Syfte Syftet med uppsatsen är att ta undersöka huruvida det finns någon skillnad mellan skuldsättningsgraden inom produkt- och tjänstebranschen. Ett delsyfte till uppsatsen är att undersöka hur räntekostnaden ser ut och huruvida det finns signifikanta samband mellan de olika branschernas gällande ovanstående faktorer. Metod Undersökningen är en fallstudie med en abduktiv kvantitativ ansats. Empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar. Teori Teorin har utgått ifrån genrens klassiker i form av Modigliani & Millers två teorem, Pecking order teorin samt Trade-off teorin.  Även Hallgrens modell om risk har tillämpats. Empiri Data är insamlad från sex byggföretag samt från sex revisionsföretag. Skuldsättningsgrad, räntekostnader samt omsättning är granskad dels inom branschen och dels jämförande mellan branscherna. Empirin är testad genom signifikansanalyser. Resultat Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens skuldsättning Det finns inga signifikanta samband mellan bygg- och revisionsbranschens räntekostnad Det finns inga signifikanta samband i byggbranschens skuldsättning Det finns inga signifikanta samband i revisionsbranschens skuldsättning / Purpose The purpose of the assay is to inquire contingent difference between the debt ratio in the businesses of product and service. Another part of the purpose is to inquire what the interest cost looks like and if there are any significant relationships between the different businesses regarding above factors. Method The enquire is a case study with an abductive qualitative approach. The empiric consists of secondary data origin from annual reports.  Theory The theory of the assay emanates from the classics of the genre with the theorems of Modigliani & Millers, the pecking order theory and the trade-off theory. Another theory that as been used is Hallgrens model concerning risk. Empirics Data is collected from six building companies and from six revision companies. Debt ratio, interest cost and turnover are all parameters that are reviewed, partly in its own business, partly compared between the businesses. The empirics are tested through significant analysis. Result There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of building and revision. There is no significant correlation concerning the interest costs of the business of building and revision There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of building. There is no significant correlation concerning the debt ratio of the business of revision

Background: During extreme market conditions like the period during fall 2008 the discussion of what affects company value becomes apparent. The capital structure is the relation between borrowed capital and equity in a company´s financing mix. What impact changes in capital structure have on company value is a widely debated subject within the theory of finance. If a relationship between capital structure and company value exists the implication is that an optimal capital structure where company value is maximized also exists. Aim: The aim of the thesis is to study whether a certain relationship between capital structure and company value exists among selected stocks and companies listed on Stockholmsbörsens OMXS30. Implementation: With aim to fulfill the purpose of the thesis regression analysis has been performed among chosen stocks and companies. The empirical results eventuating from this have been analyzed from the view of elected relevant theory. Completion and results: We find that during normal market conditions a positive relationship between debt ratio and enterprise value (EV) can be established. During more turbulent periods the results is more scattered. The results of this thesis is more evidence that the debt´s gear on equity is what mainly impacts price movements on the stock market and affects value, where high debt will pay off during favorable conditions and be costly during bad conditions, rather than a specific capital structure. A certain relationship between capital structure and company value cannot be established. The results of this thesis is also evidence pointing out the difficulties in measuring the relationship between two variables where one is the daily quoted market price of equity, which is greatly affected by market psychology et cetera, and the other, capital structure, is only to be measured during interim- and annual reports.

The bachelor's thesis is to examine the explanatory factors affecting the choice of capital structure in real estate companies. The analysis is based on data collected from the main financial reporting from 2007; all listed real estate companies listed on Swedish, Norwegian, Danish and Finnish stock market. Based on previous research and theories, we have defined five independent variables that are linked to the debt ratio, which are: profitability, growth, firm size, cost of debt and operational risk. The statistical tests have resulted in that we can say with certainty that profitable firms tend to have a lower debt to equity ratio. We can also say with certainty that property companies with high interest costs have a high level of indebtedness. / Kandidatuppsatsen har i syfte att undersöka de förklarande faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur inom fastighetsbranschen. Analysen grundar sig på data insamlad från i huvudsak 2007 års bokslutsrapporter från alla börsnoterade fastighetsbolag som finns på den svenska, norska, danska och finska börsen. Utifrån tidigare forskning och teorier har vi definierat fem oberoende variabler som har en koppling till skuldsättningsgraden vilka är: lönsamhet, tillväxt, företagsstorlek, räntekostnad och operativ risk. De statistiska undersökningarna har resulterat i att vi kan med säkerhet säga att lönsamma företag tenderar att ha en lägre skuldsättningsgrad. Vi kan även med säkerhet säga att fastighetsbolag med låga räntekostnader har en högre skuldsättningsgrad och vice versa.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

