Att omhänderta patienter med akuta smärtor kan vara en utmaning för sjuksköterskor då detta ställer krav på god kunskap och förståelse över det individuella behovet av smärtlindring. För att säkerställa en god smärtlindring behöver sjuksköterskor ta hänsyn till patientens subjektiva upplevelse av smärta jämsides med vitalparametrar och allmänt hälsotillstånd. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av smärtlindring vid akuta smärtor inom prehospital akutsjukvård. Metoden som användes följer en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteraturöversikten innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Totalt har 9 vetenskapliga artiklar inkluderats och analyserats utifrån en integrerad innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier utifrån fyra underkategorier. De två huvudkategorierna benämndes; att bli sedd som patient och att få smärtlindring. Underkategorierna var; vikten av kommunikation, känsla av delaktighet, rädsla för läkemedelsbiverkan och svårigheter att förstå smärtbedömning. Patienterna uttryckte att delaktighet i form av att bli sedd och bekräftad samt involverad i sin vård och behandling främjade upplevelsen av smärtlindring. När sjuksköterskan såg till hela patienten, inte enbart behandlade de fysiska symtomen utan även tog hänsyn till den känslomässiga delen upplevde patienterna trygghet och tillit. Icke farmakologiska åtgärder såsom trygghet, positionering och såromläggningar kunde användas som alternativ till smärtlindring. Slutsatsen var att patienterna uttryckte att en lyckad smärtlindring bland annat innefattade delaktighet och ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Genom att ta hänsyn till patienters upplevelse av akuta smärtor samt de känslomässiga aspekterna vid akuta smärtor kunde hälsa och välbefinnande främjas. / Caring for patients with acute pain can be a challenge for nurses as this requires good knowledge and understanding of the individual need for pain relief. To perform good pain relief, nurses need to take into consideration the patients' subjective experience of pain alongside vital parameters and general health. The aim was to describe patients' experience of pain relief for acute pain in prehospital emergency care. The method used follows a literature review with systematic approaches. The literature review contains both qualitative and quantitative articles from the databases PubMed and CINAHL. A total of 9 scientific articles have been included and analyzed based on an integrated content analysis. The results revealed two main categories of which four subcategories. The two main categories were: to be seen as a patient and to receive pain relief. The subcategories were: the importance of communication, sense of participation, fear of medication side effects and difficulty understanding pain assessment. The patients expressed that participation in the form of being seen and confirmed and involved in their own care and treatment promoted the experience of pain relief. When the nurse looked at the whole patient, not only treating the physical symptoms but also took into consideration the emotional part, the patients experienced safety and trust. Non-pharmacological measures such as safety, positioning and wound dressings could be used as alternatives to pain relief. The conclusion was that the patients expressed that successful pain relief includes, among other things, participation and mutual communication between patient and nurse. By taking into consideration the patients' experience of acute pain and the emotional aspects of acute pain, health and well-being could be promoted.

Bakgrund: Smärta hos barn i samband med procedurer i sjukvården är ett vanligt problem som sjuksköterskan hanterar. Hos barn är smärta tydligt kopplat till rädsla och otrygghet. Syfte: Att kartlägga icke-farmakologiska metoder för att hantera procedursmärta hos barn. Metod: En litteraturstudie med systematisk ansats som studerar kvantitativa studier. Resultat: Tio vetenskapliga studier på ämnet icke-farmakologiska metoder att hantera procedursmärta hos barn i åldern 2–10 år inkluderades i analysen. Smärthanteringsmetoderna kategoriserades under rubrikerna aktiva distraktionsmetoder, passiva distraktionsmetoder och fysikaliska metoder. De aktiva distraktionsmetoderna att barnet blåser såpbubblor eller spelar spel på surfplatta/smartphone eller virtual reality och användning av de fysikaliska metoderna vibration kombinerat med kyla i den medicintekniska produkten Buzzy, visade god evidens. Vidare forskning på ämnet passiv distraktion med sjukhusclowner och effekten av utformningen på sjuksköterskors arbetskläder är önskvärt. Aktiv distraktion visade lovande resultat och vidare kartläggning rekommenderas. Slutsats: Hantering av procedursmärta bör inkludera barns lek med såpbubblor, spel på surfplatta/smartphone, lek med distraktionskort samt de fysikaliska metoderna vibration och kyla. / Background: Pain in children associated with procedures in healthcare is a common problem that nurses deal with. In children, pain is clearly linked to fear and insecurity. Aim: To map non-pharmacological methods to manage procedural pain in children. Method: A literature study with a systematic approach that studies quantitative studies. Results: Ten scientific studies on the topic of non-pharmacological methods of managing procedural pain in children aged 2–10 years were included in the analysis. The pain management methods were categorized under the headings active distraction methods, passive distraction methods and physical methods. The active distraction methods of the child blowing soap bubbles or playing games on a tablet/smartphone or virtual reality and using the physical methods vibration combined with cold in the medical device Buzzy, showed good evidence. Further research on the topic of passive distraction with hospital clowns and the effect of the design on nurses' work clothes is desirable. Active distraction showed promising results and further survey is recommended. Conclusion: Management of procedural pain should include children's play with soap bubbles, tablet/smartphone games, distraction card play, and the physical methods of vibration and cold.

