<p>Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.</p>

Förståelse för ekologiska fenomen är avgörande, både för att ungdomar ska få insikt i världen de lever i, och för att undervisningen ska uppnå de mål som satts upp av skolverket. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheterna att testa sådan förståelse med hjälp av ett skriftligt prov. I fem gymnasieklasser fick 109 elever svara på provfrågor av faktatyp och förståelsetyp. Resultaten visar att eleverna tyckte bättre om faktafrågorna än förståelsefrågorna. Ytterst få elever kunde dock använda sina faktakunskaper till att lösa ett problem kring fotosyntesen. Det är möjligt att ett annat resultat skulle kunna ha uppnåtts om eleverna hade fått en chans att få frågan omformulerad, eller om det hade funnits ett tillfälle för en muntlig utvärdering. Slutsatsen från denna studie är att läraren måste utgå från elevernas egna teorier för att skapa förståelse för ett fenomen.

<p>Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling.</p><p>Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering. Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.</p>

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med dokumentation av elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolelever upplever, känner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nämligen Diamantdiagnosen. Jag vill också ta reda på om läraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara används som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven. Tanken med min studie är att intervjun skall genomföras på ett kvalitativt sätt med eleverna och med deras lärare. Med hjälp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att få svar på hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att ställa öppna frågor och även ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frågeställningen. Jag utgick från definition av några centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick också igenom vad forskningen har att säga om effekterna av prov och bedömning på t.ex. elevers lärande, motivation och självkänsla. Min hypotes var att eleverna upplever prov- och diagnosmomenten som hemska, men efter att ha utformat frågor och tagit reda på elevens upplevelser kring prov visade resultatet motsatsen av min hypotes. Även läraren fick delta i en undersökning i anknytning till Diamantdiagnosen. På plats under diagnostiden upplevde jag stress från både läraren och eleverna vilket fick mig att tro att läraren i fråga skulle ha en negativ åsikt om diagnosen Diamant men under intervjun överraskades jag av hennes svar då hon framförde att diagnoserna var bra och utmanande. I min analys tar jag upp om eleverna har olika lär strategier och vad har läraren för syfte med diagnosen. I den mera övergripande diskussionen resonerar jag om hur provresultat kan användas och integreras i undervisningen.

Syftet med detta studiearbete har varit att ta reda på hur några lärare i åk 1-6 tycker att den nya bestämmelsen om individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen har fungerat i deras vardagsarbete. Beslutet togs sommaren 2008 och började gälla redan samma höst. Den främsta orsaken till införandet av skriftliga omdömen var att öka tydligheten i informationen om elevens kunskapsutveckling och de insatser som behövs för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Den ökade tydligheten ska stärka skolornas arbete med uppföljning av elevernas prestationer, främja elevernas resultat och svara mot föräldrarnas behov av information om elevens utveckling. Jag valde att göra sex kvalitativa intervjuer med lärare i åk 1-6 som har fått säga sin mening om hur de upplever att arbetet kring skriftliga omdömen har fortlöpt. Alla tycker att införandet kom alldeles för snabbt och att det inte riktigt känts genomarbetat. Informanterna siktar framåt och ser ändå införandet som en positiv lansering. Intentionerna med införandet är goda och de ser fram emot att jobba vidare med en utvecklad IUP. Själva skrivandet av omdömena infördes av informanterna på olika sätt men har i slutändan landat på att man arbetat fram mallar som passar skolans vardag.

Den här studien undersöker om närvaron av några utvalda textdrag i tre omskrivna textversioner har betydelse för hur väl mottagarna känner sig bemötta, jämfört med i tre momsbeslut från Skatteverket där dessa textdrag saknas. Syftet med studien är att studera om myndighetsmakt går att förena med ett bra skriftligt bemötande. Studien har genomförts genom intervjuer där informanterna, tre företagare och tre skattetjänstemän, fick ta ställning till originaltexten från Skatteverket och en omskriven textversion. Intervjuerna har analyserats med hjälp av Hellspong och Ledins analysmodell på interpersonell och ideationell nivå.  Resultatet visar att både företagarna och skattetjänstemännen pekar ut de utvalda textdragen (direkt tilltal, dialog, förståelse för mottagarens situation, förklara beslutet pedagogiskt och be om ursäkt om något blivit fel) som betydelsefulla för ett bra bemötande. Resultatet tyder på att det går att förena myndighetsmakt med ett bra skriftligt bemötande genom att använda de utvalda textdragen i myndighetsbesluten.