Företagsfinansiering är ett väl diskuterat ämne de senaste årtionden. Alla beslut som fattas av företagsledningen innebär finansiella konsekvenser för företaget. Ett av de viktigaste områdena inom företagsfinansiering är kapitalstrukturen, som handlar om hur stor företagets totala skulder är i förhållande till det egna kapitalet. Det finns många faktorer som påverkar företagets kapitalstruktur, nämligen lönsamhet, storlek med flera. Med grund i The pecking order theory samt Miles och Snows typology försöker vi i denna uppsats att förklara sambandet mellan företagsstrategi och kapitalstruktur. Företagen delas in i olika strategier utifrån hur stor andel av sin nettoomsättning respektive företag spenderar på forskning och utveckling. Vår urvalsgrupp består av 54 företag inom hälsovårdsindustri i Sverige. Alla dessa bolag är listade på börsen Nasdaq Stockholm. Utav de här 54 bolagen kunde vi identifiera 12 bolag med försvarare strategi, 36 företag som har prospektör strategi och 6 företag med analyserare strategi. Våra resultat tyder på att företag med försvarare strategi är positivt och statistiskt signifikant relaterade till använding av skulder. Däremot är prospektörer signifikant och negativt relaterade till användning av skuldfinansiering. Dock kunde inte vi hitta något statistiskt säkerställt samband mellan analyserare och skuldfinansiering. Denna uppsats bidrar till ökade förståelser för hur företagsstrategi och kapitalstruktur kan vara relaterade till varandra. / Corporate finance is a well-debated subject over the last decades. All the decisions that are made by corporate managers have financial implications. One of the most important issues in corporate finance is capital structure, which refers to the proportion of total debt a company has compared to its total equity. There are many factors that affect the capital structure of a firm, namely profitability, size, and many other factors. Based on The pecking order theory, and Miles and Snows typology, this bachelor thesis aims to explore how strategy orientations influence the choice of capital structure. Firms are categorized in different strategies based on how much they spend on R&D activities. Our sample consists of 54 Swedish Healthcare companies that are listed on NASDAQ Stockholm. Out of those 54 firms, we could find 12 firms with defender strategy, 36 firms with prospector strategy, and 6 firms with analyzer strategy. Finally, the results of the study show that defenders are significantly and positively related to the use of debt financing. In contrast, prospectors are significantly and negatively related to the use of debt. And lastly, we could not find any statistically significant relationship between analyzers and the use of debt financing. This study contributes to the knowledge about the link between organizational strategy and capital structure.

When society, and especially the financial markets, experience a downturn real estate companies are often front and center of discussions. This sector is a capital-intensive industry which often carries a large fraction of borrowed funds. The last decade has been marked by good economic growth, low interest rates, and rising property values which the real estate market has profited from. Public real estate companies appraise investment properties exclusively on fair value, which means that estimated market values influence companies’ financial reports. The study aims to scrutinize how property values impact debt, and further shed light on the pro-cyclical nature of property values. Using a deductive approach, fair value changes of real estate in relation to debt are analyzed through a correlation analysis and multiple regression. The study applies two dependent variables where debt-equity ratio constitutes one of them, and interest-bearing debt in relation to net operating income constitutes the other. The result shows that fair value changes have a significant weak negative correlation to the debt-equity ratio, and a non-significant weak positive correlation to interest-bearing debt to net operating income. The authors conclude that the weak correlation found in debt-equity ratio implies that real estate companies react to fair value changes. The non-significant correlation with interest-bearing debt in relation to net operating income indicates that fair value changes increase companies’ debt. Furthermore, the study shows that there are individual differences between companies. / När samhället, och i synnerhet de finansiella marknaderna, upplever försämrade tider är ofta fastighetsbolag på tapeten. Sektorn är en kapitalintensiv bransch som ofta förfogar över en stor del lånade medel. Det senaste årtiondet har präglats av god ekonomisk tillväxt, låga räntor och stigande fastighetsvärden vilket har gynnat fastighetsbranschen. Börsnoterade fastighetsbolag värderar förvaltningsfastigheter uteslutande till verkligt värde, vilket innebär att uppskattade marknadsvärden ger effekt på bolagens finansiella rapporter. Studien ämnar särgranska huruvida fastighetsvärdet inverkar på skuldsättning och vidare belysa fastighetsvärdens procykliska natur. Ur en deduktiv ansats analyseras orealiserade värdeförändringar på fastigheter i relation till skuldsättning genom en korrelationsanalys och en multipel regression. Studien tillämpar två beroende variabler där skuldsättningsgrad utgör den ena och räntebärande skulder i förhållande till driftnetto utgör den andra. Resultatet visar att orealiserade värdeförändringar har ett statistiskt signifikant svagt negativt samband med skuldsättningsgrad och ett icke statistiskt signifikant svagt positivt samband med räntebärande skulder i förhållande till driftnetto. Författarna kommer fram till att det svaga sambandet med skuldsättningsgrad antyder att fastighetsbolag agerar på orealiserade värdeförändringar. Det ickestatistiskt signifikanta positiva sambandet med räntebärande skulder i förhållande till driftnetto indikerar att orealiserade värdeförändringar ökar bolagens skuldsättning. Avslutningsvis visar studiens resultat att det finns individuella skillnader mellan bolagen

