Allt fler företag använder sig av sociala medier och när marknaden växer blir också kraven för hur medierna ska användas större. Hur företagsbloggar används i praktiken saknas det djupare forskning kring och syftet med undersökningen var att beskriva hur företag använder sig av bloggar i sin marknadskommunikation. Undersökningen utgick från ett öppet förhållningssätt och utfördes genom observationer av fyra olika företag med sammanlagt sex unika bloggar. Undersökningen utgick från en kvalitativ ansats och observationerna gjordes genom små n-studier. Resultatet från observationerna jämfördes med teorin för att se om dessa överensstämde med varandra vilket det i många fall visade sig göra. Företagen i undersökningen hade olika inriktningar på sina bloggar. Personerna som bloggade åt företagen var oftast anställda, ett av förtagen skilde sig åt genom att använda sig av externa bloggare. Alla företagsbloggarna skrevs av personer med kompetens inom det ämnesområde de bloggade om. Det skiljde sig mycket mellan företagen i vilken utsträckning de lyckats uppnå en dubbelriktad kommunikation med sina läsare. Personliga temabloggar inriktade mot en specifik målgrupp var de som lyckades bäst tillsammans med inlägg från kända personer. För att ett företag ska lyckas med sin blogg identifierades några framgångsfaktorer. Bloggen ska vara av personligkaraktär och de som bloggar ska ha ett genuint intresse och god kunskap om det ämne de skriver om och bloggen ska uppdateras ofta. Företaget måste också känna till sin målgrupp och erbjuda dem något de finner attraktivt för att de ska vilja läsa och delta på bloggen.

Digitaliseringen präglar oss alltmer och genomsyrar alla delar av samhället. Något som påskyndat digitaliseringens inverkan på oss är sociala medier, som kan föra oss närmare varandra genom att vi kan hålla kontakten även på långt avstånd. Ur ett sociologiskt perspektiv är det intressant att se hur digitaliseringen och sociala medier påverkar oss som människor och våra sociala relationer. Det är även intressant att se hur äldre vuxna upplever det eftersom tidigare forskning som finns ofta inriktar sig på barn, tonåringar eller yngre vuxna. Syftet för studien är att få en förståelse för äldre vuxnas upplevelser av användningen av sociala medier och vad det kan betyda för kvalitén på sociala relationer. Detta analyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska teori och Georg Simmels begrepp ”växelverkan”. För insamling av empiri ansågs semistrukturerade intervjuer som mest lämpliga och hölls med sju deltagare.     Resultatet visade att vissa använder både plattformar där de själva kan posta inlägg och interagera med andras, samt chattfunktioner för att hålla kontakten med människor. Medan vissa mestadels håller sig till chattfunktioner som form av kontakt. En del av deltagarna berättade att de har fått kontakt med personer de annars inte skulle höra av alls och att det är en positiv aspekt av sociala medier. En annan positiv punkt är att kommunikationen kan upplevas mer effektiv eftersom information kan skickas ut till flera samtidigt. Däremot var alla enade om vikten av att inte sluta träffas på riktigt och att den fysiska kontakten i verkligheten blir mer personlig än den som sker online. Deltagarna påpekade även att missförstånd enklare kan ske över sociala medier eftersom man går miste om signaler som kroppsspråk, ögonkontakt och tonläge. Ytterligare en aspekt som intervjupersonerna lyfte som negativ är det elaka och hotfulla kommentarer som människor kan skriva över sociala medier.   I diskussionen konkluderas och diskuteras resultatet utifrån undersökningens forskningsfrågor i förhållande till tidigare forskning och det valda teorierna. Deltagarnas uppfattning av deras sociala mediaanvändning diskuteras, hur detta kan påverka sociala relationer argumenteras för och en bredare redogörelse ges för vad teorierna kan säga oss angående ämnet.

