Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorerna upplever sitt arbete mot mobbning och hur de praktiskt arbetar mot mobbning. Metoden var kvalitativ och intervjuer genomfördes med sju skolkuratorer på olika skolor i två mindre kommuner. Studien visade att skolkuratorerna vill arbeta mer med det förebyggande arbetet mot mobbningen än det finns tid till. Deras arbete handlar mycket om att gå in och hjälpa där behovet och mobbningsproblematiken redan finns. I de metoder och program som finns att tillgå i arbetet mot mobbningen är det inget som rekommenderas utan det är upp till skolkuratorerna att själva utforma en metod som ska passa den individuella eleven. Det finns ett behov av att utveckla ett program- och metodkoncept som motsvarar dagens problematik. / The aim of this study was to examine how school counselors experienced their work against bullying and how they actually work against bullying. The study was qualitative based on interviews with seven school counselors at different schools in two smaller municipalities. The results of the study showed that school counselors want to work more with the prevention of bullying than time allows. Their work is more about to go in and help where need and bullying problems already exist. There are no recommended programs and methods concerning how to combat bullying, so it is up to the school counselors to improvise and use a method to suit the individual student. There is a need to develop a program and method concept that corresponds to today’s problems.

Vi har i vår uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur skolkuratorer och rektorer tolkar kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800). Syftet med detta var att undersöka om ”tillgång” som begrepp i lagen verkligen kan säkerställa att barn och unga får den hjälp med psykosociala problem som behövs. Vi har baserat studien på att den psykiska ohälsan stiger bland barn och unga (Socialstyrelsen, 2013) och att skolan spelar en viktig roll i att möta denna växande problematik. Vi har använt en övergripande frågeställning: Hur tolkar rektorer och skolkuratorer kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800) och hur anser de att detta krav efterföljs? Sedan har frågeställningen kompletterats med ytterligare två underfrågeställningar som berör faktorer som påverkar tillgången och hur det praktiska arbetet kan se ut för att säkerställa att alla elever har tillgång till en skolkurator. Vi har gjort nio semistrukturerade intervjuer med fem rektorer och fyra skolkuratorer på gymnasieskolor i Stockholms stad. Vi har valt att använda ett organisationsteoretiskt perspektiv och Bergs (1999) frirumsteori för att analysera vårt resultat. Våra resultat har visat att ”tillgång” som begrepp i lagen anses för vagt för att säkerställa god ”tillgång” till en skolkurator för alla elever. Att hävda att man ska ha ”tillgång” till en skolkurator är en sak och att verkligen ha en ”tillgänglig” skolkurator är en annan. Tolkningsutrymmet i lagen gör att tillgången till en skolkurator för eleverna kan se olika ut på olika skolor. Det är många faktorer och flera instanser som kan påverka detta. Vårt resultatvisar att skolkuratorns arbetsbeskrivning i de flesta fall inte finns eller är väldigt otydligt formulerad. Slutsatsen vi kunnat dra med hjälp av organisationsteorin är att skolkuratorn får fatta många egna beslut och själv tolka ”tillgång” utan stöd från skolan som organisation. Enligt organisationsteorin går det inte att göra ”korrekta” beslut utan stöd från organisationen. Respondenterna kände att kravet på tillgång var svårt att efterfölja och en förklaring till detta kan vara det stora tolkningsutrymmet och ansvaret som läggs på enskilda personer. Utifrån frirumsteorin kunde vi dra slutsatsen att skolans ”yttre och inre gränser” inte är tillräckligt tydliga för att arbetsprocessen på skolan ska kunna ske på ett optimalt sätt.