Forskningsområdet kring kapitalstruktur är i stort inte enhetlig kring förklarandepåverkningsfaktorer. Fastighetssektorn är av stor vikt för Sveriges finansiella system, dock är området kring fastighetsbolags kapitalstruktur mindre utforskat, särskilt i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur de företagsspecifika karaktäristiska variablerna lönsamhet, tillväxt, storlek och materiella tillgångar påverkar fastighetsbolagens kapitalstruktur mellanräkenskapsåren 2016 och 2020. För att analysera faktorernas påverkan på företagens skuldsättning används multipel regressionsanalys med data från 25 fastighetsbolag noterade på stockholmsbörsen. Regressionsanalysen finner ett signifikant positivt samband mellanlönsamhet och soliditet, vilket är i linje med tidigare forskning och stödjer pecking order theory. Analysen visar vidare ett svagt negativt signifikant samband mellan materiella tillgångar och soliditet, som är i linje med viss tidigare forskning och stödjer trade-off theory.

Problemställning: Antalet företagskonkurser ökar, historiska och aktuella händelser har visat att SME är särskilt sårbara under ekonomiska kriser. Händelserna har lett till ökad uppmärksamhet kring sårbarhet för SME och det finns en problematik som behöver undersökas. Därför identifierar och analyserar studien specifika variabler som ligger bakom konkurserna i SME. Syfte: Beskriva och analysera företagsspecifika variabler som förklarar konkurser av små och medelstora företag (SME). Metod: Studien använder en positivistisk forskningsstrategi genom kvantitativ metod samt en deduktiv ansats. Som följd genomförs en logistisk regressionsanalys för att analysera hur olika företagsvariabler påverkar konkurs hos små och medelstora företag. Slutsats: Studien tyder på att avkastningen på eget kapital (ROE), räntetäckningsgrad och kapitalets omsättningshastighet är signifikanta variabler för att förutsäga konkurs hos små och medelstora företag (SME). Däremot hade skuldsättningsgraden inget betydande samband.

