Bakgrund: Barns smärta är komplex och för att uppnå en adekvat smärtbehandling krävs erfarenhet. Det är viktigt att behandla smärta då det är ett hot mot barnets hälsa och underbehandlad smärta kan medföra svåra komplikationer. Smärta är en subjektiv upplevelse och för att uppnå en positiv smärtbehandling måste barnet tillfrågas om sin smärta. Syfte: Syftet var att belysa barns upplevelser av smärtbehandling och smärthantering vid vårdinrättningar Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där nio artiklar granskades med hjälp av innehållsanalysens fem steg. Resultat: Presenteras i fyra kategorier: att vara delaktig och få information är betydelsefullt, lyckad farmakologisk smärtlindring bidrar till positiva upplevelser, vikten av distraktion, att få stöd och känna trygghet är centralt med underkategorierna; från föräldrarna, vid sjuksköterskans omvårdnad. Konklusion: Barn upplever att trygghet är en central del av smärtbehandlingen som skapas med hjälp av adekvat information, delaktighet, distraktion och genom föräldrarnas närvaro. För att uppnå positiva upplevelser av smärtbehandlingen behöver sjuksköterskan administrera snabb och adekvat farmakologisk behandling i kombination med distraktion anpassat efter varje enskilt barn. Behandling av smärta kräver ständig utveckling samt uppdatering av riktlinjer där barnens subjektiva upplevelse av smärta bör vara central för en lyckad utveckling av smärtbehandling. / Background: Children's pain is complex and in order to achieve adequate pain management experience is required. It is important to treat pain as it is a threat to the child's health and untreated pain can lead to severe complications. Pain is a subjective experience and in order to achieve a positive pain management, the child must be asked about the pain. Aim: The aim was to describe children's experiences of pain management and pain treatment at care facilities. Method: A general literature study with a structured search method in which nine articles were examined using the five steps of content analysis. Results: Presented in four categories: being involved and receive information is important, successful pharmacological pain treatment contributes to positive experiences, the importance of distraction, to obtain support and feeling safe is central with the subcategories: from the parents, caring from the nurse. Conclusion: Children experience that security is a central part of the pain treatment which is created with the help of information, participation, distraction and through the presence of the parents. To achieve positive experiences of pain management the nurses need to administrate fast and adequate pharmacological treatment combined with distraction adapted to each individual child. Treatment of pain requires constant development and updating of guidelines where children's subjective experience of pain should be central to the successful development of pain treatment.

Bakgrund: Multipel skleros är en autoimmun sjukdom och en av de vanligaste neurologiska störningarna som bidrar till funktionsnedsättning hos unga vuxna personer. I Sverige år 2019 fanns totalt 20 237 registrerade patienter med Multipel skleros. Sjukdomen orsakar ett antal allvarliga symtom. Smärta är ett symtom som drabbar cirka 75% av personer med MS och anses vara det mest behandlade symtomet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med Multipel skleros upplever sin smärta och smärtbehandling. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie, studiens resultat bestod av nio vetenskapliga artiklar från tre olika databaser. Resultat: Utifrån resultatet framkom tre kategorier: Smärtans förekomst och uttryck varierar och begränsar vardagen, alternativa behandlingsmetoder minskar smärtan och underlättar vardagen och varierad effekt av smärtlindring beroende på farmakologisk behandling. Upplevelsen av smärta var högst individuell och bidrog till svårigheter i vardagen samt försämrad livskvalitet. Upplevelsen av olika typer av smärtbehandlingar som var kopplade till farmakologiska eller komplementära metoder varierade hos personerna med Multipel skleros. Konklusion: Gemenskap med andra samt en effektiv smärtbehandling med hjälp av farmakologiska eller komplementära metoder bidrog till minskad smärtupplevelse och ökad livskvalitet. Sjuksköterskor bör ha kunskap om faktorer och behandlingar som lindrar smärtan och lidandet för personer med Multipel skleros för att därigenom öka deras livskvalitet. / Background: Multiple sclerosis is an autoimmune disease and one of the most common neurological disorders that contribute to disability in young adults. In Sweden in 2019, there were a total of 20 237 registered patients with Multiple Sclerosis. The disease causes several serious symptoms. Pain is a symptom that affects about 75% of people with Multiple sclerosis and is considered the most treated symptom. Aim: The aim of the study was to describe how people with Multiple Sclerosis experience their pain and pain treatment. Method: The study was conducted as a general literature study, the results of the study consisted of nine scientific articles from three different databases. Results: Based on the results, three categories emerged: The occurrence and expression of pain varies and limits everyday life, alternative treatment methods reduce pain and facilitate everyday life and varied effect of pain relief depending on pharmacological treatment. The experience of pain was highly individual and contributed to difficulties in everyday life and reduced quality of life. The experience of different types of pain treatments that were linked to pharmacological or complementary methods varied in people with Multiple Sclerosis. Conclusion: Fellowship with others and effective pain treatment using pharmacological or complementary methods contributed to reduced pain experience and increased quality of life. Nurses should have knowledge of factors and treatments that alleviate the pain and suffering of people with Multiple Sclerosis to thereby increase their quality of life.

