Att en skolkurators uppdragsbeskrivning är otydlig är något som framkommer, både genom den forskningsbakgrund som studien grundar sig på samt i skollagen. Som skolkurator finns det därmed inte några tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer upplever sin yrkesroll, deras uppfattning av de insatser som görs samt hur dessa insatser utgör stöd för elevernas lärande och utveckling mot skolans mål. Den metod som användes vid insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer där 12 skolkuratorer deltog. Det resultat som framkom i studien var att skolkuratorerna upplever sin roll som spretig och belyser samtidigt den variation som finns i de insatser som de gör i sitt dagliga arbete. Upplevelsen är utöver det, att ett förebyggande arbete leder till en bättre lärmiljö. Trots den medvetenhet som finns hos skolkuratorerna att arbetet främst bör vara främjande och förebyggande, så ligger ändock fokus på ett åtgärdande arbete. Återkommande förklaringar till detta är att arbetet både är och behöver vara händelsestyrt samt att den psykiska ohälsan hos elever ökar. Slutsatsen av detta är att otydliga förväntningar och formuleringar skapar en stor variation i en skolkurators vardag. Om resurser finns tillgängliga på skolan kan elevers behov mötas tidigare. Elever som får stöd hanterar skolan med dess utmaningar bättre. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

Studien handlar om hur skolkuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme samt hur det kan påverkas av organisationen. Studien utfördes med hjälp av semi-struktureradeintervjuer, där 5 erfarna skolkuratorer delade sina upplevelser, definitioner och reflektioner kring fenomenet. Studiens resultat tyder på att skolkuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme som brett, men att det finns vissa organisatoriska faktorer som kan påverkasamt begränsa det. Faktorer som organisatoriska riktlinjer, intern och extern samverkan,organisations ledning samt otydlighet och ensamhet gällande yrkesroll och arbetsposition.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka förutsättningar skolkuratorer i Stockholmupplever sig ha för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland unga. Studien har en kvalitativ ansats då nio intervjuer med skolkuratorer verksamma på gymnasieskolor i Stockholmsområdet har genomförts. Delar av Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater och deras handlingsutrymme samt en organisationsteori från Abrahamsson (2000) användes för att analysera empirin. Resultatet visade att de intervjuade skolkuratorerna upplevde sig ha varierande förutsättningar att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med psykisk ohälsa bland eleverna. Vidare framkom att det är otydligt definierat, både i skollagen (2010:800) och på de enskilda arbetsplatserna, vad det innebär i praktiken att arbetaförebyggande och hälsofrämjande. Genomgående uttryckte skolkuratorerna en önskan om att arbeta mer på gruppnivå vilket också var deras definition av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Resultatet visade att skolkuratorernas ambitioner inte stämde överens med hur de beskrevatt de arbetade. Avslutningsvis diskuteras skolkuratorernas upplevda svårigheter med att vara den enda personen som bedriver psykosocialt arbete i en organisation som skolan, där fokus främst är måluppfyllelse. / The aim of this study was to investigate how school counsellors in Stockholm experienced their work conditions and their own abilities to work with mental health prevention and health promotion among young students. The study was conducted trough nine qualitative interviews with school counsellors at nine upper secondary schools, in the Stockholm area. To analyze the empirical data, we have used parts of Lipskys (2010) theory about “street level-bureacrats” and their discretion, and Abrahamssons (2000) theory about organization. The results showed different conditions and abilities among the interviewees for working with prevention and health promotion projects among young students. Our results also showed that the Swedish Education Act and school counsellors job descriptions was vaguely defined regarding the prevention and health promotion projects. Througout the interviews, the school counsellors expressed a desire to work more with group projects, which was also their definition of prevention and health promotion. The results also showed an inconsistency between the school counsellors ambitions and the way they currently carry out their work. In the conclusion we discuss how the school counsellors feel about being the only employee that works with social work, in organisations that primarily focus on achievements.

Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning. Fem semi-strukturerade intervjuer med skolkuratorer genomfördes. Som teoretisk referensram har Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater använts samt hans teoretiska begrepp handlingsutrymme.   Resultatet visar att kuratorerna upplever de riktlinjer och lagar som finns för deras arbete som lösa och tolkningsbara. De upplever även sitt handlingsutrymme som stort. Resultatet visar även att det finns ett flertal faktorer som kan påverka skolkuratorernas handlingsutrymme, både som gör det större och som krymper det. / Previous research regarding school social workers and school counselors has shown that their role in school is unclear and that their work is relatively unregulated. Despite this there have been few studies, especially in Sweden, in the area of school counselors. Particularly the discretion of the school counselor is an aspect of the area that is relatively unexplored. Hence, the purpose of this study is to investigate the school counselors experience and interpretation of their discretion in the exercise of their profession. The study has a qualitative approach. Five semi-structured interviews with school counselors were conducted. Michael Lipsky’s theory of street-level bureaucrats and his theoretical concept of discretion have been used as a theoretical framework in this study.   The results show that the school counselors experience the laws and guidelines that are applicable for their work as loose and interpretable. They also experience their discretion as large. The results also show that there are several factors that can affect the school counselors’ discretion, factors that can both shrink their discretion and make it larger.

The purpose of this study is to examine collaboration between social services and secondary education in a municipality in Sweden regarding adolescents diagnosed with ADHD. Swedish legislative texts stipulate that authorities working with adolescents should collaborate in matters relating to children in risk of harm. Earlier research shows that children and adolescents diagnosed with ADHD often behave contrary to how students are expected to behave in the classroom, that they may need support from social services, and that they rarely get such support to manage their education. The method used in this study was qualitative and the empirical data were obtained through semi structured interviews. Eight respondents participated in total, four social workers and four school counsellors. The results were analysed using profession theory and collaboration theory. The results show that the two professions both have a positive attitude towards collaboration, but that it rarely happens and when it does it feels unstructured and irregular, particularly for the social workers. Almost none of the respondents had any experience of working with students in secondary education diagnosed with ADHD, and instead spoke generally about their experience of collaboration. There seems to be a gap between the tendency to direct efforts, both divided and conjoined, to adolescents in an educational setting after they move on from elementary school.

Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers upplevelse av arbetet med nyanlända elever inom skolans organisation. Fem skolkuratorer som arbetar i en kommun med många nyanlända elever intervjuades i en kvalitativ undersökning genom en fokusgruppsdiskussion. Resultatet har analyserats med hjälp av organisationsteori och har jämförts med tidigare forskning. Resultatet visade att skolkuratorerna i denna undersökning saknar tydliga rutiner från organisationen i arbetet med nyanlända elever. Kuratorerna arbetar självständigt och har diffusa riktlinjer från ledningen som ändras regelbundet. Språkförbistringar och problematik i samband med tolk anses utmanande. Genom en tydligare styrning och struktur från ledningen skulle en högre grad av samsyn mellan olika professioner och andra organisationer möjliggöras i arbetet med nyanlända elever.  Avslutningsvis diskuteras skolkuratorernas möjligheter att bidra till att inkludera elever och hur samverkan skulle kunna förbättras. / The aim of the study was to examine school counsellors experience of working with newly arrived immigrant students within the school’s organisation. Five school counsellors working in a municipality with many newly arrived immigrant students were interviewed in a qualitative study through a focus group discussion. The results were analysed using organisational theory and compared with previous research. Results showed that the school counsellors lacked explicit organisational routines in the work with newly arrived immigrant students, and that the counsellors worked independently but the guidelines from management were vague and changed on a regular basis. Linguistic confusion and interpretation issues were considered challenging. With more distinct control and structure from management a higher degree of consensus between different professions and other organisations would be made possible in working with newly arrived immigrant students. Finally, school counsellors contribution on how to include students and how collaboration could be improved were discussed