Antalet operationer i Sverige ökar, många är operationer av mag- och tarmkanalen. Brister rapporteras i behandlingen av smärta efter operationen, vilket kan leda till kroniska komplikationer för patienten. Smärtlindring främjar mobilisering och minskar komplikationer, det är en av sjuksköterskans främsta uppgifter att lindra lidande. Det är viktigt att vården tillgodoser patienternas behov av smärtlindring för att minska risken för komplikationer samt främja hållbar utveckling genom att nyttja vårdens resurser rätt. Studiens syfte är att belysa patienters upplevelse av postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi. Vald metod är allmän litteraturöversikt där främst kvalitativa artiklar används. Data samlas in från olika databaser för att finna kvalitativa studier. Datainsamlingen resulterar i relevanta artiklar med mixad metod av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Litteraturstudiens resultat baseras på data från de 11 utvalda artiklar som analyserats och sammanställts. Resultatet visar att patientens upplevelse i samband med postoperativ smärthantering efter mag-tarmkirurgi kan beskrivas genom sårbarheten när människan blir patient, där vårdrelationen har betydelse för smärtupplevelsen samt vikten av att känna delaktighet för att kunna påverka hur den postoperativa smärtan hanteras. Vidare framkommer att patienters upplevelser av postoperativ smärta präglas av faktorer såsom känslan av att vara till besvär, vikten av engagemang från sjuksköterskorna samt vilken information som ges under vårdtiden. Studien visar vikten av förtroende och god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Slutsatsen som kan dras är vikten av att patienten känner sig sedd utifrån sin livsvärld, även då patientens primära omvårdnadsbehov endast är smärthantering. / The number of surgeries in Sweden is increasing, with many of them being surgeries of the gastrointestinal tract. There are reported deficiencies in the treatment of pain after surgery, which can lead to chronic complications for the patient. Pain management is important for promoting mobilization and reducing complications, and it is one of the nurse's main tasks to alleviate suffering. It is important for healthcare to meet patients' needs for pain relief to reduce the risk of complications and promote sustainable development by utilizing healthcare resources correctly. The purpose of the study is to highlight patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery. The chosen method is a general literature review, primarily utilizing qualitative articles. Data is collected from various databases to find qualitative studies. The data collection results in relevant articles using a mixed method approach of both qualitative and quantitative method. The results of the literature review are based on data from the 11 selected and analyzed articles. The results show that patients' experiences of postoperative pain management after gastrointestinal surgery can be described through the vulnerability of becoming a patient, where the patient-care relationship is significant for the pain experience. The importance of feeling involved in influencing the management of postoperative pain is emphasized. Furthermore, patients' experiences of postoperative pain are influenced by factors such as feeling burdensome, the importance of engagement from nurses, and the information provided during care regarding the significance of pain relief and how different pain management methods work. The study highlights the importance of trust and good communication between nurses and patients. The conclusion that can be drawn is the importance of patients feeling seen from their life-world, even when their primary nursing need is pain management.