In the media landscape year 2015 there is a overrepresentation of specific kinds of bodies. The discontent over this has resulted in a counteraction in the shape of a body activism movement. People have gathered on social networks sites where pictures of non-conforming bodies are being shared in the form of photographic self-portraits. In the past year massmedia has become aware of the trend, which has lead to debates and interviews on the subject on Swedish tv, radio and in newspapers. Through nine semistructured interviews this study aims to get an understanding of what role members of the Swedish body activism movement think that social media plays for the movement. The interview subjects argue that social network sites constitute a platform where everybody has the opportunity to express their opinions and where members of the movement can support each other and find courage to do more both on social network sites and in their everyday life. Several of the interview subjects talk about how the body activism movement has helped them develop a more positive relationship to their own bodies. They argue that they get strength through identification with material from other users. Several of the interview subjects say that it can be difficult to find representation in massmedia for people with bodies that do not conform to the body norms. The result of this study also suggests that the Swedish body activism movement consists primarily of subgroups focusing on different types of nonconforming bodies. / I dagens medialandskap finns en överrepresentation av en viss typ av kroppar. Missnöjet över detta har lett till en motaktion i form av en kroppsaktivismrörelse. Människor har främst samlats på olika sociala nätverkssidor, där bilder på kroppar som faller utanför normer delas i form av fotografiska självporträtt, så kallade selfies. Under de senaste året har även massmedia blivit medvetna om denna trend, vilket har lett till att både debatter och intervjuer kring ämnet har fått tagit plats i gammeldags media. Med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer och utifrån Goffmans teori om självpresentation, teorier kring kollektiv identitet samt tidigare forskning på selfies ämnar denna studie att skapa en förstående för hur personer som är aktiva i den svenska kroppsaktivismrörelsen själva ser på sociala mediers roll i rörelsen. Personerna som intervjuas menar att sociala medier utgör en plattform där alla har möjlighet att komma till tals och där det finns möjligt att få stöd från andra personer och därigenom själv våga mer, både på sociala medier och i deras vardagliga liv. En stor del av materialet som postas inom rörelsen utgörs av selfies där personen som lägger upp bilden med hjälp av sin egen kropp på olika sätt utmanar normerna. Skapandet av en kollektiv identitet sker inom kroppsaktivismrörelsen både i slutna sammanhang på sociala medier så som stängda facebookgrupper och på öppnare platser, så som instagramflöden. Ett flertal av de som intervjuas pratar även om hur kroppsaktivismrörelsen har gjort att de har fått en mer positiv relation till sin egna kropp. Genom att kunna identifi- era sig med det andra personer publicerar menar de att de blir stärkta. Flera av intervjupersonerna menar att det för en person som har en normbrytande kropp ofta är svårt att hitta representation i massmedia. Denna studie pekar även på att rörelsen idag främst består av subgrupper med fokus på olika typer av kroppar.

Internet och de sociala medierna har förändrat hur människor kommunicerar med varandra och även hur köpbeslut sker. Det är viktigt för företag att kunna bygga relationer med användare på sociala medier eftersom den huvudsakliga kontakten med företag sker där. Denna uppsats undersöker genom intervjuer vid två av Sveriges största banker hur de arbetar på sociala medier för att bygga kundrelationer. Resultatet visade att bankerna arbetar efter strategin att erbjuda mervärde till användarna via sina aktiviteter på sociala medier. Kommunikation var den främsta påverkande variabeln till tillit, engagemang, och kundnöjdhet på de sociala medierna. Det behövs längre och mer omfattande studier på ämnet för att reda ut hur de olika variablerna påverkar varandra i kontexten av de sociala medierna.

Uppsatsen behandlar ämnet om varumärkesstrategi i sociala medier och syftet har varit att undersöka hur mindre, oberoende företag som erbjuder kläder arbetar med varumärkesstrategi i sociala medier. Den teoretiska referensramen består av fakta inom ett antal ämnen så som varumärken och deras strategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion. Denna information har samlats in genom litteratur samt vetenskapliga artiklar inom området. Den empiriska undersökningen har bestått av intervjuer med mindre, oberoende företag som erbjuder kläder i Göteborg och Borås och observationer av dessa företags kanaler på diverse sociala medier. Intervjuerna och observationerna har undersökt hur företagen ställer sig till de olika ämnesområden som valts ut för denna uppsats, det vill säga varumärke, varumärkesstrategi, kommunikation, sociala medier samt interaktion och har lett till följande resultat: Vi har kommit fram till att de undersökta företagen arbetar med varumärkesstrategier i viss grad men utan att ha dokumenterade stadgar över hur dessa är utformade. Företagen arbetar i stor utsträckning med att vara personliga i sina sociala medier med syfte att skapa nära och goda relationer med sina kunder, något de anser är mycket viktigt i egenskap av ett mindre, oberoende företag. Företagen har samtliga haft snarlika sätt att marknadsföra sig och en del av dem menar att sociala medier ger mer respons än övriga sätt att göra reklam på.