Studier visar att stödsamtalet kan ses som otydligt och tycks sakna en bestämd utformning. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad stödsamtal innebär för skolkuratorer som arbetar på högstadium samt hur de tillämpar stödsamtal i praktiken. Studiens insamlade data baseras på kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer. Det insamlade datamaterialet analyserades mot bakgrund av en teoretisk tolkningsram bestående av perspektiv på stödsamtal, samtalsfärdigheter samt verktyg och metoder tillämpbara i samtal. Datamaterialet analyserades även mot tidigare forskning. Studiens resultat visar att stödsamtal ses som otydligt och icke-behandlande samt att stödsamtalet uppfattas som ett hantverk. Stödsamtalet ses även som flexibelt och utformningen anpassas utifrån elevens behov och dennes situation. Framträdande var vikten av en samtalsstruktur, allians med eleven samt skolkuratorns förhållningssätt i stödsamtalet. Studiens resultat påvisar även att motiverande samtal är en metod som används samt att skolkuratorerna tillämpar ett integrerat arbetssätt i stödsamtalet. / The aim of this study was to examine what counselling means to school counselors who work at lower secondary schools and how they use counselling in their practice. The collected data is based on qualitative interviews with six school counselors. The data was analyzed towards a theoretical framework consisting of perspectives of counselling, counselling skills as well as tools and methods which can be used in conversations. The data was also analyzed towards previous research. The result shows that counselling is seen as unclear, a non-treatment method and counselling apprehends as a handicraft. The counselling is flexible and the design can be adapted to the pupils needs and situation. It’s important with a structure in conversations, the alliance with the pupil and the school counselors approach in counselling. The result also shows that motivational interviewing is used and that the school counselors is using an integrated work procedure in counselling.

The aim of this study is to deepen the knowledge of the significance of mentors presence for the psychosocial work in the school. The study is qualitative and was done with seven semi structured interviews. We interviewed six mentors and one school counselor all from the same school. The mentors have worked for almost one year and is a new profession in the school that has taken over the teacher's assignment as a mentor. The mentors main task is to be the students’ primary contact between the students and the school. The results we found shows that the mentors have contributed with more psychosocial knowledge which has enabled the school to reach more students and to meet more of the students’ needs. The results shows that the school counselor didn’t have as much time before with the preventative work in the school, but with the mentors’ help the preventive work in the school has increased. The results also shows that it’s many times a fine line between the mentors and the school counselor in the way they work. For example several of the mentors provide the students with counseling, like the school counselor do. The line shifts though, depending on the education and experience of the mentor. Finally, the results show that the mentors’ presence has a significant role on the psychosocial work in the school, because both mentors and the school counselor are all working together for the students wellbeing.

Psykisk ohälsa bland barn och unga är ett problem som ökat med 100 procent de senaste tio åren. Barn och unga som är i behov av stöd söker sig ofta till skolkuratorn som finns tillgänglig på skolan där eleverna spenderar en stor del av sin tid. Inom socialt arbete är det av stor relevans att uppmärksamma skolkuratorers arbetssituation i syfte att skapa större förståelse för professionens förutsättningar att stödja barn och unga som lider av psykisk ohälsa. Denna studie har i syfte att undersöka hur professionen skolkuratorer upplever sin arbetssituation och position i skolan. Kopplat till skolkuratorns arbetssituation vill vi undersöka förutsättningarna för att bedriva psykosocialt arbete med barn och unga i skolmiljön. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fem skolkuratorer som arbetar på grundskola årskurs 6-9 och gymnasieskola i en mindre stad i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorer har en betydelsefull men krävande arbetssituation där hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress förekommer frekvent. Skolkuratorerna som socionomer upplever sig ha en stabil position på skolan där de lägger stor vikt vid välfungerande samverkan och goda relationer till övriga professioner. I resultatet framgick även att skolkuratorer har goda möjligheter till att stödja barn och unga men att de önskar mer tid och fler resurser att lägga på det psykosociala arbetet med eleverna. / <p>2019-06-03</p>

<p>I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar. Skolkuratorn har i många skolor blivit en känd företeelse på skolan, och de ökar därmed kunskapen om vad en kurator har för arbetsuppgift.</p> / <p>In this study, we go through counselor's subjective view on the relationship between counselor and student, and how their work goes to. In this study, we have made use of qualitative method, where we have interviewed ten schools counselors, and their views on the relationship between them and students at the school. Counselor's responsibilities have become greater because their area has grown in the school, they must be able to see individuals from both family relationships but also from a cultural perspective, as they have great influence on teenagers. Counselor must also ensure that the various external requirements affecting the student, and therefore it becomes important for the counselor to update itself with new knowledge. The counselor uses many different methods of reaching out to students when in the study found that one of the counselor use books, another of the arts and a third of cooperative exercises. The counselor has been in many schools, become a well known phenomenon in the school, and therefore increases the understanding of what a counselor has for task assignment.</p>