No description available.

AUTHORS: Beatrice Isaksson and Zanna Nyman TITLE: To share or not to share – Facebook’s impact on co-worker relationships. SWEDISH TITLE: Att dela eller icke dela – Facebooks påverkan på ko­ll­e­gors relationer LEVEL: BA Thesis in Media and Communication Science LANGUAGE: Swedish NUMBER OF PAGES: 64 PURPOSE: This study will aim to contribute to the improvement of knowledge in the field of media and communication science, related to how Facebook affects co-worker relationships in Swedish organisations. METHODOLOGY: This study will use surveys to measure the attitudes of employees who use Facebook in three different organisations and look at how this influences their working relationships. FINDINGS: The findings in this study support the idea that Facebook does have an effect on co-worker relationships. The research undertaken shows that Facebook causes increased levels of annoyance amongst employees. However, despite this; if used in a respectful manner, co-workers that have colleagues as Facebook friends can in fact strengthen their working relationship. RESEARCH IMPLICATIONS: The variables in this study are self-reported. This means they are subject to the normal limitations of cross-sectional survey research. PRACTICAL IMPLICATION: This study will help organisations to improve their understanding of the influence Facebook has on their employees. This research can be used as guidance on the proper use of Facebook, which should help to minimise the levels of annoyance amongst employees and strengthen their working relationships. ORIGINALITY/VALUE: No research on this issue has been undertaken in Sweden before and so this study aims to alert organisations and provide them with the appropriate knowledge of how communication over social media impacts the relationships between their employees. PROGRAM: The Program for Information and Communication studies. LOCATION: Linnaeus University, Växjö DATE OF SUBMISSION: 2016-06-10 ASSESSOR: Eva Lundberg KEYWORDS: Co-worker relationship ∙ Social media ∙ Facebook ∙ Organisational research

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skolgårdens fysiska miljö och utformning har betydelse för elevernas sociala aktiviteter utifrån fritidslärares perspektiv. De frågeställningar vi vill undersöka är 1.) På vilket sätt uppfattar fritidslärarna att skolgården har betydelse för elevernas sociala aktiviteter? 2.) Vilka faktorer i den fysiska miljön påverkar elevernas sociala aktiviteter?   Tidigare forskning menar att olika miljöer på skolgården påverkar på olika sätt. Hårda och asfalterade områden genererar hårdare leker och sportinriktade aktivteter medan de naturpräglade områdena erbjuder variation och frihet där miljön inte har ett förutbestämt syfte. Relationsskapandet för eleverna är en ständig process som sker i både klassrummet som ute på skolgården där eleverna försöker skapa samhörighet och gemenskap med andra. Likhet är en för forskningen gemensam faktor till att relationsskapande tar sin början, men det krävs en social kompetens för att skapa och bevara dessa relationer.   I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två olika skolor. För att analysera resultatet har vi använt oss av  begreppen praktikgemenskaper och allianser som syftar till att illustrera elevers sociala liv på fritidshemmet (Dahl, 2011). Vi har även använt affordanceteorin som innebär de upplevda och faktiska egenskaperna hos objekt och material och framförallt de grundläggande egenskaperna som avgör just hur de kan användas (Norman, 1998).   I resultatet framkommer det att fritidslärarna är positiva och stolta över den skolgården de har för att den erbjuder eleverna en variationsrik utemiljö. Skogen är en plats som framhålls som en positiv faktor som påverkar elevernas sociala aktiviteter då den är öppen och tillåtande för alla elevers deltagande i aktiviteter. Skogen erbjuder också avskildhet för de elever som vill ha det. Fritidslärarna nämner flera platser som positiva ur åldersperspektiv där elever i alla åldrar kunde delta gemensamt som till exempel klätterställningar, fotbollsplaner och asfaltsytorna. De aktiviteter som uppstod på dessa platser präglades av deltagare i varierade åldrar.