Pain is a symptom that occurs in many diseases and in emergency care is a common symptom that affects a patient's psychosocial and physical needs. An accurate assessment of a patient’s pain may be difficult to obtain due to the subjective nature of pain and the patient’s inability to accurately express the pain they are experiencing. Nurses can support their patients’ experience by facilitating an increased understanding of pain and pain management. Therefore, patients’ individual needs revealed in the initial intake should dictate the management and decrease of their pain. The aim of this study was to describe adult patients' acute pain management experiences while in the emergency department. The method used in this study was a literature review with a systematic approach. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL, which after a quality evaluation resulted in 16 articles that were included in the review. These articles were analyzed in an integrated analysis that resulted in two main categories and five subcategories. The results showed two main categories that affected the patient’s pain management and satisfaction. These categories were “Caring encounters” and “Pain management”. The patients appreciated when the nurse’s caring encounters recognized their suffering and showed empathy. This could be achieved, among other things, through sufficient information and inclusion in their care. Another factor that affected the patient's experience was the combination of wait time for pain medication to be administered and communication of the patient’s pain relief expectations. With less time for administration and sufficient communication with the nurse, patients' experience of pain treatment was better. This literature review concludes that how the nurse treats their patient directly impacts the patient’s pain management and satisfaction in regard to their pain experience. Confirmation, information and inclusion were important to the patients. Patients who received some kind of pain treatment experienced higher levels of satisfaction with their pain situation. Patients’ knowledge and information of pain treatment further elevated levels of satisfaction / Smärta är ett symtom som förekommer vid många sjukdomstillstånd och inom akutsjukvården är det ett vanligt symtom som påverkar patientens psykosociala och fysiska behov. Att göra en smärtskattning kan vara svårt då smärta är en personlig upplevelse och att patienter inte alltid kan uttrycka sin smärta utan kan behöva hjälp av sjuksköterskan för att kommunicera upplevelser samt behov som smärtan framkallar. Sjuksköterskan kan här stödja patienten i dennes situation genom att underlätta förståelsen för smärtan och hanteringen av smärtan. Patientens individuella behov bör därför ligga i fokus i det initiala mötet som lägger grunden för att möjliggöra hantering och minskad smärta för patienten. Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av smärthantering på akutmottagning vid akut smärta. Metoden som används i studien är en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL vilket efter kvalitetsgranskning resulterade i att 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa artiklar analyserades genom en integrerad analys som resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultatet beskrev två huvudkategorier som påverkade patientens smärthantering och tillfredsställelse. Dessa kategorier var “Bemötande” och “Smärtbehandling”. Patienterna uppskattade när sjuksköterskans bemötande bekräftade deras lidande och visade empati för deras situation. Detta kunde bland annat uppnås via tillräcklig information och delaktighet i sin vård. En annan faktor som påverkade patientens upplevelse var väntetiden till administrerade läkemedel mot smärta och att samtidigt informeras kring vilka förväntningar som patienten kan ha på sin smärtbehandling. Vid kortare tid till administrering och tillräcklig information var patienternas upplevelse av smärtbehandlingen bättre. Slutsatsen av denna litteraturöversikt visar på att hur patienten blir bemött i sin smärtsituation påverkar patienters smärthantering och tillfredsställelse i sin smärtsituation. Bekräftelse, information och delaktighet var viktigt för patienterna. Patienter som fick någon form av smärtstillande hade högre tillfredsställelse av sin smärtsituation. Tillfredsställelsen höjdes också av kunskap och information om smärtbehandlingen.