Studien var en uppföljning på ett 1-årigt projekt för kompetensutveckling i Svenskfinland. Med anledning av att pedagogisk dokumentation ingick i projektet var det angeläget att följa upp pedagogernas utveckling av pedagogisk dokumentation, samt se hur pedagogerna uppfattade praktiken. En enkätundersökning utgjorde underlag för öppna riktade intervjuer i de fyra förskolor som ingick i projektet. Resultatet visade att praktiken implementerats i samtliga förskolor och att pedagogerna i varierande grad arbetade med pedagogisk dokumentation. Pedagogernas praktikvanor och åsikter om pedagogisk dokumentation undersöktes också. Tidsbrist upplevdes som en utmaning medan pedagogerna såg möjligheter till föräldrasamverkan, professionsvalidering och barns delaktighet. Studien utfördes som flermetodsforskning med hjälp av teorin om Communities of Practice.

Sammanfattning  Bakgrund  Dagens språkcentrerade samhälle i relation till att många barn inom småbarnspedagogik har språkliga svårigheter, förutsätter stödinsatser. För att möta barns behov av stöd behövs ett interprofessionellt samarbete mellan talterapeut och speciallärare inom småbarnspedagogik upprätthållas.  Syfte  Syftet var att fördjupa kunskapen kring handledningssamarbetet mellan talterapeuter och speciallärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. Genom att undersöka upplevelser och erfarenheter kunde kunskapen kring vad som var välfungerande och vad som behövde utvecklas ökas. Förhoppningen var att yrkesverksamma och logopedstudenter skulle få insikter i handledningens komplexitet.  Metod  Studien bestod av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 12 respondenter. Två separata intervjuguider användes för att fånga upp talterapeuternas och speciallärarnas upplevelser och erfarenheter kring handledning. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en kvalitativ tematisk analys med induktiv inriktning.  Resultat  Utifrån analysen utkristalliserades åtta teman som kunde relateras till studiens syfte. Dessa teman beskriver att handledningssamarbetet i Svenskfinland är inkonsekvent, men en viktig tillgång i arbetet mellan professionerna. Vidare beskrivs utmaningar i handledningssamarbetet, såsom tidsbrist och avsaknad av riktlinjer och för att nå gemensamma mål krävs ett samarbete mellan professionerna där de ger och tar av varandra. Tid, struktur och gemensam kommunikation är faktorer som bör samverka för att det komplexa handledningssamarbetet ska kunna upprätthållas och utvecklas.  Slutsatser  Handledning är komplext, men en viktig resurs i samarbetet mellan talterapeuter och speciallärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. Handledningen beskrivs mer som ett samarbete där professionerna utbyter information och kunskap med varandra. Det är genom ett funktionellt samarbete professionerna tillsammans kan uppnå de gemensamma målen.

I förskolans styrdokument betonas att förskolan bör sträva efter att stimulera barns språkutveckling i svenska. Det finns olika metoder som förskollärare kan använda sig av för att göra detta. I denna studie har jag velat ta reda på vilka dessa metoder är samt hur de används för att stödja barns språkutveckling. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som underlag för datainsamlingen. Informanterna som deltagit i studien är verksamma lärare inom småbarnspedagogiken i Finland, men deras utbildning motsvarar den svenska förskollärarutbildningen. Två av informanterna som intervjuats arbetar med språkbadsverksamhet vilket innebär att verksamheten bedrivs på ett främmande språk för barnen, där målet är att lära sig antingen det finska eller svenska språket. Resultatet i studien visar att lärarna arbetar med språkstimulans genom bokläsning, dagliga samtal och tydliga rutiner. De stimulerar även barns språkutveckling genom estetiska uttryck som sång, rim och ramsor. Dessa arbetssätt har likheter med det interaktionistiska perspektivet och den sociokulturella teorin som ligger som grund för studien. Jag har även undersökt vilka utmaningar lärarna upplever att finns gällande språkstimulans i verksamheten. I resultatet framkommer bland annat att gruppstorlek och miljön påverkar lärarnas möjligheter att stimulera barnens språkutveckling.