Uppsatsens ämne kretsar kring plafonderna i Drottningens sommarrum i Stockholms Slott, utförda av Domenico Francia och Guillaume Thomas Rafael Taraval. På grund av avsaknad av samtida arkivmaterial från dess tillkomst, utgörs studiens främsta empiriska material av plafonderna själva, i egenskap av visuella källor. Syftet är att genomföra en receptionsestetisk analys av målningarna där de allegoriska programmen ställs i relation till frihetstidens politiska situation – i synnerhet kungligheternas roll i den konstitutionella monarkin. Således bygger det teoretiska perspektivet på Wolfgang Kemps receptionsestetiska begrepp: externa och interna faktorer, samt implicit betraktare. Men då Kemps syn på de externa faktorerna är något begränsad, kommer främst Peter Gillgrens adaption av begreppen att användas. Dispositionsmässigt består analysen av tre delar, där den förstnämnda fungerar kontextualiserande och redogör i korthet för frihetstidens politiska situation och regenternas roll diskuteras. Därefter följer två enskilda bildanalyser. En huvudfråga i forskningen om plafondernas program har rört huruvida de är allmänt hållna eller återspeglar faktiska inrikes- eller utrikespolitiska förhållanden. Undersökningens resultat visar på att plafonderna inte bara knyter an till den samtida politiken, utan kan även härledas till stormaktstidens praktverk Suecia Antiqua et Hodierna, vilket sammankopplar programmen med stormaktstidens retorik och politiska kultur, och visar att stormaktsambitionerna ännu ej var glömda, utan manifesteras – om än subtilt – även i frihetstidens inredningar i Stockholms Slott.

Uppsatsen syftar till att undersöka Kina slott som det fungerade under sin uppkomst och hur det fungerar som kulturarv idag, med fokus på vilken blick tillbaka på 1700-talet som Kina slott idag aktiverar. Slottets användning under 1700-talet och de ideal som ledde fram till dess tillkomst, ställs emot de ideal som förmedlas i dagens iscensättning av Kina slott. Min metod är en fältstudie, där både slottet i sig exteriört och dess bruk som kulturarv idag undersöks. Som teoretisk utgångspunkt används en modell där historiebruk beskrivs utifrån sitt förhållande till dels historiska fakta, dels hur pass besökaren tilltalas som samhällsmedborgare eller som individ. Text- och bildanalys av skyltar och av presentationsmaterial av Kina slott på webb och i tryckt material utförs, med inriktning på avsändarna Kungahuset och Stockholms officiella turistbyrå. Slottet i sin kontext i parken studeras också. Uppsatsen är disponerad i två kapitel där det första undersöker Kina slott i sin historiska kontext och i förhållande till liknande anläggningar i Europa, och det andra analyserar dagens bruk och presentationsmaterial om slottet. Resultaten visar att tillkomsten av Kina slott var driven av önskan att närma sig en internationell hovkultur. Samtidigt som Kina slott tillkom i en uppenbart internationell kontext med ett lekfullt bruk av kinesisk kultur, presenteras det idag av kungahuset ur ett svenskt nationellt perspektiv med ett samhällsfostrande och antikvariskt tilltal. Kina slotts fantasifulla rokokofasader manifesterar också andra ideal än den idag kanoniserande bilden av svenskt 1700-tal.

Open Isolation Mariefred is one of the most well preserved wood built cities in Sweden. The characteristically colour scale, the standing wood  panelling and the slim and compact urban streets, has been main basis for the project. The hotels position and spread on the site is given by the nearby streets. Making a wooden hotel, the entrance floor public and place the hotel building next to the street has been obvious from the very first start. The challenge of the project has been to make an hotel suited for the complex context that the site belongs to. The hotel is an elegant and grace wooden building, with construction of massive wood, surface layer made of standing wood panels and the facade made of standing panels twisted 90 degrees every other panel. The roof is made of mudbric roof tiles. Just as the local building tradition. The hotel got 36 rooms, all with balcony, bathtub and sauna.  It has been important to make a hotel for the locals in Mariefred, not just for tourists on short vacation. A building that they can be proud of. / Öppen Slutenhet Mariefred tillhör en av Sveriges mest välbevarade trähusstäder. De karaktäristiska trähusen med stående träpanel, färgskalan och slutenheten mot gatan har varit en drivande utgångspunkt för förslaget. Att hotellet ska vara en träbyggnad har från början varit en självklarhet. Hotellets utbredning och placering på tomten har fått bestämmas av tomtens angränsande gators utformning. Att göra entréplanet publikt och ansluta fasaden mot gatan har varit självklart från början. Detta ger tillbaka Storgatan den urbana karaktär som återfinns längre in på gatan. Att få byggnaden anpassad till den komplexa kontext som platsen medger har varit projektets drivande gestaltningsmotor. Hotellet är en högrest byggnad med stomme, ytskikt och fasad i trä. Taket är sadlat och belagt med enkupigt lertegel. Så som den lokala byggnadstraditionen lyder. Hotellet innehåller 36 rum och alla är försedda med balkong, badkar och bastu.  Det har varit viktigt att göra ett hotell som är till för mer än bara tiurister på kort besök, utan även ett hem för mariefredsborna, en byggnad som de kan vara stolta över.

