No description available.

Bakgrund: Personer som drabbas av knäledsartros där inte medicinsk behandling fungerat blir aktuella för total knäartroplastik (TKA). Under en persons livstid är risken att få knäledsartros 40-45%. TKA förknippas med måttlig till svår smärta efter det kirurgiska ingreppet. Smärtlindringsmetoder har utvecklats och blivit effektivare för att patienten ska få bättre smärtlindring postoperativt. Tidigare studier har visat att god postoperativ smärtlindring förbättrar återhämtningen och minskar postoperativa komplikationer för patienten. Syftet: Syftet med vår kvantitativa enkätstudie var att undersöka patientens skattning av smärta postoperativt efter TKA. Metod: I studien deltog 29 kvinnor och män mellan 53-84 år. Deltagarna fick skatta sin smärta vid två tillfällen, 0-1 timme och mellan 2-4 timmar postoperativt med visuell analog skala (VAS). Data analyserades i SPSS version 24.0. Resultatet: Resultatet visade att efter 0-1 timme postoperativt hade 89.7% VAS ≤ 3 och vid 2-4 timmar postoperativt hade 75.8% VAS ≤ 3. Majoriteten av deltagarna 72.4% skattade sin smärta VAS ≤ 3 vid båda tillfällena. Det fanns en skillnad mellan de deltagare som erhållit spinalanestesi och generell anestesi. Vid första skattningen postoperativt var det ingen som erhållit spinalanestesi som skattade smärta, de som skattade VAS > 3 hade erhållit generell anestesi. Konklusion: Slutsatsen är att patienter som genomgår TKA är väl smärtlindrade men att en större studie med fler antal deltagare skulle behövas göras för att utveckla bättre omvårdnadsrutiner för att möta personers behov av smärtlindringen när spinalanestesins effekter avtagit.

Bakgrund: Smärta hos intensivvårdspatienter är vanligt förekommande och kan medföra förlängd vårdtid och leda till flera negativa konsekvenser för patienten samt bidra till ökad mortalitet. Smärtskattning med ett validerat smärtskattningsinstrument som Critical-Care Pain Observation Tool (CPOT) kan underlätta smärtskattningen och förbättra smärtbehandlingen samt minska översedering. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva om införandet av smärtskattningsverktyget CPOT, anpassat för patienter i ventilatorbehandling, påverkar dygnsdoserna av smärtlindrande- och sederande läkemedel samt om sederingsbehandlingen förändras. Syftet är även att undersöka hur ofta sjuksköterskorna smärtskattar patienterna med CPOT och om antalet smärtskattningar överensstämmer med gällande rekommendationer. Metod: Kvantitativ journalgranskningsstudie med retrospektiv design. Vuxna patienter som ventilatorbehandlades under minst ett dygn på en intensivvårdsavdelning i Sverige inkluderades (n=55). Resultat: Totalt 55 patienter inkluderades i två grupper, före och efter införandet av CPOT. Doserna av smärtlindrande läkemedel ökade i gruppen som undersöktes efter att CPOT infördes. Patienterna erhöll i genomsnitt 1,4 mg morfin/kg/dygn jämfört med 1,1 mg morfin/kg/dygn innan införandet. Dosen av det sederande läkemedlet Propofol® minskade efter införandet av CPOT från 48,3 mg/kg/dygn till 47,5 mg/kg/dygn. Alla patienter i studiegruppen förutom två (92 %) smärtskattades vid minst ett tillfälle under mätdygnet efter införandet av CPOT. Slutsats: Doserna av smärtlindrande läkemedel var högre och doserna av det sederande läkemedlet Propofol® var lägre efter införandet av CPOT. Skillnaderna var dock inte statistiskt signifikanta. Patienterna i studiegruppen hade en något ytligare sederingsnivå enligt RASS-skalan. Patienterna smärtskattades med CPOT i genomsnitt 1,6 gånger under mätdygnet. Studien kan bidra till en ökad medvetenhet om vikten av att skatta smärta med ett validerat bedömningsinstrument hos intensivvårdspatienter. / Background: Critically ill intensive care patients frequently experience pain and pain may lead to consequences such as prolonged length of hospital stay and increased mortality. The Critical-care Pain Observation Tool (CPOT) is a validated tool for pain assessment in mechanical ventilated patients and is used to enable pain assessment, improve pain management and reduce over-sedation.  Aim: The aim is to examine if the implementation of CPOT affects the doses of analgetics, sedatives administered to the Intensive Care Unit (ICU) patients and/or the sedation levels using RASS-scores. The aim was also to study how often pain-assessments were performed by nurses. Method: A quantitative study with retrospective design, data was collected from patients’ medical records. Included were adult patients treated under mechanical ventilation >24h at an intensive care unit in Sweden (n=55). Results: For this study 55 patients were included and divided into two groups, before and after the introduction of CPOT at the intensive care unit. The amount of analgetics increased among the patients after CPOT was implemented, they were given 1,4 mg of morphine/kg/24h compared to 1,1 mg of morphine/kg/24h before the implementation. The amount of sedatives, Propofol®, given to the patients decreased from 48,3 mg/kg/24h to 47,5 mg/kg/24h after CPOT was implemented. CPOT was used to assess pain levels in all patients except for two (98%) after the implementation of CPOT. Conclusion: The doses of analgetics were higher and the doses of sedatives (Propofol®) were lower after the implementation of CPOT. However, the differences between groups were not statistically significant. Patients were less sedated, according to RASS-scores, after the implementation of CPOT. Nurses used CPOT on an average 1, 6 times/ 24 h. This study can be used to increase the awareness for the need of using a validated tool for assessing pain in ICU-patients.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka om den preoperativa patient- informationen hade någon effekt på patientens oro, samt om den preoperativa informationen och oron hade någon inverkan på patientens postoperativa smärta.Metoden som användes var en litteraturstudie. Resultatet var baserat på tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Litteratur sökningen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Cochrane Library Resultatet visade att patienter som fick sjukhusets rutininformation i kombination med specifik preoperativ information hade en statistisk signifikant lägre grad av oro under sjukhusvistelsen. Studien visade även att patienter som fick specifik preoperativ information hade signifikant lägre grad av postoperativ smärta. / The aim of this literature review was to investigate if the preoperative patient education had any effects on patients’ anxiety and if the preoperative information and anxiety had any impact on patients’ postoperative pain.The method used was a literature review where our results were based on ten scientific articles of quantitative design. Searchers were made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane Library.The results showed that patients who received routine hospital information in combination with specific preoperative education had a statistically significant less anxiety. Studies also showed that patient who received specific preoperative education had lower postoperative pain.