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid cancer. Trots tydliga riktlinjer för hur omvårdnad vid cancerrelaterad smärta ska bedrivas, är smärta fortfarande ett problem för många patienter med cancer. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig för patienten och har en betydande roll i smärthanteringen. Genom att undersöka patientens uppfattning ökar förståelsen för vad som är av vikt i sjuksköterskans smärthantering. Syfte: Syftet var att beskriva patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering vid cancerrelaterad smärta. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom fyra kategorier; betydelsen av kunskap hos sjuksköterskan, vikten av god kommunikation, relationens betydelse i smärthanteringen och patientens behov av stöd. Resultatet visade att patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering påverkades av de kunskaper sjuksköterskan hade om smärta, smärtanalys och smärtbehandling. Kommunikationen med sjuksköterskan påverkades av den information patienten fick, hur sjuksköterskans samverkade i team och att vården var individanpassad. Patientens relation till sjuksköterskan var beroende av sjuksköterskans attityd till patienten och smärtupplevelsen, att sjuksköterskan var omtänksam och att patienten kunde känna tillit till sjuksköterskan. Sjuksköterskans närvaro och förmåga att visa empati påverkade patientens uppfattning om sjuksköterskans stöd i smärthanteringen. Konklusion: Mer utbildning behövs för att sjuksköterskan ska få mer kunskap om smärta och smärthantering. På så sätt kan sjuksköterskan lindra patientens lidande och främja livskvalitet och välbefinnande. / Background: Pain is one of the most common symptoms of cancer. Despite clear guidelines for the treatment of cancer-related pain, pain still remain a problem for many patients with cancer. The nurse has a significant role in the management of the patient’s pain. By exploring the patient’s perception increases the understanding of what’s important in the nurse’s pain management. Aim: The aim of this study was to describe patient’s perception of nurses’ pain management in cancer-related pain. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. Results: Main findings of the study results in four categories; the importance of the nurse’s knowledge, the importance of good communication, the importance of the relationship in pain management and the patient’s need for support. The results showed that patients’ perception of nurses’ pain management depended on the nurse’s knowledge of pain, pain assessment and pain management. Communication with the nurse was affected by the information the patient received, how the nurse cooperated with the healthcare team and that the care was individualized. The patient's relationship with the nurse depended on the nurse's attitude towards the patient and the pain experience, that the nurse was caring, and that the patient could have trust in the nurse. The nurse’s presence and ability to show empathy influenced the patient’s perception of the nurse’s support in pain management. Conclusion: The result demonstrated that more education is needed to evaluate the nurses’ knowledge about pain and pain management. Though education, the nurse has opportunity to relive patients’ suffering and promote quality of life and well-being.