Förlorar platsen sin identitet när ingen besöker den? Kan platsen besitta två helt olika identiteter, en för sommar och en för vinter? Jag finner att Mariefred kännetecknas av en form av otydlighet i dess identitet, där den inte kan bestämma sig för vilken sida att sätta ner foten på.Antigen lever den vidare i det förgångna,i att anpassa sig för den tillfälliga besökaren eller tar det steget att göra något för sig själv, där dess identitet inte styrs av turism. Jag tänker mig en plats som inte försöker anpassa sig efter den idylliska prägeln som medel för att behaga besökare. En plats som vågar bryta sig loss från Gripsholm slotts långvarade grepp om Mariefred och dess dominerande skugga.  I ett försök att identifiera de historiska aspekterna, inte för sentimentala orsaker eller historiska värden, utan som inspiration och identitetsskapande element,ska den tillagda byggnaden bidra till framtiden genom att representera sin egna tid och på så sätt erhålla lika mycket tyngd som det existerande. / Does a place lose its identity when no one visits it? Can a place posses two completely different identities, one for summer and one for winter? I find that Mariefred is characterized by a form of ambiguity in its identity, where it can’t decide which direction to move forward in. Either it lives on in its past, where it’s continually adapting to the occasional visitor, or the city stops being a museum oriented society, where the dialog with the past has stagnated and instead chooses a path where its identity is no longer controlled by tourism. I think of Mariefred as a place that doesn’t have try to adapt to the idyllic touch as a mean to please the visitors, a place that dares to break away from Gripsholm Castle long-lasting grip and its dominant shade. In an attempt to identify the historical aspects, not for sentimental reasons or historical value, but as the inspiration and identity creating elements,should the added building contribute to the future by representing its own time and thus obtaining as much weight as the existing ones.

The purpose of this essay is to examine whether visiting noblemen at the castles of Borgholm and Kalmar with their vast network of acquaintances can determine a tendency towards a political stance in the civil war of Sweden in the late 16th century. This is done by examining the guests and the company of the bailiff, born as a commoner but later governor and nobleman, Christoffer Gyllengrip Andersson, who in the end of the century would perish in the same manner as many of the peerage who fell at the bloodbath of Linköping in the year 1600. The networks are analyzed with the help of accountings and census records from the above mentioned castles between the years 1579-1592 whereon by the year 1593 the following national as well as local events will be analyzed and presented until the year 1600. The essay shows that allegiance to one or the other side can be seen to certain degree in the presented era delving into Kalmar Castle generally, allthough the true nature of one’s political ideals become most visible in the later 1590s when the noblemen actually are forced to take sides, instead of the double-agent poppycock of which they were in the antecedent decade of 1580. The essay shows that the information given by the census-records can be anchored in history’s more famous line such as when Olof Andersson Oxehufvud (one of many) is assigned as governor in the year 1594 to prevent the eminent empowerment of his uncle Karl, Duke of Södermanland, Närke and Värmland.