Mobbning är ett utbrett socialt problem som förekommer på skolor i Sverige. Syftet med studien är att genom skolkuratorers erfarenheter belysa centrala aspekter av förebyggande arbete mot mobbning. Erfarenheter från åtta skolkuratorer togs del av genom semistrukturerade intervjuer, vilka sedan transkriberades och analyserades tematiskt. Bronfenbrenners socialekologiska teori har bidragit med en förståelse för komplexiteten kring förebyggande arbete mot mobbning. Studien visade att samtliga nivåer inom Bronfenbrenners modell är aktuella gällande det förebyggande arbetet. Det mesta förebyggande arbetet sker inom skolan på en mikronivå, där fokus ligger på att skapa gemenskap och göra hela skolpersonalen samt alla elever delaktiga i arbetet. Skolkuratorerna uppgav att ett ökat samarbete med föräldrarna på en mesonivå är önskvärt för att tillsammans kunna förebygga mobbning mer effektivt. En bristvara i det förebyggande arbetet mot mobbning är tid och resurser, som påverkas av skolorganisationen, kommunala resurser och lokalpolitiken på en exonivå. Det förebyggande arbetet mot mobbning behöver utformas utifrån skolans specifika förutsättningar. På makronivå återfinns kulturella värderingar och den nationella politiken som har särskild påverkan. Även mesonivån är betydelsefull då samspelet mellan elevens olika mikrosystem påverkar det förebyggande arbetet. De flesta skolkuratorer saknar ett kommungemensamt arbetssätt som hade kunnat bidra till att alla skolor har ett likvärdigt förebyggande arbete mot mobbning.

Föreliggande undersökning är en kvalitativ vinjettstudie med syfte att studera skolkuratorers bedömningar kring barn som kan antas fara illa samt se hur skolkuratorer samverkar i sådana fall. Sex skolkuratorer från låg- och mellanstadiet har intervjuats och resultatet visar att skolkuratorerna gör skillnader i sina bedömningar och att tillvägagångssätten varierar. Skolkuratorernas tillvägagångssätt var skiftande när de upplevde att det fanns en osäkerhet i huruvida barnet egentligen har det, medan när barnet uppenbart far illa och säger det själv, är bedömningarna snarlika. Däremot visar studien att skolkuratorerna är angelägna att göra bedömningen utifrån vad de anser vara barnets bästa. Samverkan visade sig vara viktigt för samtliga skolkuratorer. Vi kunde se att det fanns tre olika typer av samverkan - samverkan med barnets familj, andra professioner på skolan och samverkan med aktörer utanför skolan. Vi kunde även se att deras tidigare erfarenheter kan ha betydelse för deras bedömning men framförallt valet av åtgärder. Slutsatsen av studien är att skolkuratorerna är i behov av generella riktlinjer, både vad det gäller bedömningar och samverkan, för att skapa samma förutsättningar för barn som far illa.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka hur skolkuratorer definierar begreppet självskadebeteende, hur frekvent de anser att beteendet är på respektive skola samt vilka orsaker till självskadebeteende de anger. Uppsatsen undersökte vidare skolkuratorernas arbete med flickorna samt deras upplevelse av detta arbete. Sex kvalitativa intervjuer med skolkuratorer genomfördes.</p><p>Det framkom att skolkuratorerna definierade självskadebeteende som ett begrepp som rymmer en mångfald av beteenden. Kuratorerna hävdade att det inte gick att ge något enhetligt svar till varför en flicka skadar sig själv, utan detta varierade från flicka till flicka. Krav och ideal i dagens samhälle nämndes dock särskilt. Skolkuratorerna var av skilda åsikter beträffande huruvida självskadebeteende är vanligt förekommande eller inte.</p><p>Kuratorsrollen beskrevs av informanterna som relativt oreglerad och fri att utveckla. Samtliga kuratorer framhöll uppgiften att hjälpa flickorna vidare till professionell hjälp. Det betonades även att föräldrarna var viktiga att engagera för att kunna hjälpa flickorna. Förebyggande arbete ansågs viktigt, men förekom inte i någon större utsträckning på skolorna. Våra resultat har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.</p>

<p>Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ”pluggproblem” och mobbning. Det är vanligare att eleverna tror att deras kompisar skulle tycka något positivt om dem ifall de besökte skolkuratorn, med ”det var bra gjort” som vanligaste svarsalternativ. En minoritet har svarat att de kan lita på skolkuratorn medan ingen känner att de inte kan lita på henne.</p>