Bakgrund Reumatoid artrit (RA) och artros är komplexa tillstånd som kan vara svåra att diagnostisera och leda till långvarig smärta. Effektiv smärtlindring och hantering är avgörande för att förbättra livskvaliteten för personer med dessa sjukdomar. Primärvården spelar en central roll i hanteringen av kronisk smärta genom att erbjuda personcentrerad vård och integrera interdisciplinära metoder. Personers upplevelser av vården, inklusive kommunikation och tillgänglighet, är viktiga för att säkerställa effektiv smärtbehandling och välbefinnande. Personcentrerad vård, baserad på sjuksköterskans kärnkompetenser, är en grundläggande princip för att möta individuella behov och förbättra utfall för personer med reumatisk smärta. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa personer med reumatoid artrit och artros upplevelse av smärthantering inom primärvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna hämtades ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna baserades på noggrant utvalda sökord som lades ihop till sökblock. Vidare analyserades och kategoriserades artiklarna genom en integrerad analys baserad på Kristensson (2014). Resultat Dagliga utmaningar till följd av RA och artros identifierades, inklusive fysiska begränsningar, social isolering och psykologiska påfrestningar. Självhanteringsprogram och digitala verktyg visade sig kunna förbättra smärtbehandling och livskvalitet. Interaktionen med vårdpersonal betonade vikten av kommunikation, förståelse och patienttillfredsställelse. Tillgång till vård och socialt stöd ansågs avgörande för smärthantering. Slutligen, en personcentrerad vårdmodell och egenmaktstrategier visade positiva resultat för delaktighet och självhantering. Slutsats Personer med RA och artros får inte tillräckligt stöd och smärthantering i primärvården. Brist på information och personcentrerad vård leder till försämrad livskvalitet. Strukturerade interventioner, inklusive utbildning och fysisk aktivitet, visar sig vara viktiga för att förbättra hanteringen av smärtan och livskvaliteten för personerna. Ett holistiskt synsätt och personcentrerad behandling är avgörande för att uppnå god smärthantering och välbefinnande. / Background Rheumatoid arthritis (RA) and arthritis are complex conditions that can be difficult to diagnose and lead to long-term pain. Effective pain management is critical to improving quality of life for people with these diseases. Primary care plays a central role by offering person-centered care and integrating interdisciplinary methods. People's experiences of care are important to ensure effective pain management and well-being. Person-centred care is a fundamental principle for meeting individual needs and improving outcomes for people with rheumatic pain. Aim The aim of the literature review was to shed light on the experiences of individuals with RA and arthritis regarding pain management in primary care. Method A non-systematic literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The searches were based on carefully selected keywords that were combined into search blocks. Furthermore, the articles were analyzed and categorized through an integrated analysis based on Kristensson (2014). Results Daily challenges resulting from RA and arthritis were identified, including physical limitations, social isolation and psychological stress. Self-management programs and digital tools were shown to improve pain management and quality of life. Interaction with healthcare professionals emphasized the importance of communication, understanding and patient satisfaction. Access to care and social support was considered crucial for pain management. Finally, a person-centered care model and empowerment strategies showed positive results for participation and self-management. Conclusion People with RA and arthritis do not receive sufficient support and pain management in primary care. Lack of information and person-centred care leads to a reduced quality of life. Structured interventions, including education and physical activity, are shown to be important in improving pain management and quality of life for individuals. A holistic approach and person-centered treatment are essential to achieve good pain management and well-being.

