Sammanfattning Bakgrund När smärtan varat mer än tre-sex månader klassificeras den som långvarig smärta. Det är en av de vanligaste anledningarna till att personer söker sjukvård och det är ungefär 20 procent av Sveriges befolkning som lever med långvarig smärta. Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som innefattar hela personens livsvärld. Syfte Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur personer hanterar långvarig smärta, samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningarna resulterade i elva kvalitativa artiklar där personerna beskrev hur de hanterade sin långvariga smärta. Huvudresultat Det framkom två huvudkategorier i resultatet vilket var inre hanteringsstrategier och yttre hanteringsstrategier. Huvudkategorierna har två respektive tre underliggande kategorier som är av betydelse för hur personer hanterar långvarig smärta. Slutsats Sjuksköterskan bör alltid i sitt möte med patienten ha en medvetenhet och kunskap om att flera aspekter är av betydelse när patienten ska hantera sin långvariga smärta. Sjuksköterskan behöver då ta reda på vilka inre och yttre resurser patienten besitter för att kunna stötta och hjälpa patienten till effektiva hanteringsstrategier. Acceptans, positiv attityd och motivation till att vilja förändra situationen är av stor vikt för att personen ska ha möjlighet till att hantera sin långvariga smärta.

No description available.

Sammanfattning: En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning. Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta. Det framkom även att sjuksköterskan hade svårigheter med att bedöma patientens smärtnivå korrekt och tenderade att undervärdera patientens postoperativa smärta. Flera sjuksköterskor ansåg sig kunna göra en adekvat smärtbedömning med hjälp av yrkeserfarenhet vilken hade lärt dem vilken grad av postoperativ smärta som kunde förväntas hos patienten efter en viss operation. Avsaknaden av smärtbedömning lyftes fram i flera studier. En förklaring som angavs var att smärtbedömningen prioriterades lägre än andra arbetsuppgifter. Slutsats: Sjuksköterskan bör vara medveten om att patientens postoperativa smärta ofta tenderar att bli undervärderad. För att kunna göra en adekvat bedömning bör smärtskattningsinstrument användas tillsammans med verbala -, icke-verbala - samt vitala tecken.

<p>Sammanfattning:</p><p>En patient som genomgått ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smärta. Oavsett graden av smärta kan det vara svårt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.</p><p>Syfte: Syftet med vår systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smärta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan använde sig av olika tillvägagångssätt i bedömningen av postoperativ smärta hos patienten. Tecken hos patienten såsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt användning av smärtskattningsinstrument såsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sätt att bedöma patientens postoperativa smärta. Det framkom även att sjuksköterskan hade svårigheter med att bedöma patientens smärtnivå korrekt och tenderade att undervärdera patientens postoperativa smärta. Flera sjuksköterskor ansåg sig kunna göra en adekvat smärtbedömning med hjälp av yrkeserfarenhet vilken hade lärt dem vilken grad av postoperativ smärta som kunde förväntas hos patienten efter en viss operation. Avsaknaden av smärtbedömning lyftes fram i flera studier. En förklaring som angavs var att smärtbedömningen prioriterades lägre än andra arbetsuppgifter. Slutsats: Sjuksköterskan bör vara medveten om att patientens postoperativa smärta ofta tenderar att bli undervärderad. För att kunna göra en adekvat bedömning bör smärtskattningsinstrument användas tillsammans med verbala -, icke-verbala - samt vitala tecken.</p>

Palliativ vård omfattar alla människor oavsett ålder, där livslängden är begränsad och när en obotlig sjukdom infunnit sig. Under förloppet behandlas patienten i olika faser och sjuksköterskan har det övergripande omvårdnadsansvaret. Smärta är ett starkt dominerat symtom för den palliativa patienten och därav stor vikt att rätt smärtbehandling utförs. Sjuksköterskan ska tillgodose patientens behov och syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att lindra smärta, vid palliativ vård. Det finns kunskap och riktlinjer att eftersträva i vårdandet. Trots detta upplever sjuksköterskor att patienter inte får tillräcklig smärtlindring. En sammanställning av sjuksköterskans upplevelse, kan öka förståelse och skapa utveckling inom området. Sammanställningen utfördes genom en litteraturöversikt från vårdvetenskapliga artiklar. Detta gjordes för att beskriva upplevelsen för sjuksköterskor i smärthantering vid palliativ vård. Från databasen CINAHL granskades artiklar som svarade an på författarnas syfte. Efter analys med strukturerad temaindelning av 12 artiklar, resulterar detta i tre huvudteman med tillhörande underteman; sjuksköterskans känsla i vårdandet, betydelsen av organisationens påverkan, kunskap och utbildning. Slutsatsen innebär i sjuksköterskans roll att ständigt utvecklas. Utbildning ska kontinuerligt ges för att främja patientens livskvalité. Organisationerna ska hållas uppdaterade samt anpassa personal efter vårdbehov.

Bakgrund: Smärta i någon form är en av de främsta anledningarna till att patienter söker sig till akutvården. Det innebär krav på kompetensen hos personalen för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad i en stressig miljö där vård och akuta insatser till patienter måste ombesörjas samtidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka utmaningar sjuksköterskan har för att kunna ge adekvat smärtlindring till patienter med akut smärta inom akutvården. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades där 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod hämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsychINFO. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: En av de främsta anledningarna till att en individ söker sig till akutvården är på grund av smärta. Därför är det viktigt att det finns adekvat kunskap om smärta och smärthantering för att kunna upprätthålla sjuksköterskans professionella ansvar. Det som legat till grund för detta resultat är vilka utmaningar som finns för att sjuksköterskan ska ha möjlighet att ge adekvat smärtlindring inom akutvården. Genom att sjuksköterskan har aktuell kunskap både om smärta och smärthantering samt tydliga kliniska riktlinjer har hon bättre förutsättningar att tillgodose patienternas behov när det kommer till att lindra lidandet i form av smärta. Slutsats: Det finns ett stort kunskapsglapp om smärta och smärthantering inom akutvården. Bristen på kunskap får följdverkningar i form av begränsningar i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter. Dessutom framträder betydelsen av att sjuksköterskan är lyhörd, har uppföljning och dokumenterar smärta. Trots en hektisk miljö som akutvården, finns möjligheter att optimera smärthanteringen.