Syftet med litteraturstudien är att granska vad forskning säger om lässvårigheter hos elever i de yngre åldrarna. Vad beror lässvårigheter på och vad kan det leda till hos eleven? Vilka metoder finns för att förebygga och åtgärda lässvårigheter? Detta examensarbete är en litteraturstudie där vetenskapliga publikationer analyserats. Resultatet visar att lässvårigheter främst beror på brister i läsutvecklingen, framför allt bristande fonologisk medvetenhet. Motivation är också en bidragande faktor till att brister i läsutvecklingen uppstår. Att eleven har låg motivation beror ofta på att föräldrarna har en negativ inställning till läsning, men det kan också bero på andra sociala faktorer. Miljön i klassrummet är även en faktor som påverkar eleven, exempelvis stora klasser och ett tävlingsinriktat klassrum. För att förebygga att eleven får låg motivation är digital teknik användbart. Det viktigaste är att försöka förebygga lässvårigheter tidigt genom att arbeta med läsutvecklingen redan i förskola och förskoleklass. Att arbeta tillsammans i klassen och lära ihop motverkar också lässvårigheter. Det är även viktigt att uppmuntra elevens läslust och skapa motivation hos eleven genom exempelvis dagliga lässtunder.

I denna studie undersöks evalueringar i Polisens texter på Facebook. Evalueringar är språkhandlingar som värderar, uttrycker åsikter, bedömer och uttrycker känslor. Evalueringarna i Polisens Facebooktexter har studerats med hjälp av en metod för textanalys som bygger på metodramverket Appraisal. Materialet består av 29 inlägg från lika många av Polisens konton på Facebook. Evalueringarna identifieras, räknas och beskrivs. Uppsatsen identifierar även några teman som ofta är föremål för Polisens evalueringar. Resultatet visar att majoriteten av Polisens Facebookinlägg innehåller evaluerande uttryck. Detta är viktigt att uppmärksamma bland annat mot bakgrund av kravet på Polisen som myndighet att arbeta sakligt och opartiskt. Ett sådant förhållningssätt är svårt att förena med ett känslo- och värderingsladdat språkbruk.

I takt med att Instagram växer pågår en föränderlig användning av applikationen där nya beteenden och användarmönster växer fram. Därför är det angeläget att utforska hur användarnas beteenden, överenskommelser och normer ser ut i applikationen idag. Denna uppsats syftar till att nå ökad förståelse för hur svenska Instagram-användare med ett följarantal mellan 94-294 använder sig av följarfunktionen på Instagram. Den syftar också till att undersöka hur användarna förhåller sig till funktionen och huruvida följarantalet möjligen påverkar deras användning och förhållningssätt gentemot den. För att besvara uppsatsens frågeställningar och uppnå dess syfte har vi använt en kvalitativ ansats och genomfört tre fokusgruppsintervjuer. Våra resultat tyder på att Instagramanvändare med ett följarantal mellan 94-294 använder följarfunktionen med syfte att följa konton. De lägger inget fokus på att bli följda av andra konton och är ointresserade av att öka sitt följarantal. Vidare har de en allmän uppfattning om att ett högre följarantal än deras kan komma att medföra krav, förväntningar och press från följarna.

Syfte: Enligt litteraturen kommunicerar människor idag inte bara via nya kanaler utan även merEn bidragande faktor till detta är framfarten av sociala medier som skapar nya kommunikationsmöjligheter. Syftet med vår studie är att undersöka hur företag utifrån konsumenters motivationsfaktorer Jagfaktorn, Mottagarfaktorn, Budskapsfaktorn och Produktfaktorn arbetar för att stärka sitt varumärke genom eWOM.  Metod: För att samla in data till studien använde vi oss utav en kvalitativ metod och genomförde 10 stycken semi-strukturerade intervjuer. Vårt urval baserades på respondenter som arbetade med marknadsföring på respektive företag samt att företaget arbetade mot konsumenter, det vill säga Business to consumer (B2C). Vi sammanställde empirin i en tabell utefter de fyra motivationsfaktorerna för att lättare kunna göra en analys som slutligen mynnar ut i en slutsats.  Resultat & slutsats: En intressant upptäckt med vår studie är att företag istället för att ta hänsyn till konsumenters motivationsfaktorer utgår från vad de själva anser vara viktigt. Detta visas tydligast av företagens rankning av motivationsfaktorerna. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att genomföra denna studie ur konsumenters synvinkel för att sedan koppla samman de två resultaten. En annan intressant aspekt är att undersöka om det möjligtvis finns fler motivationsfaktorer för eWOM än Jagfaktorn, Mottagarfaktorn, Budskapsfaktorn och Produktfaktorn. Uppsatsens bidrag: Vår studie har bidragit till litteraturen genom att beskriva och skapa förståelse för, utifrån företags perspektiv, konsumenters motivationsfaktorer till eWOM. Även hur företag arbetar med att bjuda in konsumenter till eWOM.