Bakgrund: Postoperativa omvårdnadsåtgärder och bedömning av postoperativ smärta är viktig i vården av postoperativa neurokirurgiska patienter. Bristande postoperativa omvårdnadsåtgärder samt inadekvat lindring av postoperativ smärta är ett omvårdnadsproblem som orsakar vårdlidande hos patienter som genomgår spinala tumöroperationer. Det är sjuksköterskans ansvar att ge en optimal smärtlindring samt att utföra noggranna postoperativa omvårdnadsåtgärder för att patienter som genomgår spinal tumörkirurgi ska få en förbättrad livskvalité och förbättrade postoperativa resultat. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans postoperativa omvårdnadsåtgärder i samband med spinala tumöroperationer med fokus på smärta. Metod: För att svara på̊ syftet gjordes en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2012). I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa studier och sju kvantitativa. Analysen gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls (2005) beskrivning av integrerad innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier; att lindra smärta och att förebygga komplikationer. Huvudkategorinatt lindra smärta tilldelades underkategorierna att använda smärtskattningsinstrument och kommunikation. Den andra huvudkategorin, att förebygga komplikationer tilldelades underkategorierna mobilisering och standardiserade vårdförlopp. Slutsats: Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativa omvårdnadsåtgärder kan ofta vara en utmaning för den grundutbildade sjuksköterskan. Föreliggande studie beskrev de postoperativa omvårdnadsåtgärderna och hur sjuksköterskan kan arbeta för att förebygga komplikationer. Det framkom att sjuksköterskan har en ytterst viktig roll i smärtbehandlingen av denna patientkategori. Om inte sjuksköterskan ger en individualiserad smärtskattning, smärtlindring och smärtutvärdering finns risk att ett vårdlidande uppstår. / Background: Postoperative nursing measures and assessment of postoperative pain are important in the care of postoperative neurosurgical patients. Inadequate postoperative nursing measures as well as inadequate relief of postoperative pain is a nursing problem that causes nursing distress in patients undergoing spinal tumor surgery. It is the nurse's responsibility to provide optimal pain relief and to perform careful postoperative nursing measures so that patients undergoing spinal tumor surgery can have an improved quality of life and improved postoperative results.Aim: The aim of the study was to describe the nurse's post-operative care measures in conjunction with spinal tumor surgeries with a focus on pain.Method: An integrated literature review was made according to Friberg (2012). The study included twelve scientific articles, five qualitative studies and seven quantitative. The analysis was done with inspiration from Whittemore and Knafl's (2005) description of integrated content analysis.Results: The study resulted in two main categories; to relieve pain and to prevent complications. The main category of relieving pain was assigned to the subcategories of using pain assessment instruments and communication. The second main category, preventing complications, was assigned to the subcategories of mobilization and standardized care processes.Conclusion: The nurse's nursing measures in connection with postoperative nursing measures can often be a challenge for the newly graduated nurse. The present study described the postoperative nursing measures and how the nurse can work to prevent complications. It emerged that nurses have an extremely important role in the pain management of this patient category. If the nurses do not provide an individualized pain assessment, pain relief and pain evaluation, there is a risk that care suffering can occur.

Bakgrund: Som grundutbildad sjuksköterska kan du möta barn inom olika verksamheter utanför den typiska barnsjukvården. Venpunktion är en smärtsam procedur och ett vanligt förekommande moment i sjukvården. Smärtan kan lindras och förebyggas med farmakologiska och icke-farmakologiska metoder, exempelvis aktiva och passiva distraktionsmetoder. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga effekten av olika distraktionsmetoder för att minska smärta hos barn (6-12 år) vid venpunktion. Metod: En kvantitativ litteraturstudie med sammanställning av 11 interventionsstudier identifierade i PubMed och Cinahl. Resultat: Nio studier visade på statistiskt signifikant smärtlindrande effekt för åtta av elva distraktionsmetoder. Tre av sex studier som undersökte dess effekt på ångest visade på statistiskt signifikant effekt. Två studier presenterade i respektive studie en distraktionsmetod med bättre effekt, en av dessa presenterade att aktiv distraktion gav bättre effekt än passiv distraktion. Konklusion: Distraktionsmetoder kan antas ha både smärtlindrande och ångestdämpande effekt vid venpunktion på barn 6-12 år. Distraktionsmetoder bör vara aktuella att integrera i rutinen för venpunktion på barn inom svensk sjukvård. Det finns dock behov av vidare forskning inom området för att stärka dess evidens. Aspekter som distraktion som tillägg till topikal anestesi, effekt på ångest samt distraktion anpassat till barnets behov och förmågor bör studeras ytterligare. / Background: A registered nurse can meet children in different healthcare departments besides the pediatric department. Phlebotomy is a common painful procedure in healthcare. This pain can be relieved and prevented with pharmacological and non-pharmacological methods, for example, active and passive distraction methods. Aim: The study aimed to collect an overview of the effects of different distraction methods to reduce pain during phlebotomy in children 6-12 years. Methods: A quantitative literature study identified and compared 11 intervention studies collected from PubMed and Cinahl. Results: Nine studies presented a statistically significant pain-relieving effect for eight of the total eleven distraction methods. Three out of six studies presented a statistically significant effect on anxiety. Two studies each presented one distraction method with better effect, one of these presented active distraction to be better than passive. Conclusion: Distraction methods present pain-relieving and anxiety-reducing effects during phlebotomy in children 6-12 years and could therefore be appropriate to integrate into the Swedish phlebotomy routine for children. There is further need for research in the field to strengthen its evidence. Aspects such as distraction in addition to topical anesthesia, the effect on anxiety and distraction based on the child's needs and abilities need further research.

