Varken förr eller senare har köksträdgårdsodlingen stått på en sådan hög nivå som under den victorianska tiden – vare sig i Sverige eller i Storbritannien! Examensarbetet syftar till att plocka fram numera kanske bortglömda arbetsmetoder för köksväxt- och fruktodling från tiden kring förra sekelskiftet samt vissa växter som fortfarande kan vara av intresse idag. En viktig fråga är om dessa metoder och växter kan tillföra något när vi nu försöker skapa ett ekologiskt hållbart samhälle.    På det lilla Årups slott i nordöstra Skåne fanns en gång en numera försvunnen köksträdgård. Författaren till detta examensarbete försökte först utan framgång hitta historien bak denna specifika trädgård. Istället har fältstudier, samtal och litteraturjämförelser mellan svenska och engelska trädgårdshandböcker fått ge en allmän bild av dåtida arbetsmetoder i köksträdgården. Den viktigaste boken har varit ”The Victorian Kitchen garden” som baserades på ett TV-program med samma namn från 1990-talet. Litteraturstudierna visar att även om det är mycket som skiljer svenskt och engelskt sätt att arbeta i trädgården, finns ändå en överskuggande gemensam tanke: att bruka och inte förbruka jorden! En tanke som är i högsta grad aktuell ännu idag.                         När så småningom en ”victoriansk” köksträdgård hittades på Trolle-Ljungby slott i Skåne, gavs det en fantastisk möjlighet till jämförelser mellan litteraturens arbetssätt med verkligheten. I examensarbetet ingår bl a en beskrivning av Trolle-Ljungbys odlingar av blommor, grönsaker liksom mer eller mindre exotiska frukter både på friland och i växthus – allt odlat enligt gamla traditionella metoder. Som ett komplement till denna beskrivning, följer författarens kommentarer och jämförelser utifrån de iakttagelser som gjorts under litteraturstudierna. Rekommendation ställs mot funktion.    Detta examensarbete visar att det finns både specifika metoder liksom rena förhållningssätt till natur och miljö från den victorianska tiden som fortfarande är i allra högsta grad användbara och viktiga. Låt oss därför vara lite lata och inte uppfinna hjulet igen. Det räcker med att ta ett kliv tillbaka till framtiden – till den victorianska köksträdgården.

This study investigates the perceptual effect of ceiling painting on the viewer in relation to spatiality. Three case studies have been conducted of ceiling paintings by Johan Sylvius from 1690, Karl XI's gallery at Drottningholm Palace; Karl Axel Pehrson Transfigurata from 1978, at Thielska Gallery; and by Malin Gabriella Nordin from 2021, at the restaurant Ricordi, all in Stockholm Sweden. The objects represent ceiling paintings with different mediums, pictorial expressions, and motifs. This study presents how ceiling painting's formal and aesthetic structures and mechanisms activate the viewer's perception and performative action. Together with the room, these elements shape the viewer's overall experience of the ceiling painting and the spaciousness. The perceptual influence takes place in interaction with the individual's subjective psychological make up, which filters the mentally and physically perceived information. This means that each individual's experience is characterized by subjective perceptions: the same colour, expression or form can generate different impressions in different individuals – depending on the individual's previous experience with similar elements. The aim is not to find a common experience, but to track which elements and how they activate the viewer. These elements are the ceiling painting's internal and external factors, which activate the senses and shapes the viewer's movements in the room. Sensations together with the viewer's choreography create an overall experience within the viewer. The thesis in the essay postulates that these structures and mechanisms are conditioned in the ceiling painting's particular placement in the inner ceiling of the room, its materiality and spatial relationship. The perceptual impact is the initial awareness of the art, before the intellectual, ceiling painting is not sought to be interpreted but to be experienced. Most of the research in the visual arts and especially on ceiling painting is devoted primarily to narratology, the narrative content. The purpose of the essay is therefore to highlight ceiling painting as an art form and shed light on its perceptual impact on the viewer and the spatiality, as an introductory part to the subsequent intellectual interpretations. This pre-narratological stage conveys both the sensuous potential of the ceiling painting itself, and knowledge that can contribute with extensions of the narratological content.

Background: Historical buildings in Sweden with the highest value of cultural heritage are administrated by the state and are protected by the directive SFS 2013:588. Also there are laws which demands that all public buildings which are administrated by the government should be accessible for everyone, with or without disabilities. This law also demands that in case of fire all visitors should be able to evacuate safely, including people with disabilities. This may be problematic to achieve without damaging the cultural value. Aim: The aim of this work is therefore to investigate a safe way for people with disabilities to evacuate in case of fire in buildings with high cultural value in Sweden, which are administrated by the state, with focus on the technical solutions. The aim is also to investigate improvement measures for the studied buildings and the laws in Sweden regarding the subject. Method: This work in bases on a literature study and a case study. The purpose of the literature study was to identify the previous studies and background information which was needed to find solutions to the problem. The case study were constructed to see how technical solutions are incorporated in actual buildings, but also to see how the evacuation can improve. Results: The work shows that all buildings in the case study has a sufficient evacuation plan for people with disabilities, but could be improved especially for people with visual disabilities without destroying the cultural heritage. Conclusion: One conclusion is that the focus often lies on technical solutions to make it possible for people with mobility impairments to evacuate, but the needs of people with visual disabilities are often overlooked. Therefore the laws regarding the subject should clarified that all people with disabilities also should have the same possibility to evacuate safety. Another conclusion is that it is possible to implement technical solutions in historical buildings without significantly destroying the cultural value. However, more research is required to develop new and improved solutions for these type of buildings.