Bakgrund: Långvarig smärta är en av de främsta orsakerna till varaktigt lidande och funktionsnedsättning både i Sverige och globalt. Dagens behandlingsmetoder anses i många fall bristfälliga. I ett allt mer högteknologiskt samhälle utvecklas elektroniska hjälpmedel som stöd till personer med olika sjukdomstillstånd. Tidigare studier visar att internetbaserade interventioner främjar hälsa, lindrar lidande och ökar egenmakten, dock är området fortfarande under snabb utvecklig. Syfte: Att beskriva effekterna av internetbaserade interventioner riktade mot långvarig smärta. Metod: Begränsad systematisk litteraturöversikt med elva kvantitativa artiklar.  Resultat: Fem av artiklarna använde KBT, tre artiklar använde ACT och tre artiklar använde självhanteringsmetoder. Fyra effekter av interventionerna framkom; smärtreducering, smärthantering, livskvalitet och psykisk hälsa. Smärthantering förbättrades signifikant, resterande förbättrades, dock ej signifikant. Effekterna är förbättrade till signifikant förbättrade vid uppföljningar efter avslutad behandling. Slutsats: Att införa internetbaserade interventioner som tillägg till klinisk omvårdnad kan innebära hälsovinster för enskild person samt för samhället. Dock ses svårigheter att implementera den här typen av intervention på en större befolkning då faktorer som tillgänglighet och könsfördelning påverkar negativt. Fortsatt forskning: Jämnare könsfördelning i studier, större geografisk utbredning samt långtidsuppföljningar bör ligga i fokus för framtida forskning. / Background: Chronic pain is one of the primary causes to abiding suffering and disabilities in Sweden and globally. Today’s treatment methods are somewhat considered lacking. In a high technology society, as the one we are living in today, the developing of electronic aids for persons with different disease states increases. Internet-based interventions is considered a part of the future in health care. Aim: The aim of this study was to describe the effects of Internet-based interventions designed for people with chronic pain. Method: A rapid systematic review with eleven quantitative studies. Result: Five studies used CBT, three studies used ACT and three is denominated as self-management. Four effects became clear; mental health, pain management, pain reducing, and quality of life. Pain management showed significant improvement, the other three effects showed improvement, although no significant improvement. At follow-up after post intervention the effects improved, some with significance. Conclusion: To implement internet-based interventions as an addition to clinical care could mean health benefits for the community as well as the individual person. However, this intervention type is not accessible on a larger population. Further Research: There should be focus on gender equality, broader geographic areas and longer follow-ups in future research.

Bakgrund: Långvarig smärta är ett stort problem världen över. Egenvård är en viktig faktor för hanteringen av smärta för att uppnå livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av att leva med och hantera den långvariga smärtan i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 kvalitativa artiklar, analyserade med en innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat: Acceptans upplevdes vara det första steget mot hanteringen av smärta. Att leva med långvarig smärta upplevdes påverka både fysiska och psykiska aspekter. Genom att utöva egenvård upplevdes hanteringen av den långvariga smärtan underlätta. Patienterna upplevde ett behov av stöd från familj, vänner och hälso-och sjukvård. Diskussion: Upplevelsen av att leva med långvarig smärta i det dagliga livet varierade och det fanns både positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Hanteringen av smärta visade sig vara en pågående process. Om sjuksköterskan har kunskap och kompetens om hur patienterna upplever sitt långvariga tillstånd så kan det vara lättare att förstå och vägleda dessa patienter. Det ger en kunskap om hur patienterna kan uppleva smärt situationen och hanteringen av smärtan. / Background: Chronic pain is a major problem worldwide. Self-care is an important factor when it comes to managing pain to achieve quality of life. Aim: The purpose was to investigate patients' experience of living with and manage the chronic pain of daily life. Method: A general literature review based on 15 qualitative articles, analyzed with a qualitative content analysis with a manifest approach. Result: Acceptance was perceived to be the first step towards the management of pain. Living with long-term pain was felt to affect both physical and mental aspects. By practicing self-care, the management of the chronic pain was made easier. Patients experienced a need for support from family, friends and healthcare. Discussion: The experience of living with chronic pain in daily life varied and there were both positive and negative experiences. Conclusion: The management of pain proved to be an ongoing process. If the nurse has knowledge and skills about how patients experience their chronic condition, it may be easier to understand and guide these patients. It provides a knowledge of how patients can experience the pain situation and the management of pain. / <p>Examinationsdatum: 2019-12-04</p>