SAMMANFATTNING Introduktion: Postoperativ smärta är en naturlig följd av kirurgiska ingrepp, vilket kräver noggrann utvärdering och hantering av sjuksköterskor för att säkerställa optimal smärtlindring. Påtaglig smärtproblematik rapporteras ännu av nyopererade patienter, vilket kan resultera i påtagliga konsekvenser för både individ och samhälle. Patienters perspektiv kan ge kunskap om påverkande omständigheter och öka förståelsen för smärta.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metod: En deskriptiv allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats tillämpades enligt Fribergs metod. Databaser som användes var PubMed och CINAHL. Resultat: Delaktighet och information gav patienten möjlighet att etablera trygga, realistiska förväntningar. Smärta som upplevdes oförutsedd och okontrollerad hämmade patientens återhämtning. Patientens vilja att kommunicera sin smärta påverkades av personalens tillgänglighet, engagemang, kontinuitet och attityder. Etablerade vårdrelationer underlättade kommunikationen. Smärtbedömningen varierade beroende på vilken vårdpersonal som tjänstgjorde. Det fanns blandade känslor för smärtstillande läkemedel relaterat till biverkningar och om medicineringen var tillräcklig. Patienter kompletterade smärtlindringen med icke-farmakologiska strategier där mobilisering, kyla eller värme var återkommande.  Slutsats: Postoperativ smärta kan innebära stor påfrestning för patienter, deras upplevelser är individuella och komplexa som påverkas av såväl yttre som inre omständigheter. Inom sjukvården kan utmaningar som hög arbetsbelastning bidra till otillräckligt informationsflöde och sämre patientupplevelser. Att vara välinformerad, delaktig och få personcentrerad vård med stöd från engagerad personal främjar positiva upplevelser. Genom att förstå och inkludera dessa aspekter i helhetsbilden kan det bidra till förbättrad vård för patienter med postoperativ smärta. Ytterligare forskning uppmuntras för att öka förståelsen för patientens perspektiv.  Nyckelord: omvårdnad, patientupplevelse, postoperativ smärta, påverkan, smärthantering / ABSTRACT Introduction: Postoperative pain is a natural consequence of surgical procedures, requiring careful evaluation and management by nurses to ensure optimal pain relief. Substantial pain issues are still reported by postoperative patients, impacting both the individual and society. The patient’s perspective provides valuable insights into the understanding of pain.  Aim: The aim was to illuminate patients’ experiences of postoperative pain. Method: A descriptive general literature review with a qualitative approach was applied according to Friberg’s method. The databases used were PubMed and CINAHL.  Result: Participation and information allowed the patient to establish safe, realistic expectations. Pain experienced as unexpected and uncontrollable inhibited patients’ recovery. Staff availability, commitment, continuity, and attitudes influenced patients’ willingness to communicate pain. Established care relationships facilitated communication. Pain assessment varied depending on which healthcare staff was on duty. Analgesic side effects and adequate medication received mixed feelings. Patients supplemented pain relief with non-pharmacological strategies like mobilization, cold or heat. Conclusion: Postoperative pain can be stressful for patients, their experiences are individual and complex and are affected by external as well as internal circumstances. Within healthcare challenges such as high workload can contribute to insufficient information and worse patient experiences. Being well-informed, involved and receiving person-centered care with the support of dedicated staff promotes positive experiences. Understanding and including these aspects in the overall picture can contribute to improved care for patients with postoperative pain. Further research is encouraged to increase the understanding of the patient’s perspective. Keywords: care, patient’s experience, postoperative pain, impact, pain management

Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardags­aktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området. Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardags­aktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsaktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utfö­rande av aktiviteter trots smärta.  Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner. / Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA. Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject. Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activi­ties affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain. Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activi­ties as a distraction to and/or despite pain. These activities had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilken behandlingsmetod, plasticitetsgrundad eller icke-invasiv neuromodulering som presenterar bäst resultat av smärtlindring hos personer som upplever fantomsmärtor efter en amputation. Metod: Litteraturundersökningen utfördes i 3 databaser; MEDLINE, CINAHL och PsycINFO. Inkluderingskriterier användes för urval av studier. Bedömning av studiernas risk för bias gjordes med hjälp av mallar från Joanna Briggs Institut. Relevant data kopplad till frågeställningen extraherades och analyserades. Resultat: Totalt åtta artiklar inkluderades, där två presenterade resultat från icke-invasiv neuromodulering och sex studier inkluderade plasticitetsgrundade metoder. Smärtskalor mellan 0-10 användes för att mäta förändringen av smärtan. Den kritiska bedömningen drog slutsatsen att det saknades studier av hög kvalitet som inkluderar kontrollgrupper. Bevisen som analyserats i den aktuella studien indikerar att plasticitetsgrundade metoder tycks ge bättre smärtreduktion jämfört med icke-invasiv neuromodulering. Slutsats: Baserat på resultaten kan inte denna studie presentera bevis starka nog för att avgöra vilken grupp av metoder som har bäst smärtlindrande effekt. Brist av högkvalitativa studier inom området, i kombination med heterogenitet mellan inkluderade studier resulterar i att ingen slutsats kan dras. / Aim: This study aims to determine which treatment method, plasticity guided or non-invasive neuromodulation, presents the best result in reducing pain for amputees experiencing phantom limb pain. Method: Literature search was performed in 3 databases; MEDLINE, CINAHL and PsycINFO. Eligibility criteria were used for study selection. Critical appraisal tool by Joanna Briggs institute was used to assess the included articles’ risk of bias. Data relevant to the research question were extracted and analyzed. Result: A total of eight articles were included, where two presented results from non-invasive neuromodulation and six studies included plasticity guided methods. Pain scales ranging from 0-10 were applied as outcome measures to monitor improvements in phantom limb pain. The critical appraisal concluded lack of high-quality study designs including control groups. The evidence analysed in the present study indicate that plasticity guided methods appear to provide the best pain reduction when compared to non-invasive neuromodulation. Conclusion: Based on the results, this study does not present evidence strong enough to state which methods present the best pain reduction. Due to low amount of research within the field, combined with heterogeneity between included studies, no conclusion can be made.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta. Bakgrund: Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård. Det är ett tillstånd som är kopplat till låg livskvalité och det är vanligt att vuxna individer lever med smärta under en längre tid. Det påverkar alla delar av en fungerande hälsorelaterad vardag. Metod: Litteraturstudien har genomförts baserat på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. De inkluderade artiklarna hittades på PubMed och CINAHL. Dessa har kvalitetgranskats, analyserats och slutligen sammanställts. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åtta tillhörande underkategorier. Kategorierna är följande: Försämrad livskvalitet, Strategier för att hantera smärtan och Viktigt med stöd från omgivningen. Konklusion: Att leva med långvarig smärta bidrar till en försämrad livsvalité. Egna strategier behövs för att hantera smärtan, men det är också viktigt med stöd från omgivning och sjukvård. Litteraturstudien har betydelse för sjuksköterskan genom att öka förståelse för patienters uppleveser och därigenom också möjlighet att förbättra omvårdnaden. / Aim: The aim of this study was to describe patients´ experiences of living with chronic pain. Background: Pain is the most common cause of people seeking care. It is a condition that is linked to low quality of life and it is common for adult individuals to suffer with pain for a long period of time. It affects all parts of a functioning health-related daily life. Methods: A literature study was conducted, based on eight qualitative scientific articles. The included articles were found on PubMed and CINAHL. These have been reviewed regarding quality, analyzed and finally complied. Result: The analysis resulted in three categories and eight associated subcategories. The categories that were formed were: Deteriorated quality of life, Strategies to manage pain and Support from others is important. Conclusion: Living with chronic pain contributes to a deteriorating quality of life. Own strategies are needed to manage the pain, but support from the surrounding and healthcare is also important. This literature study may have importance for nurses to increase the understanding of patient's experiences and consequently also the opportunity to improve their care.