I takt med att internet fått en allt mer självklar ställning i dagens samhälle uppkommer debatter om personlig integritet med jämna mellanrum. I rampljuset står ofta hur sociala medier belyser och behandlar användares integritet i den digitala miljön. Den här uppsatsen har undersökt hur personlig integritet konstrueras i användarvillkoren till tre av de största sociala medierna: Facebook, Twitter och Youtube. Kontexten i vilken studien tar avstamp är hämtad ur Giddens resonemang om ett senmodernt samhälle. Utifrån flera teoretikers definitioner av personlig integritet skapade vi en integritetsmodell med vilken begreppet operationaliserades. Kritisk diskursanalytisk metod och analysverktygen modalitet och transivitet har använts för att analysera texterna. Vi har även lagt stor vikt vid specifika ordval i användarvillkoren. Slutsatsen är att personlig integritet inte syns explicit i villkoren, utan istället genomsyras i hur organisationerna behandlar användarnas personuppgifter och personliga innehåll. Genom användarvillkoren positionerar sig organisationerna som olika roller, ibland som auktoritär figur och ibland som jämlik vän. Undersökningen visar hur personlig integritet i användarvillkoren även fokuserar på rättigheterna och ansvaret för webbplatsens innehåll. I texterna behåller användarna ansvaret för innehållet medan de skriver under på att organisationen får rättigheterna att använda innehållet. Gällande användarnas säkerhet är villkoren skrivna som att det är andra användares beteenden som kan vara integritetskränkande, medan organisationens handlande inte kan vara det.

Denna studie tog sin bakgrund i att sociala medier och internet har blivit en allt större del av våra liv och påverkat hur vi kommunicerar med varandra och företag. Ytterligare en grundläggande aspekt av arbetet var den service-dominanta logikens efterfrågan på ett större kundfokus från företagen. Därmed var det intressant enligt mig att studera konsumenters inflytande på företags varumärken och deras värdeskapande. Studien har sedan genomförts kvalitativt genom intervjuer med producerande företag. Företagen är aktiva inom friluftssektorn med inriktning mot skidåkning. En intevju genomfördes även med en konsult som jobbar med sociala medier. Referensramen som har använts innehåller de teoretiska områdena sociala medier, värdeskapande och varumärket. Slutsatsen i arbetet är att konsumenterna kan påverka företagets varumärke och värdeskapande. Dock kräver det att konsumenten inleder interaktionen med företaget. Däremot framkom det även att företagen inte ser SM som en trovärdig källa och uppvisar tendenser på en uppdelning mellan våra digitala liv och de liv vi lever i verkligheten. Det leder i sin tur till begränsningar på konsumentens grad av inflytande på företagen.

Sammanfattning Titel: Svenska fastighetsmäklarkontors syn på sociala medier som marknadsföringskanal. Författare: John Andersson och Niklas Nilsson Handledare: Johan Netz Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi Problemformulering: Då fastighetsmäklarkontor arbetar i en konservativ bransch men vill vara nytänkande, är användningen av sociala medier ett steg i den riktningen. Eftersom fastighetsmäklarkontoren är nya vid denna användning är det intressant att se deras användarkunskap samt riskhantering kring denna nya marknadsföringskanal. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förstå hur olika fastighetsmäklarkontor använder sociala medier som marknadsföringskanal, samt hur de hanterar de utmaningar som uppkommer i användandet av sociala medier. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie. Primärdatan utgår från sex semistrukturerade intervjuer med representanter från sex olika fastighetsmäklarkontor i Karlstad och sekundärdatan baseras på vetenskapliga artiklar samt böcker. Teori: Här beskrivs övergripande tidigare forskning om marknadsföring och sedan om sociala medier som marknadsföringskanal.Resultat: Resultatet från de sex intervjuade representanterna av fastighetsmäklarkontoren genererade i tre kategorier, modernisering, kännedom och hantering av sociala medier. Modernisering och kännedom hänsyftar till hur och varför fastighetsmäklarkontor använder sig av sociala medier medan hantering av sociala medier tar hänsyn till hur fastighetsmäklarkontoren ser på de utmaningar som sociala medier innefattar och hur de hanterar dessa. Diskussion: Här jämförs den tidigare forskningen om sociala medier med fastighetsmäklarkontorens åsikter. Slutsats: Sociala medier är en del av fastighetsmäklarkontorens moderniseringsarbete och fastighetsmäklarkontor bör använda sig av sociala medier som marknadsföringskanal. Sociala medier är en utmaning och tidskrävande för fastighetsmäklarkontoren men samtliga anser att sociala medier kan förbättra deras ställning på marknaden om det hanteras korrekt.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag. Diskurspsykologi samt en kritisk diskursanalys har, tillsammans med tidigare forskning i interaktion på nätet, används för att lättare förstå fenomenet sociala medier. Identitetsteorier har använts som utökat teoretiskt ramverk för att se om den sociala identiteten, som tar plats i intervjuerna, och den personliga identiteten, som mer yttrar sig på Twitter skiljer sig när människor talar politik

No description available.