Zugl. : Stockholm ; Kungliga Tekniska Högskolan, Diss., 2007. - Zsfassung in engl. Sprache

Arbetet behandlar takstolar från 1500-, 1600- och 1700-tal i barockstil. Syftet är att undersöka och analysera barocktakstolar samt bidra till en ökad kunskap inom området. Målet är att presentera byggnadsteknisk information om barocktakstolar i Sverige, att presentera en jämförelse mellan svenska barocktakstolar och att presentera en byggnadsteknisk dokumentation av barocktakstolen i Kalmar Rådhus. Undersökningens metoder bestod av litteraturstudie, dokumentstudie, en analysmodell för historiska takkonstruktioner, en byggnadsundersökning och uppmätning med laserskanning samt en framtagning av geometrimodell och beräkningsunderlag. Resultatet av arbetet visar en ökad kunskap om hur barocktakstolar i Sverige är konstruerade, att det finns karakteristiska drag mellan både svenska takkonstruktioner såväl som mellan svenska och europeiska. / This thesis treat roof trusses from the 16th, 17th and 18th centuries in Baroque style. The purpose is to investigate and analyze baroque roof trusses and to contribute to an increased knowledge in this field. The aim is to present a survey and building technical information of baroque roof trusses in Sweden, to present a comparison between Swedish baroque roof trusses and to present a building technical documentation of the baroque roof truss in the City Hall of Kalmar. The research methods consisted of a literature study, document study, an analysis model for historical roof constructions, a building survey and measurement with laser scanning as well as a development of a geometry model and calculation basis. The result of this work shows an increased knowledge of how baroque roof trusses in Sweden are designed, that there are characteristic features between both Swedish roof constructions as well as between Swedish and European.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur informationsskyltar bidrar till större förståelse av kulturarv genom att undersöka kontexten samt informationen som ges på skyltarna och hur det genom dessa aspekter skapar perspektiv på platsen. De kulturarv som analyseras är Eketorps fornborg, Kalmar Slott och Södra Ölands odlingslandskap.    Källmaterialet består av kulturarven, deras informationsskyltar och den kontext de verkar i samt hur de samverkar. Här tolkas både den text och de bilder som finns på skyltarna.    Skyltarna finns uppsatta vid kulturarven och verkar i dess kontext. Det är möjligt att tala om att kulturarvet behöver skyltarna, dels för att platsen ska förstås dels för den effekt en skylt åstadkommer. Vidare används skyltarna för att belysa det som är unikt för den specifika platsen, informationen som finns påvisar vad som är viktigt för besökaren att se. Genom att belysa dessa egenskaper, skapas det för besökaren ramar för tolkning av kulturlandskapet. Dessa ramar är det besökaren minns utifrån, samtidigt som de minskar möjligheten för egen tolkning av vad kulturlandskapen har att erbjuda.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige. Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik. De har dessutom angivit att de tycker att arbetssättet med kulturmiljöpedagogik är bra och främjar deras inlärning. Respondenterna har uppgivit att de uppskattade de dramatiserade inslagen under dagen. Detta eftersom de var roliga, spännande och utgjorde ett komplement till det guiden berättade, de menade att det blev således lättare att förstå. Respondenterna reflekterade över hur brott och straff förändrats från dåtid till nutid och utvärderade dess utveckling.

The study investigates questions and considerations emerging when stone in historic buildings needs to be replaced. The focus is on the surface treatment of stone in sandstone façades in pre-industrial buildings. That means buildings constructed by traditional methods and craftsmanship without the use of modern technology. The research issue originates from the extensive stonework that is planned for the façades of the Stockholm Palace. The project includes the replacement of large quantities of damaged stone to newly cut stone. This raises the questions about the use of modern and rational methods for surface treatment on the replacement stone. The purpose of the study is to investigate the demands on the stone in large scale restoration projects and to find out what methods for finishing are available. In order to make observations from a recent project involving vast amounts of newly cut sandstone the reconstruction of the Dresden Frauenkirche is investigated. By conducting interviews with representatives from the current project at the Stockholm Palace and with persons involved in the planning and execution of the reconstruction of the Dresden Frauenkirche the considerations that emerge from a large scale project containing sandstone façades is exemplified. Literature on traditional methods for stone finishing is studied and the various stone finishes on the Stockholm Palace and on the Dresden Fraunekirche is investigated. Methods and technology of the modern stone industry is examined by visiting two large German stone producers, in addition a small Swedish workshop is also studied. The findings of the study indicates that important qualities of the traditional carved stone might be lost if modern machine finishing is used. Modern technology can however facilitate the shaping out of the stone. If such rational production methods is chosen it requires that the detailing of the stonework must be taken into account and the handwriting of the individual craftsman has to be allowed to appear in the finished result. The conclusion of the study points to that the best result for surface treatment of sandstone on historic buildings is achieved through traditional methods preformed by skilled craftsmen.