Inneklimatet på Skoklosters slott är på vissa håll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, främst sådana som är belägna i norrläge och därmed lite kallare än övriga rum. För att finna en lösning på mögelproblemen inleddes våren 2013 ett treårigt experiment vars syfte var att utröna om mögelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet. Tre olika klimatstyrningsanläggningar installerades i tre rum på slottet, samtidigt som mätningar gjordes i referensrum utan aktiva åtgärder. De tre klimatstyrningsanläggningarna som valdes ut var avfuktning, skyddsvärme och fuktstyrd ventilation. I mars 2014 avslutades första året av experimentet.Ur mögelrisksynpunkt har inneklimatet i nästan alla rum, både försöks- och referensrum, varit relativt godartat. Sämst inneklimat uppmättes i skyddsvärmerummet, vilket förmodligen beror på rummets egna förutsättningar snarare än skyddsvärmen. Bäst inneklimat hade rummet med den fuktstyrda ventilationen, som gav ett oväntat bra resultat och dessutom var den av klimatstyrningsanläggningarna som var mest i bruk. Det är emellertid för tidigt att med säkerhet säga vilken av anläggningarna som vore bäst för slottet.Vid en diskussion om de antikvariska konsekvenserna av en genomgripande installation av en klimatstyrninganläggning blev slutsatsen att det för slottets kulturhistoriska värde vore gynnsamt att göra en genomgripande installation ifall detta skulle innebära att slottets samlingar kunde behållas på plats. Rummens olika fysiska och kulturhistoriska förutsättningar kräver dock att individuella utformningar undersöks, vilket innebär att det kan bli aktuellt med en kombination av olika klimatstyrningsanläggningar. / The indoor climate of Skokloster palace is not without problems. There have been mould growth in some rooms, mainly those who are facing north and therefore are colder than other rooms. To find a solution for the problems with mould growth, a three-year long experiment was initiated in the spring of 2013. Its purpose was to examine if mould growth could be avoided with active climate control, which had not been tested previously in the palace. Three different climate control systems were installed in three rooms, and meanwhile the indoor climate of three rooms without active climate control was logged. The three climate control systems chosen were dehumidification, conservation heating, and humidity controlled ventilation. The first year of the experiment ended in March 2014.The climate in nearly all rooms was acceptable in a mould risk perspective. The room with conservation heating had the least suitable climate, which probably is explained by the condition of the room itself rather than the effects of the conservation heating. The room with humidity controlled ventilation hade the best climate during the year, and the ventilation system had the most uptime of the climate control systems. It is however too early to tell which system might be the best after only one year.When discussing what consequences a thorough installation of a climate control system might have on the cultural heritage values of Skokloster palace, the conclusion was that it would be favourable to install active climate control – if that allowed the collections of Skokloster to remain in the building. Due to the different physical and cultural conditions of the palace’s rooms, it will be necessary to find tailored solutions for climate control systems. In order to do that, a combination of different climate control systems might be worth looking into. / Spara och bevara - Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader

I uppsatsen görs en närmare undersökning utav den schism som skall ha uppstått mellan intendent F. W. Scholander och snickaren Olof Petersson, vid restaureringen av Kungsmaket på Kalmar slott 1856 – 1861. Historien fortsätter därefter tills samarbetet upphör 1877. Vid restaureringen stod Scholander som ansvarig ledare från Överintendentsämbetet i Stockholm. Medan Petersson var arbetsledare i Kalmar. Efter färdigställandet ville Petersson visa upp Kungsmakets dörr i en utställning för nygjorda arbeten i London. Vilken förmodas vara Världsutställningen 1862. Men hindrades av Scholander som ansåg rummet helt varande från 1500-talet. Från att ha varit positiv till resultatet med Kungsmaket ändrade Scholander därefter inställning och ansåg att Petersson gjort stora felaktigheter. Schismen kom därpå att leda till fler oenigheter. Uppsatsen syfte är att undersöka om det finns fler orsaker till en schism emellan parterna än vad som framkommit i tidigare litteratur. Samt varför de hade olika uppfattningar om vilken tidsperiod Kungsmaket tillhörde. Den syftar också till att belysa personerna bakom schismen. Främst Peterssons livs- och yrkesbakgrund och hur schismen påverkat honom. En genomgång av tiden under och efter Kungsmakets restauration redovisas främst genom primära källor och korrespondens från tiden. Där även restaurationen av Gyllene salen delvis inkluderas. Till detta kommer en orientering och undersökning av Scholanders och Peterssons bakgrunder. Samt beskrivning av Kungsmakets interiör. / The essay is a study about the schism that occurred between the Superintendent F. W. Scholander, from the authority of ÖIÄ, and the Carpenter Olof Petersson, during the restoration of the King’s Chamber at Kalmar Castle from 1856 to 1861. The story then continues until the cooperation ends around 1877. During the restoration Scholander was the responsible leader, through correspondence from Stockholm, while Petersson was foreman in Kalmar. After the restoration was completed, Petersson wanted to show the door of the King’s Chamber in an exhibition of newly made works in London. In this essay believed to be the International Exhibition of 1862. But he was then prevented by Scholander who thought the room totally as a remainder from the 1500s. From being positive to the result with the restoration, Scholander then changed setting and considered that Petersson had made major errors. After that the schism lead to more disagreements. Through an analysis of primary sources and letter correspondence from the time, the events are reported during and after the restoration of the King’s Chamber. In which the restoration of the Golden hall is partly included. Added to this there is an orientation and examination of Scholander´s and Peterson's backgrounds, and a description of the interior of the King’s Chamber. The essay aims to examine whether there are more reasons for a schism between the parties than what has emerged in the previous literature. And why they had different views on what period the King’s Chamber belonged. It also aims to show the people behind the schism. Mainly Peterson's life and professional background and how the schism affected him.