<p>Studien avsåg att undersöka elevers, lärares och skolkuratorns attityd till lärarrollen med fokus på relationer mellan elev och lärare. Syftet var att undersöka hur elever upplever och definierar en bra lärare. Tidigare forskning visar att skolan och relationen till lärare har stor påverkan på elevers välmående. En kvalitativ metod användes genom halvstrukturerade intervjuer med fokusgrupper och skolkurator samt frågeformulär med lärare för att ta del av deras egna upplevelser av hur en bra lärare är. Resultaten analyserades med hjälp av teorier om socialisation, sociala roller, resiliens och känsla av sammanhang. Studien visar att elever och lärares syn på en bra lärare stämmer bra överens. Resultaten visar även att lärarna vill ha mer tid till relationen med elever, medan det för elever inte handlar om tid utan kvalitet i det lärarna gör. Slutsatsen från resultaten är att elever inte kan urskilja relationen till läraren från lärarens roll i undervisningen, utan det handlar om det sociala samspelet som är inkluderat i lärarens roll som har betydelse för eleverna.</p>

<p>Syftet var med denna studie att undersöka skolkuratorernas anmälningsbenägenhet till socialtjänsten, när misstanke finns att barn far illa. Som utgångspunkt användes Socialstyrelsens handbok om anmälningsskyldighet, samt studier avseende kuratorers anmälningsbenägenhet inom skolverksamheter i Australien och USA. Därefter gjordes intervjuer med fem yrkesverksamma skolkuratorer från fem olika skolor. Intervjuerna belyste deras resonemang kring anmälningsbenägenheten, och vilka faktorer som påverkade dem i sina bedömningar vid en anmälan. I stort sätt gör alla skolkuratorer anmälningar. Det finns en klar medvetenhet om anmälningsskyldigheten, och kunskaper om att genomföra en anmälan. De har även bra kunskaper om det övergripande begreppet ”barn som far illa”. Den individuella psykologiska faktorn har stor betydelse för tre av dem, när det handlar om att de avstår från att göra en anmälan. Samtliga anser dock att vid misstanke om att barn far illa ska detta anmälas. Enligt Brottsförebyggande rådet kan det fortfarande finnas ett stort mörkertal, när det gäller anmälningar om att barn far illa och det är viktigt att anmälningsskyldigheten efterlevs genom att det är en bra förebyggande metod.</p>

<p><strong><p>Syftet med studien är att förstå hur skolkuratorerna skapar sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en fenomenlogisk ansats.</p><p>I resultatet framgår det att skolkuratorerna värdesätter det enskilda samtalet med eleven. Samverkan på olika nivåer i samhället och kunskap om hur samhället fungerar beskrivs av skolkuratorerna som viktiga i arbetet med elever och föräldrar. Samarbetet i skolans arbetsgrupper har enligt skolkuratorerna en avgörande betydelse för handlingsutrymmet med eleverna.</p><p>Det förebyggande arbetet med eleverna är enligt skolkuratorerna viktigt. Att använda hjälpmedel som till exempel en trollstav kan hjälpa till i det förbyggande arbetet med elever. Skolkuratorerna beskriver att de använder olika teorier och metoder. Valet av vilka av dessa som är mest lämpliga i en viss situation styrs av vad skolkuratorn anser vara lämpligt i en specifik situation. Dessa kan även tillämpas tillsammans med av skolkuratorn egna utvecklade metoder och hjälpmedel som till exempel trollstaven.</p><p>I intervjuerna med skolkuratorerna beskriver de sin yrkesroll med entusiasm och professionalism. Det framgår även att de har olika syn på sitt arbete och sina arbetssätt. Vidareutbildning och möjlighet att ta del av vidare forskning uppskattas av skolkuratorerna. Kunskap om lagarna är enligt skolkuratorerna en viktig faktor för att känna sig trygg i sin egen yrkesroll. Det framgår också att skolkuratorerna ibland saknar någon att reflektera med trots att ett nätverk finns runt dem. De förväntningar som skolkuratorerna beskriver är att de vill ha en tydligare definierad lagstadgad skolkuratorstjänst, vilket de anser skulle tydliggöra förväntningarna på yrkesrollen.</p></strong></p>

<p>Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem </p><p>som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att </p><p>beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som </p><p>analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten </p><p>bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. </p><p>Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.</p>