via intervjuer med tolv skolsköterskor och som därefter analyserades enligt metoden för innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i fyra kategorier som beskriver skolsköterskans upplevelser; Behov av att tydliggöra rollerna i teamet, Behov av vägledning i teamets praktiska arbete, Behov av tid och närhet till teamet och Behov av engagemang för arbete i team.Konklusion: Resultatet av denna studie har lyft fram skolsköterskans syn på sin egen roll i teamet tillsammans med upplevelsen av det hälsofrämjande och förebyggande arbete som hen är delaktig i på skolan. Detta visade bland annat på varierade uppfattningar om vilka ansvarsområden och uppgifter som åläggs professionen samt vad skolsköterskan upplever kan hindra eller främja arbete i team. / Background: International and national research shows that the school nurse plays an important role in promoting pupils’ health and prevent their illness. The basis for a successful health promotion and disease prevention in school is considered to be working in team with other professions.Aim: The aim was to shed light on school nurses’ experiences of working in team to promote pupils’ health and prevent their illness.Method: The study was based on a qualitative design, were data was collected from interviews with twelve school nurses’ and analyzed according to the method of content analysis with an inductive approach.Results: The analysis of data resulted in four categories that describes the the school nurse experiences; Need to explicate the roles of the team, Need of guidance in the practical work of the team, Need of time and closeness to the team and Need of dedication to work in team.Conclusion: The result of this study has highlighted the school nurse view upon her own professional role in the team together with the experience of the health promoting and disease preventive work that she participates in at school. This showed, among other things, varied perceptions about the responsibilities and tasks imposed on the profession and what obstacles or promotive factors on teamwork that the school nurse experience.

Sammanfattning Bakgrund: Skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Detta görs till stor del genom att samtala med elever om mående och hur hälsa kan förbättras och sjukdom förebyggas. Studier visar att skolsköterskan ofta styr hälsosamtalet vilket försvårar elevens interaktion och skolsköterskans personcentrerade förhållningssätt utmanas.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att genomföra hälsosamtal med grundskoleelever utifrån ett personcentrerat perspektiv.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats tillämpades, utgångspunkt var den personcentrerade modellen. Genom ändamålsenligt urval intervjuades 13 kvinnliga skolsköterskor via digital plattform. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.  Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: Partnerskap vid hälsosamtal i skolan, elevens berättelse om sin hälsa och skolsköterskans dokumentation. Skolsköterskan behövde skapa förutsättningar för att elevens berättelse skulle framträda och vara en aktiv lyssnare som bjöd in eleven till delaktighet i partnerskapet. Det var viktigt med ett bra bemötande där samtalet skedde på elevens villkor. Dokumentationen skulle genomsyras av elevens berättelse som dokumenterades med hänsyn och med elevens delaktighet.  Slutsats: Studien ökade förståelsen för vilka förhållningsätt, egenskaper och förutsättningar som främjade skolsköterskans personcentrerade arbete vid hälsosamtal. Om ett personcentrerat förhållningssätt eftersträvades kunde elevens förtroende vinnas. Skolsköterskan kunde då lättare hjälpa eleven att förbättra sin hälsostatus och guida eleven till en hälsosam livsstil. / Summary Background:  The school nurse shall work on health promotion and disease prevention. This is  mainly done by talking to pupils about well-being and how health can be improved and disease prevented. Studies show that the school nurse often controls the health dialouges, which makes it difficult for the pupils to interact and the person-centered perspective challenged. Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of conducting health dialogues with primary school pupils from a person-centered perspective.  Method: A qualitative interview study with a deductive reasoning was applied, based on the person-centered model. Through purposive sampling, 13 female school nurses’ were interviewed by video conferencing. Data was analyzed with qualitative content analysis at a manifest level. Results: The results were presented in three categories: Partnership in school health dialouges, pupil narratives about thier health and school nurses’ documentation. The school nurse needed to establish conditions for the pupil's story to emerge and be an active listener who invited the pupil to participate in the partnership. It was important to have a good reception, where the conversation took place on the pupil's terms. The documentation would be permeated with the pupil's narrative, which was documented with consideration and participation. Conclusion: The study increased the understanding of which approach, characteristics and conditions that promoted the school nurse's person-centered work when she implemented health dialogues. If a person-centered approach is sought, the pupil's trust can be gained. The school nurse could then more easily help the pupil improve their health status and guide the pupil to a healthy lifestyle.

Bakgrund: Övervikt hos barn har blivit ett stort hälsoproblem. Föräldrarna spelar en viktig roll i att förebygga och behandla övervikt hos barn och samtidigt kan det som sjuksköterska vara svårt att adressera problemet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta föräldrar till barn med övervikt inom barn- och skolhälsovården. Metod: Denna studie genomfördes med hjälp av kvalitativ design. Genom individuella semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården samlades data in. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att det var svårt och känsligt att prata med föräldrarna om att deras barns övervikt. Det var också viktigt att värna om en bra relation och gemensamt komma fram till hållbara livsstilsförändringar. Slutsats: Sjuksköterskor inom barn- och skolhälsovården önskar och behöver få mer utbildning i att bemöta föräldrar till barn med övervikt. Att bygga upp rutiner kring samtalen skulle kunna underlätta det fortsatta arbetet.

Studiens syfte är att beskriva svenska skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med kvalitetssäkring inom skolhälsovårdens kontext och hur den egna reflektionen kan återkopplas till verksamheten. Skolsköterskan arbetar ofta ensam och självständigt med ett fokus på det förebyggande arbetet gentemot eleven samtidigt som det lagstadgade kvalitetssäkringsuppdraget skall vara integrerat i den planerade verksamheten och där skall vara ett underlag för metodutveckling. Skolhälsovården kan ses som en egen vårdorganisation då verksamheten bedrivs i nära möte med elev och skolans utformning vilket även innebär en lokal förankring och dialog med ansvarig vårdgivare. I studien har en öppen intervju gjorts med fem skolsköterskor och analysen har skett med hjälp av en kvalitativ induktiv ansats vilket innebär en möjlighet att beskriva skillnader och likheter ur materialet. Två olika domäner framträdde och berörde syftet –Att bli stärkt och bekräftad i sin yrkesroll samt Att inte ha mandat för sitt uppdrag, en känsla av att inte vara värdefull och som har sin förankring i analysprocessens olika nivåer där kategorierna sammanförs inom domänerna. Resultatet beskriver hur skolsköterskan kan bli stärkt och bekräftad genom att ha en stark yrkesroll, genom god kommunikation, att vilja och att orka förändra samt få respons på det utförda arbetet. Likaså visar resultatet på att skolsköterskan kan få en känsla av att inte vara värdefull eller ha eget mandat för uppdraget genom att det brister i kommunikation, oro och stress i arbetet, att känna sig besvärlig i yrkesrollen vilket inte bara inverkar på den egna personen utan även på skolhälsovården som arbetsområde med risk för att skolsköterskor slutar eller inte orkar delta i kvalitetsarbetet. I diskussionen lyfts de komplexa frågorna och erfarenheterna på vilket sätt skolsköterskor kan återföra sin kunskap och reflektion till metodutveckling och kvalitetsarbete samt till ny forskning. Likaså är det av vikt att kunskapen har en klar förankring inom vårdvetenskapen så att den kan bli återförd inom vårdutbildningen. / Program: Fristående kurs