Background: Pain related to cancer is the biggest problem for patients with this diagnosis. Every year, many suffering cancer patients die without adequate pain relief. Although, there are international guidelines from the World Health Organization (WHO) for pain relief in cancer-related pain, they are not followed in all countries, leading to global inequality. Aim: The aim of the study was to shed light on patients' experiences of cancer-related pain and its pain-relief from a global perspective. Method: A general literature study was conducted using content analysis of 12 scientific articles including both qualitative and quantitative research methodology. Results: During the content analysis, four main categories emerged: “Quality of life”, “Caregiver - Patient”, “Knowledge” and “Socio-economic factors”. Among the factors that affect pain-relief, access to medicines, information, knowledge, fear of side effects and addiction, patients' cultural and religious background have the greatest impact. Conclusion: A large difference in access to medicines and care is demonstrated around the world, which makes a difference in patients' experiences. There is a need for guidelines on pain-relief in cancer-related pain and continuous information about them at a local level. In addition, all countries are required to adhere to and follow international guidelines to improve cancer-related pain-relief, which can reduce inequality in care and suffering around the world. / Bakgrund: Smärta relaterad till cancer är det största problemet för patienter med denna diagnos. Varje år dör många lidande cancerpatienter utan en adekvat smärtlindring. Trots att det finnsmediinternationella riktlinjer från World Health Organisation (WHO) för smärtlindring vid cancerrelaterad smärta följs inte de i alla länder vilket leder till den globalaojämlikheten. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientersupplevelser av cancerrelaterad smärta och dess smärtlindring ur det globala perspektivet. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med hjälp av innehållsanalys av 12 vetenskapliga artiklarinnefattande bådekvalitativ ochkvantitativ forskningsmetodik. Resultat: Under innehållsanalys framkom det fyra huvudkategorier: “Livskvalitet”, “Vårdgivare -Patient”, “Kunskap” och “Socioekonomiska faktorer”. Bland faktorer som påverkar smärtlindring hartillgång till läkemedel, information, kunskap, rädsla för biverkningar och beroende, patienters kulturella samt religiösa bakgrundden största inverkan. Slutsats: Stor skillnad på tillgång till läkemedel och vård påvisas runt om i världenvilket ger skillnad på patienters upplevelser. Det föreligger behov av riktlinjer om smärtlindring vid cancerrelaterad smärta och kontinuerlig information om dem på lokal nivå. Dessutom krävs det att alla länder ska förhålla sig och följa de internationella riktlinjerna för att förbättra cancerrelaterad smärtlindring vilket kan minska ojämlikhet i vården och lidandet runt om i världen.

Introduktion: Långvarig smärta påverkar uppemot 30% av världens befolkning och tar upp stora resurser inom hälso- och sjukvården. Långvarig smärta påverkar individen på flera nivåer där biopsykosociala interventioner har visat sig vara mest effektiva vid behandling. Det finns dock brist på insatser som kan användas i primärvården.  Syfte: Att utforska hur personer med långvarig smärta har upplevt rehabiliteringsprocessen i ett gruppträningskoncept i primärvård som kombinerar både psykologiska och fysioterapeutiska metoder.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med elva deltagare (kvinnor 51-68 år) som deltagit i gruppträningen de senaste sex månaderna relaterat till långvarig smärta med eller utan samsjuklighet. Urvalet var strategiskt och analys gjordes med grundad teori enligt Charmaz.  Resultat: Analysen genererade en teoretisk modell och fem kategorier. Huvudkategorin – lära sig nya sätt att leva med smärta – en förändringsprocess i trygg miljö, illustrera genom tre olika sammanhang som har haft betydelse för deltagarnas rehabiliteringsprocess, 1) ett inre cirkulärt sammanhang, 2) vårdmiljön och 3) friskvården och sociokulturella sammanhanget.  Slutsats: Studien tillhandahåller en ökad förståelse för hur en rehabiliteringsprocess upplevs av personer med långvarig smärta som deltagit i ett gruppträningskoncept i primärvården. Studien belyser vårdens roll i att stödja och inge trygghet för att främja en förändringsprocessen. Studien uppmärksammar även hur psykosociala faktorer kan hindra personer med långvarig smärta från att upprätthålla motivation till att träna och ta sig ut till friskvården på egen hand. Framtida studier behövs som studerar gruppträningen i relation till andra behandlingsinterventioner. / Introduction: Chronic pain affects up to 30% of the world’s population and takes up large resources in healthcare. Chronic pain affects the individual on several levels where biopsychosocial interventions have been shown to be most effective in treatment. However, there is a lack of interventions that can be used in primary healthcare.  Aim: To explore how people with chronic pain have experienced the rehabilitation process in a group training concept in primary healthcare that combines both psychological and physiotherapeutic methods.  Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven participants (women 51-68 years) who had participated in the group training related to chronic pain with or without comorbidity. The selection was strategic and analysis was done with grounded theory according to Charmaz.  Results: The analysis generated a theoretical model and five categories. The core category – learning new ways of livning with pain – a change process in safe environment, is illustrated through three different contexts that have been important for the participants’ rehabilitation process, 1) an inner circular context, 2) the health care context and 3) the wellness and socio-cultural context.  Conclusion: The study provides an increased understanding of how a rehabilitation process is experienced by people with chronic pain. It highlights the role of health care in supporting a change process and it draws attention to how psychosocial factors can prevent people with chronic pain from maintaining motivation to exercise and get out to wellness training. Future studies are needed that examine the group training in relation to other treatment interventions.