Utifrån att organisationer väljer att använda sig av medarbetarsamtal som ett verktyg med olika syften och metoder var intentionen att synliggöra hur chefer ser på syftet med medarbetarsamtal. Att se hur chefergår tillväga för att implementera sitt eget syfte och mål i samtalet för att det ska nå fram till medarbetaren. Studien bygger på sex intervjuer av mellanchefer på ett statligt företag i södra Sverige. Den empiriska datan har analyserats med utgångspunkt i didaktisk läroteori. Resultatet visar att chefer har makten att styra medarbetarsamtalet i riktning mot sitt eget individuella syfte. Syftet består av två delar: målstyrt fokus och sociala aspekter som fokus. Beroende på chef så förstoras och förminskas de olika delarna utefter vad chefen själv ansåg som viktigt att tala om under samtalet. När syftet är tydligt målstyrt leder det till grundliga förberedelser och mätningar, och när syftet är störst gentemot de sociala aspekterna så leder det till samtal styrda mot hälsa och arbetsmiljö.

Introduktion: Av alla barn i världen drabbas 60-90 procent av karies, som är den vanligaste sjukdomen under barndomen mellan åldern två till elva år. Munhygien- och kostvanor är båda faktorer som är kopplade till beteenden och vanor som styrs av sociala faktorer, kunskaper och attityder. Vanor som etableras tidigt ligger till grund för munhälsan senare i livet. Föräldrarna utgör en viktig modell för sina barn gällande munhälsan och munhygienvanor förs över från föräldrar till barn. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars attityder till kariesassocierade faktorer bland yngre barn och eventuella samband mellan sociala faktorer och karies. Metod: Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar från PubMed. Resultat: Stor variation fanns bland föräldrarnas attityder, kunskaper och vanor till kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Föräldrars attityder var sammankopplat med kariesassocierande faktorer bland yngre barn. Sociala faktorer som låg klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna ökade kariesprevalensen bland barnen. Konklusion: Barns munhälsovanor var kopplade till föräldrarnas attityder. Attityderna präglades av varifrån föräldrarnas kunskap kom och hur starkt rotad den traditionella synen var. Yngre barns kariessituation var starkt förknippad med sociala faktorer som påverkade familjen. Det fanns en tendens att högre klasstillhörighet, inkomst- och utbildningsnivå hos föräldrarna minskade kariesprevalensen bland barnen.

Företag vill uppfattas som legitima och redovisar därför information om sitt sociala arbete, men beroende på vilken typ av information som presenteras kan företagen uppfattas på olika sätt av en intressent. Upprättandet av hållbarhetsrapporter enligt GRI:s ramverk skapar en grad av legitimitet, men inom den sociala aspekten finns utrymme för tolkning och informationen blir ofta subjektiv. Syftet med uppsatsen är att granska hur företag redovisar den sociala aspekten i hållbarhetsrapporter och ur ett intressentperspektiv identifiera möjliga problem som kan uppstå vid tolkning av informationen, som företagen väljer att offentliggöra. I den teoretiska referensramen beskrivs CSR-konceptet, organisationen Global Reporting Initiative och dess ramverk G4 samt ett antala redovisningsteorier. För studien har en kvalitativ metod används och insamlingen av data har genomförts med dokumentundersökningar. Fyra hållbarhetsrapporter från företag inom kläd- och textilbrnschen har granskats med utgångspunkt i den sociala aspekten. I det empiriska materialet presenteras hurvida företagen uppfyller ramverkets rekomendationer om vilken information som ska redovisas enligt de valda indikatorerna i rapporterna. Vidare analyseras rapporternas innehåll med hjälp av tidigare forskning. Studien visar att företag tenderar att endast delvis redovisa den information som de utger sig ha med enligt ramverket. Vid granskning av rapporterna ansågs heller inte mängden information ha ett direkt samband med rapportens trovärdighet. Den största anledningen till att företagen inte uppfyller det som GRI avser med sitt ramverk G4 är att kvantitativ data i form av siffror saknas. Studiens slutsats är således att en intressent inte har möjlighet att validera företagens arbete inom den sociala aspekten genom att endast läsa deras hållbarhetsrapport och bör granska dessa kritiskt.