<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.</p><p>Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls. Den sociala aspekten tillgodoses för sin egen skull. Den sociala aspekten kan också bidra till att den didaktiska aspekten underlättas för eleven.</p><p>Det som vi också lägger märke till är grundsärskoleelevernas sociala samspel sinsemellan. Detta kommer inte fram i vår frågeställning eftersom vi utgår ifrån ett inkluderingsperspektiv.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls. Den sociala aspekten tillgodoses för sin egen skull. Den sociala aspekten kan också bidra till att den didaktiska aspekten underlättas för eleven. Det som vi också lägger märke till är grundsärskoleelevernas sociala samspel sinsemellan. Detta kommer inte fram i vår frågeställning eftersom vi utgår ifrån ett inkluderingsperspektiv.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling. Med hjälp av tidigare forskning och annan litteratur som berörde ämnet, kunde vi analysera det resultat vi kom fram till. Resultatet visar delvis det vi trodde, det vill säga, att det finns en osäkerhet bland intervjupersonerna om innebörden av hållbar utveckling samt hur de olika aspekterna kan integreras i arbetet med barnen.

Detta kandidatarbete undersöker om det går att behålla den sociala aspekten då man digitaliserar ett sällskapsspel. För att undersöka problemområdet skapades ett spelkoncept utifrån de teorier och slutsatser vi fått fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades på respondenter som efteråt intervjuades. I detta arbete försöker vi förklara vår definition av ordet social och dess innebörd, samt diskuterar och spekulerar vi hur social interaktion mellan människor fungerar. Sedan presenterar vi våra resultat och metoder för hur man kan gå tillväga för att skapa ett digitalt sällskapsspel där det sociala ligger i fokus. / Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat. Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression. Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen. Kritiken undersöker även de effekter som uppstår när ett samhälleligt rationaliseringsarbete sker med dold intension. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att i Stockholm finns idag, ett politiskt och ekonomiskt intresse av att samverka i ett estetiskt och nationellt program. Detta handlingsprogram omfattar estetisk utformning av nya stadsdelar och områden i söderort, där både statliga och privata intressen medverkar genom allt mer kortsiktiga och finansiella överväganden jämfört med det tidigare handlingsprogrammet Framtidsformer. Granskningen av Stockholm stads vision indikerar ett behov av, att städa upp i vissa söderförorter och ett behov av att exploatera andra. Studien åskådliggör att gentrifieringen av Långbro park visar, trots lokala protester om det höga exploateringstrycket samt byggandet och restaurerandet av det stora antalet bostadsrätter i en historisk miljö att visionens medborgardialog är både dold och envägsriktad. Effekten av att gentrifiera en institution i syfte av att skapa en ny och funktionell eklektisk konstruerad boendemiljö är, att odemokratiska, patriarkala, hygieniska samt exkluderande attityder och idéer runt ordning har genererats vilket stödjer social ojämställdhet. I Långbro parks fall innebär det, ett särskiljande mellan arbetarklass och medelklass. Undersökningen visar, ett svenskt och dåligt självförtroende vars önskan är, att stärka nationen både regionalt och nationellt gentemot utlandet genom att locka unga arbetsföra människor till att verka, bo och utvecklas i söderorten i syfte av att stärka landets intryck gentemot omvärlden genom eklektisk och kostsam design. Denna landsomfattande estetiska restaurering har därför krävt både privata investerares pengar, politiskt intresse och gemensam nationell kraft med en effekt där ekonomiskt svaga medborgare alieneras både etiskt-, legalt-, religiöst och rationellt.