Under graviditeten sker en psykologisk utvecklingsprocess hos förstföderskan. Det är vanligt att förstföderskan har tankar om den kommande förlossningssmärtan under tredje trimestern. Förstföderskor har ett behov av att förbereda sig inför smärthanteringen, där barnmorskan är ett viktigt stöd. Att förstföderskan känner sig väl förberedd antas leda till ökad Känsla av sammanhang (KASAM) vilket i sin tur kan underlätta transitionen till föräldraskapet. För att barnmorskan ska kunna stötta förstföderskan i sin förberedelse behövs en ökad kunskap gällande hur förstföderskan förbereder sig. Syftet med studien var att belysa hur förstföderskan förbereder sig inför att hantera smärta vid kommande förlossning. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där 11 förstföderskor intervjuades. Analysen genererade en huvudkategori: Förberedelse inför det okända - en skräckblandad längtan och tre generiska kategorier: Identifiera den egna synen på smärta, Fördjupa sina kunskaper och Dela sin förberedelse. Resultatet visade att förstföderskor har ett stort behov av att förbereda sig och partnern anses vara en viktig del i detta. Förstföderskorna upplevde att det förlossningsförberedande stödet som de blivit erbjudna av vården inte var tillräckliga. Därför har flera förstföderskor i studien använt privata alternativ som de bekostat själva. Detta anses vara ett problem då alla förstföderskor inte har samma ekonomiska möjlighet att bekosta sin förberedelse. Därför är det av stor vikt att vården i Sverige strävar efter att erbjuda ett förlossningsförberedande stöd som tillmötesgår gravida förstföderskors behov för att uppnå en mer jämlik vård. Om förstföderskan är väl förberedd inför smärthanteringen leder det till ökad KASAM vilket i sin tur antas gynna föräldratransitionen. / During pregnancy, a psychological development process takes place in the expectant first-time mother. It is common for the expectant first-time mother to have thoughts about the upcoming labor pain during the third trimester. Expectant first-time mothers have a need to prepare for pain management, where the midwife is an important support. The fact that the expectant first-time mother feels well prepared is assumed to lead to increased Sense of Coherence (SOC), which in turn can facilitate the transition to parenthood. In order for the midwife to be able to support the expectant first-time mother in her preparation, an increased knowledge of how the expectant first-time mother prepares is needed. The purpose of the study was to shed light on how the first-time mother prepares to handle pain in the upcoming birth. The study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach where 11 expectant first-time mothers were interviewed. The analysis generated a main category: Preparation for the unknown - a longing mixed with fear and three generic categories: Identifying one's view of pain, Deepening one's knowledge and Sharing one's preparation. The results showed that expectant first-time mothers have a great need to prepare and the partner is considered to be an important part of this. The expectant first-time mothers felt that the childbirth preparation support offered to them by the health care provider were not sufficient. Therefore, several expectant first-time mothers in the study used private options that they paid for themselves. This is considered a problem as not all expectant first-time mothers have the same financial opportunity to pay for their preparation. Therefore, it is of great importance that healthcare in Sweden strives to offer childbirth preparation support that meets the needs of expectant  first-time mothers in order to achieve more equal care. If the expectant first-time mother is well prepared for pain management, it leads to increased SOC, which in turn is assumed to benefit the parenting transition.