Inledning: Modigliani och Miller-teoremet betraktas som en milstolpe och ett paradigmskifte inom Corporate Finance. Forskningen bakom teoremet har gett upphov till den kontroversiella slutsatsen att ett företags kapitalstruktur är irrelevant på en jämviktsmarknad, utan beskattning. När beskattning däremot förekommer, ökar företagsvärdet motsvarande den avdragsgilla skatten på räntekostnader vid belåning. Teoremet har dock inte varit utan kritik. Flera forskare har undersökt teoremet och kritiserat teoremets antaganden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Modigliani och Miller-teoremet i avseende av kapitalstrukturens inverkan på företags aktiekurser. Tidigare forskning: Modigliani och Miller-teoremet med dess antaganden presenteras inledningsvis som studiens grundläggande teori. Därefter presenteras agentteorin, signaleringsteorin, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen tillsammans med tidigare forskningsstudier om teoremet och antagandena. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod, med tre regressionsmodeller. Det slumpmässiga urvalet består av tio företag inom industribranschen som är registrerade på Stockholmsbörsen. Urvalet består av paneldata från företagen under perioden 2005 till 2012. Studiens empiri består av historiska aktiekurser och årsredovisningar. Resultat: Skuldsättningsgraden visar en låg och icke signifikant korrelation med aktiekurserna för de undersökta företagen, i samtliga tre regressionsmodeller. Skatteskölden visar en högre och signifikant korrelation med aktiekursen, medan kontrollvariabeln vinst per aktie EPS visar den högsta korrelationen med aktiekursen, som responsvariabel. Slutsats: Studiens resultat visar inget empiriskt stöd för Modigliani och Miller-teoremet i dess helhet. Förklaringen till resultaten kan vara att antagandena inte tillfredsställs inom empirin. Agentteori, signaleringsteori, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen kan stå som förklaringar till studiens resultat. / Introduction: Modigliani and Miller theorem is regarded as a milestone and a paradigm shift in Corporate Finance. The research behind the theorem has given rise to the controversial conclusion that a company's capital structure is irrelevant in an equilibrium market, without taxation. In contrast, when taxation occurs firm value will increase equivalent to the deductible tax on interest expense when debt is issued. The theorem has not been without criticism. Several researchers have examined the theorem and criticised its assumptions. Purpose: The purpose of the study is to investigate the Modigliani and Miller theorem in respect of capital structure’s impact on companies' share prices. Literature Review: The Modigliani and Miller theorem with its assumptions is initially presented as the study’s main theorem. The presentation of the theorem is followed by a description of agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis, along with previous studies on the theorem and its assumptions. Research Methodology: The study applies a quantitative approach, with three regression models. The random sample consists of ten companies in the industrial sector, that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The sample is based on panel data of the companies during the period 2005 to 2012. The study's empirical data consists of historical stock prices and annual reports. Empirical Results: The leverage ratio, i.e. debt to equity ratio, indicates a low and non-signif-icant correlation with the stock prices of the examined companies, in all three regression models. The tax shield indicates a higher and significant correlation with the stock price, while the control variable earnings per share EPS indicates the highest correlation with the stock prices, as the response variable. Conclusions: The study’s results show no empirical support for the Modigliani-Miller theorem in its entirety. The explanation for the findings may be that the assumptions are not satisfied in the empirical data. Agency theory, signalling theory, trade-off theory and the efficient market hypothesis may serve as explanations of the study’s results.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur små- och medelstora företags kapitalstruktur påverkas av företagets lönsamhet, ålder, tillväxt, materiella anläggningstillgångar, storlek och bransch. Metod: Studien genomför en kvantitativ undersökning med en deduktiv ansats. Med utgångspunkt i tidigare forskning utformas sex oberoende variabler för att sedan testa dess påverkan på kapitalstrukturen. Data samlas in från företagens årsredovisningar med hjälp av databasen Retriever och behandlas i Microsoft Excel. Data analyseras sedan med hjälp av korrelationsanalyserna Pearson´s r och Spearmans rho samt en multipel regressionsanalys i statistikprogrammet SPSS för att utröna eventuella samband. Resultat & slutsats: Studien erhåller en förklaringsgrad på 7,1 procent samt konstaterar att variablerna lönsamhet och ålder har ett positivt samband med soliditet, och därmed en negativ koppling till belåning. Den oberoende variabeln materiella anläggningstillgångar uppvisar en positiv korrelation med skuldsättningsgraden. Resultaten som studien kommer fram till finner stöd i tidigare forskning med undantag för den oberoende variabeln tillväxt och till viss del bransch. Slutligen fastställer studien att ålder är den oberoende variabel med störst inverkan på kapitalstrukturen. Förslag till vidare forskning: Det skulle vara intressant att undersöka fler faktorer än vad denna studie behandlar, för att se dess påverkan på kapitalstrukturen. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att genomföra en mer djupgående analys av branscherna, då dessa genererade varierande samband. Uppsatsens bidrag: Studiens resultat bidrar till ökad förståelse för kapitalstruktur i svenska SME samt verkar som indikator för vilka faktorer som har betydelse för soliditeten. Därmed bidrar arbetet till teoribildningen gällande svensk kapitalstruktur. Uppsatsen kan fungera som en vägledning för befattningshavare vad det gäller företagets finansiella struktur och utgör därför också ett praktiskt bidrag. / Aim: The purpose of this study is to examine how Small and Medium-Sized Enterprise’s capital structure is influenced by the company's profitability, age, growth, tangible assets, size and sector. Method: The study carries out a quantitative survey with a deductive approach. Based on previous research six independent variables is designed with the purpose to test their  impact on capital structure. The data is collected from annual reports using the database Retriever and processed in Microsoft Excel. The data is analyzed by using the two correlation analysis Pearson’s r and Spearman’s rho and a multiple regression analysis in the statistic program SPSS to determine any correlation. Result & Conclusions: The study receive an explanation rate of 7.1 percent and concludes that the variables profitability and age show a negative correlation with debt ratio, and thus a negative connection to borrowing. The independent variable tangible assets show a positive correlation with debt. The results of the study obtain support in previous research, with reservation for the independent variable growth and, to some extent, a few sector categories. Finally, the study shows that age is the independent variable with the greatest impact on capital structure. Suggestions for future research: It would be interesting to examine more factors than this study addresses, to see its impact on capital structure. A further proposal for future research is to conduct a more in-depth analysis of the variable sector, as it generates varying connection. Contribution of the thesis: The study results contribute to greater understanding of the capital structure in the Swedish SME and acts as an indicator of the factors that are important for the equity ratio. Thereby contributing to the theory regarding Swedish capital structure. The paper can serve as a guide for management in terms of its financial structure and is therefore also a practical contribution.