ABSTRACT Purpose: This study aimed to investigate if Swedish speech and language pathologists use aphasia-friendly written information. The secondary aim of the study was to examine written materials provided by speech and language pathologists and determine if their materials could be classified as aphasia-friendly according to previous research.Method: This study used a mixed study design using both qualitative and quantitative research methods. An online survey was conducted, containing 11 qualitative and quantitative questions about speech and language pathologists’ use of aphasia-friendly written information. Submitted materials by speech and language pathologist were described and assessed according to 14 parameters based on previous research.Results: Thirty-one speech and language pathologists answered the survey. The results showed that 58% of the participants sometimes to always used aphasia-friendly written information with their aphasia patients, and that 90% of the participants felt a moderate to great need for aphasia-friendly written information. The highest ranked material received a score of 86% aphasia-friendliness and the lowest ranked material received a score of 36% aphasia-friendliness.Conclusion: The study showed that there is a need for aphasia-friendly materials for aphasia patients although the participants felt unsure about how to customize written material to patient needs. More research is needed to investigate what Swedish aphasia patients consider to be aphasia-friendly written information. Keywords: aphasia, aphasia-friendly, written information, speech and language pathology SAMMANFATTNING Syfte: Denna studie syftade till att kartlägga svenska logopeders användande av afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Studiens sekundära syfte var att undersöka och bedöma huruvida inskickat skriftligt material från deltagare ansågs uppfylla kriterier för ”afasivänlighet” baserat på tidigare forskning.Metod: Studien använde sig av en blandad kvantitativ och kvalitativ studiedesign. En kartläggning genomfördes via en webbaserad enkät som bestod av 11 slutna och öppna frågor om logopeders användande av afasivänligt informationsmaterial. Inskickade informationsmaterial beskrevs och bedömdes utifrån 14 parametrar.Resultat: Det var 31 logopeder som besvarade enkäten. Resultaten visade att 58 % av deltagarna ibland till alltid använde afasivänligt skriftligt informationsmaterial till patienter med afasi. Av samtliga deltagare upplevde 90 % ett måttligt till stort behov av tillgång till afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Det material som rankades högst uppfyllde 86 % av parametrarna och det som rankades lägst 36 %.Slutsats: Studien visar att det finns ett behov av afasivänligt skriftligt informationsmaterial till personer med afasi samt att en osäkerhet kring hur man bäst utformar ett sådant material föreligger. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad personer med afasi i Sverige upplever som afasivänligt skriftligt material. Nyckelord: afasi, afasivänligt, skriftligt informationsmaterial, logopedi

År 2006 beslutades att reglerna om revisionsplikten för små företag skulle ses över ochregeringens utredare skulle föreslå dem ändringar som krävs för att ta bortrevisionsplikten för små företag. Revisionsplikten innebär att alla svenska aktiebolagenligt lag måste ha reviderade räkenskaper. Avskaffandet av revisionsplikten kommer attinnebära att revisionen för de små företagen inte längre är lagstadgad utan det kommer attbli frivilligt. Revisionspliktens avskaffande i Sverige är en följd av en pågående europiskharmonisering.I samband med dessa förändringar kommer bland annat företagens kreditmöjligheter attpåverkas om företag väljer att inte ha kvar revision och vårt syfte har därför varit attundersöka vad avskaffandet av revisionsplikten kommer att innebära för bankerskreditbedömningsprocess. Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod iform av två intervjuer, dels med en bank dels med en revisionsbyrå. Vid dessa intervjuerhar vi fört diskussioner kring problemämnet och fått en förståelse för vilken ställningdessa två aktörer kommer att ta inför avskaffandet. Vi har i uppsatsen varit noggrannamed att nå en hög validitet så att vårt resultat som vi kommer fram till stämmer överensmed verkligheten.När ett företag ansöker om kredit kontrollerar banken vissa punkter för att kunna göra enbedömning om företagens återbetalningsförmåga. Det blir inte lika lätt för banken dårevisionsplikten avskaffas och om företaget väljer att inte längre ha kvar revision. Vi harfört diskussioner med våra respondenter då vi bland annat har diskuterat hur bankerkommer att ställa sig inför avskaffandet samt vilka alternativregler till revisionen somrevisionsbyråerna kommer att erbjuda.Banker kommer i framtiden fortsätta att kräva någon form av granskning, om inte fulltreviderade räkenskaper som tidigare så kan man tänka sig att man kommer att ställa kravpå till exempel alternativ som ett skriftligt intyg. Men vi har också pratat om andra olikaalternativ som våra respondenter tror skulle kunna vara lösningar när den idaglagstadgade revisionen tas bort.Resultatet av vår empiriska undersökning visar att både banker och revisionsbyråer ärövertygade om att många av företag som berörs av förändringarna kommer ändå att viljaha kvar revision i företaget och därmed kommer man förmodligen att välja revisionfrivilligt. / Uppsatsnivå: C

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskaper i matematik. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer. Sammantaget har tio lärare som undervisar i år sex från fyra olika kommuner i Mellansverige deltagit i studien. Resultatet visar att de sätt som i huvudsak används för att bedöma elevers kunskaper är skriftliga diagnoser, muntlig bedömning samt att lärare bedömer med hjälp av känsla som de skapar för elevernas kunskaper. Diagnoserna används främst efter avslutat avsnitt för att kontrollera att målen med undervisningen har nåtts. Den muntliga bedömningen sker vid de samtal som äger rum under lektionstid både mellan lärare/elev men även elever emellan. Känslan som skapas hos lärare för elevernas kunskap sker vid kontakten mellan elev och lärare under lektionstid. Återkoppling av bedömningen sker dels med hjälp av de hjälpmedel som läraren använder i sitt arbete, dels genom elevernas individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. Några lärare sade sig arbeta formativt med bedömningen och då involveras eleven i bedömningsarbetet varvid återkoppling sker mer direkt.</p>