No description available.

Smärthantering är en komplex uppgift och en viktig del i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika faktorer som påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut angående farmakologisk smärtlindring. Joyce Travelbees omvårdnadsteori har använts som teoretisk referensram. Nio vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visade att patientens olika karakteristika, aspekter hos sjuksköterskan, omgivningen och organisationen samt attityder till analgetika påverkar sjuksköterskans smärtbedömning och beslut om farmakologisk smärtlindring. För att smärtbehandlingen ska kunna bli mer effektiv bör sjuksköterskan lyssna på och lita till patientens beskrivning av smärtupplevelsen. / Pain management is a complex task and an important part of nursing care. The aim of this literature review is to illustrate different factors that influence nurses pain assessment and decision making regarding pharmacological pain relief. Joyce Travelbees nursing theory was used as a theoretical reference. Nine scientific articles was analysed and the results revealed that patient characteristic, nurses, environmental and organisational aspects as well as attitudes towards analgesia influences nurses pain assessment and decision regarding pharmacological pain relief. To make the treatment of pain more effective the nurse should listen to and trust the patients description of the experienced pain.

Att respiratorvårdas på en intensivvårdsavdelning innebär risker för patienten att uppleva smärta. I intensivvårdssjuksköterskans roll ingår att identifiera och bedöma patientens behov av smärtlindring, behandla och utvärdera effekten av behandlingen. Underbehandlad smärta leder till ett ökat lidande för patienten, ökad sjuklighet, längre vårdtid och en ökad mortalitet. Tidigare forskning har visat att majoriteten av patienter som vårdats på en intensivvårdsavdelning upplevt måttlig till svår smärta under vårdtiden. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter, samt upplevda svårigheter i samband med smärthanteringen hos den sederade patienten i respirator. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med semistrukterade intervjuer. Nio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades genom följande tre huvudkategorier: Att göra en objektiv bedömning på en subjektiv upplevelse, Att smärtlindra en sederad patient och Vårdorganisatoriska svårigheter. Det framkom ur resultatet att när intensivvårdssjuksköterskorna ska identifiera smärtan hos en sederad patient i respirator värderas och tolkas vad olika uttryck står för. Svårigheterna ansågs bero på att smärta är en subjektiv upplevelse, bristen av verbal kommunikation, samt komplexiteten i att avgöra vad patienten förmedlar och vad orsaken till uttrycket är i det unika sammanhanget. Det saknas riktlinjer och redskap för bedömning och behandling av smärta. Dokumentationen beskrevs ofullständig och fortlöpande utbildningar inom området saknades. Ett smärtskattningsinstrument för patientgruppen skulle kunna reducera förekomsten av underbehandlad smärta. Att i större utsträckning ta hjälp av närstående som informationskälla skulle sannolikt leda till mer individanpassade smärtlindringsstrategier.

Bakgrund: Barns smärta är komplex och för att uppnå en adekvat smärtbehandling krävs erfarenhet. Det är viktigt att behandla smärta då det är ett hot mot barnets hälsa och underbehandlad smärta kan medföra svåra komplikationer. Smärta är en subjektiv upplevelse och för att uppnå en positiv smärtbehandling måste barnet tillfrågas om sin smärta. Syfte: Syftet var att belysa barns upplevelser av smärtbehandling och smärthantering vid vårdinrättningar Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där nio artiklar granskades med hjälp av innehållsanalysens fem steg. Resultat: Presenteras i fyra kategorier: att vara delaktig och få information är betydelsefullt, lyckad farmakologisk smärtlindring bidrar till positiva upplevelser, vikten av distraktion, att få stöd och känna trygghet är centralt med underkategorierna; från föräldrarna, vid sjuksköterskans omvårdnad. Konklusion: Barn upplever att trygghet är en central del av smärtbehandlingen som skapas med hjälp av adekvat information, delaktighet, distraktion och genom föräldrarnas närvaro. För att uppnå positiva upplevelser av smärtbehandlingen behöver sjuksköterskan administrera snabb och adekvat farmakologisk behandling i kombination med distraktion anpassat efter varje enskilt barn. Behandling av smärta kräver ständig utveckling samt uppdatering av riktlinjer där barnens subjektiva upplevelse av smärta bör vara central för en lyckad utveckling av smärtbehandling. / Background: Children's pain is complex and in order to achieve adequate pain management experience is required. It is important to treat pain as it is a threat to the child's health and untreated pain can lead to severe complications. Pain is a subjective experience and in order to achieve a positive pain management, the child must be asked about the pain. Aim: The aim was to describe children's experiences of pain management and pain treatment at care facilities. Method: A general literature study with a structured search method in which nine articles were examined using the five steps of content analysis. Results: Presented in four categories: being involved and receive information is important, successful pharmacological pain treatment contributes to positive experiences, the importance of distraction, to obtain support and feeling safe is central with the subcategories: from the parents, caring from the nurse. Conclusion: Children experience that security is a central part of the pain treatment which is created with the help of information, participation, distraction and through the presence of the parents. To achieve positive experiences of pain management the nurses need to administrate fast and adequate pharmacological treatment combined with distraction adapted to each individual child. Treatment of pain requires constant development and updating of guidelines where children's subjective experience of pain should be central to the successful development of pain treatment.