Syftet med den här uppsatsen är att studera hur mindre företag i resebranschen kan använda sociala medier som en framstående marknadsföringskanal för att öka kännedomen om företagets varumärke, samt skapa ett gemensamt värde för både kund och företag. De huvudsakliga teorier som ligger till grund för den här studien är sociala medier, sociala medier som marknadsföringskanal, varumärket, segmentering, strategi, krishantering, marknadsföring och kundservice, kundrelationer och värdeskapande, word of mouth, samt framtid. / The purpose with this thesis is to study how smaller companies within the travel industry can use social media as a prominent marketing channel, in order to create increased awareness of the corporate brand and create joint value for both the customer and the company. The major theories that form the basis for this study are; social media, social media as a marketing channel, the brand, segmentation, strategy, crisis management, marketing and customer service, customer relationship and value creation, word of mouth and the future.

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gällande de många etiska ställningstaganden som denne ställs inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke ännu inte betraktas som en erkänd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrång på dess område från övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien väcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas användande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen. Studien grundar sig i den fragmentering som idag präglar PR-branschen, gällande vikten av förtroende och etiska värderingar, samt den inverkan som bluff-PR har på yrkesverksamma PR-konsulter. I det här sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring något utan att vara tydlig med avsändaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om. Studiens syfte och frågeställningar är besvarade med hjälp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vår studie. Resultatet som presenteras i studien är baserat på genomförda intervjuer med dessa PR-konsulter. Resultatet visar att PR-konsulterna befinner sig mitt i en pågående branschglidning som kommit att möjliggöra för andra att praktisera PR-konsultens ursprungliga uppgift. Samt att branschglidningen i sin tur möjliggjort för framväxten av bluff-PR. Därefter pekar resultatet på att den personliga etiken är den mest framstående gällande hur PR-konsulten resonerar kring sin yrkesroll. Respondenterna tror dock inte att användandet av bluff-PR kommit att förändra de förtroende som de inger i sin yrkesroll.

This thesis explores what dimensions that can be used to describe and compare the sociotechnical practice of content contribution in online sharing networks. Data was collected through online ethnographical methods, focusing on end-users in three large media sharing networks. The method includes forum message elicitation, online interviews, and application use and observation. Gift-giving was used as an applied theoretical framework and the data was analyzed by theory-informed thematic analysis. The results of the analysis recount four interrelated themes: what kind of content is given; to whom is it given; how is it given; and why is it given? The five papers in this thesis covers the four themes accordingly: Paper I presents the research area and proposes some initial gifting dimensions that are developed over the following papers. Paper II proposes a model for identifying conflicts of interest that arise for end-users when considering different types of potential receivers. Paper III presents five analytical dimensions for representing how online content is given. The dimensions are: direction (private-public); identification (anonymous-identified); initiative (active-passive); incentive (voluntary-enforced); and limitation (open-restricted). Paper IV investigates photosharing practices and reveals how social metadata, attached to media objects, are included in sharing practices. The final paper further explores how end-users draw on social metadata to communicate bonding intentions when gifting media content. A general methodological contribution is the utilization of sociotechnical conflicts as units of analysis. These conflicts prove helpful in predicting, postulating and researching end-user innovation and conflict coordination. It is suggested that the conflicts also provide potent ways for interaction design and systems development to take end-user concerns and intentions on board. / <p>Article no. 1 is published 2004 in First Monday Vol 9, nr 12 and re-published 2005 in First Monday, Special Issue #1: Music and the Internet.</p>

Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för människor att kommunicera med varandra. Detta är något som företag inte varit sena med att ta till förfogande. Då det idag anses som en självklarhet att företag befinner sig på sociala medier har intresset växt för hur mobilmarknadsföring går till. Samtidigt är det intressant att se hur användarna av applikationen ställer sig till detta fenomen. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad användare tycker om företag som använder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var användarnas beteenden, vanor och åsikter kring företags användning av applikationen. Undersökningen utfördes med hjälp av kvantitativ metod för att samla in data kring användarna, en enkät skickades ut via Facebook riktad till människor i åldern 15 till 30 år. Totalt svarade 105 personer på den utskickade enkäten under perioden som den var tillgänglig på internet. I uppsatsen användes ett flertal teorier, med olika inriktningar, som var till hjälp i analysen. Den teoretiska ramen hade i huvudsak inriktning på ämnen som PR, marknadskommunikation och sociala medier. Resultatet visade på att användarnas syn på företag som marknadsför sig på Instagram skiljer sig åt beroende på hur aktiva de är på applikationen. En social och aktiv användare på Instagram var troligtvis också i högre utsträckning positiv till företag som använde sig av applikationen. Bland de som var mindre aktiva var inställningen till frågan inte lika självklar utan mer utspridd. En stor del ställde sig neutralt till frågan vilket kan antyda på att Instagram som plattform för marknadsföring fortfarande är något som inte alla känner till.

Idag tar människan del av mer information än någonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flödet som tas del av påverkar individen och försätter denne i ett beroende där det blir till ett behov att svara på meddelanden, att hänga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut överbelastas människan både psykiskt och fysiskt av den informationen som måste tolkas. Man skulle kunna påstå att det är ett samhällsproblem, det är en norm att ha många fler vänner i den digitala världen än i verkligheten. Det är inte ens möjligt att hantera alla dessa relationer som förekommer i sociala medier. Idag är det också en norm att ta fram smartphonen så fort möjligheten finns. Notiser och aviseringar från sociala medier distraherar och får individen att tappa fokus. Att hantera många olika praktiker samtidigt är inte ett positivt resultat då detta benämns som multitasking och hindrar individen från att hantera någonting på en djup nivå, vilket i sin tur bidrar till kognitiv överbelastning. Det problematiska är huruvida unga svenskar är medvetna angående det omfattande användandet av sociala medier. Denna uppsats har därför som syfte att först och främst utreda hur användandet bland unga svenskar ser ut idag men också att markera bidragande konsekvenser. Att undersöka varför unga svenskar använder sociala medier samt hur de tolkar sitt användande blir därför relevanta grundpelare. Från de respondenter som svarat på denna undersökning som genomförts kan vi konstatera att majoriteten är kvinnor, 24 år och uppskattar att de är aktiva i sociala medier runt 2 timmar om dagen. De enheter som används till sociala medier blir allt fler men smartphonen dominerar. Resultatet från denna undersökning visade att det finns en medvetenhet i den mån att sociala medieanvändare vet om att informationen som vidhålls genom sociala medier inte är relevant eller viktig. Dock anser de att de inte är drabbade av problematiken då de endast använder sociala medier som ett tidsfördriv.

Denna uppsats undersöker hur artisten Jaqe har kunnat sprida sin musik och sitt varumärke via sociala medier utan att ha några konton på sociala medier registrerade i sitt namn, eller överhuvudtaget vara aktiv på nätet. Syftet med uppsatsen är att undersöka ett högst ovanligt marknadskommunikationsfenomen som tycks motsäga rådande normer inom musikbranschen, för att belysa huruvida man kan bedriva effektiv marknadskommunikation via sociala medier utan att överhuvudtaget vara aktiv online. Detta undersöks genom att kartlägga och problematisera Jaqes strategi samt jämföra den mot Sveriges två största skivbolags digitala marknadskommunikativa praktiker. Empirin består av fyra kvalitativa expertintervjuer. Förutom Jaqe så har hans PR-ansvariga på skivbolaget Baba Recordings intervjuats, samt ytterligare två majorbolagsrepresentanter, en från Baba Recordings moderbolag Sony Music, och en från Universal Music. Uppsatsens teori behandlar främst ”traditionell” marknadskommunikation via sociala medier, samt spridning via sociala medier och vilka faktorer och opinionsledare som påverkar spridningen. Resultaten visar att de tillfrågade majorbolagsrespondenterna använder sociala medier för att marknadsföra samtliga av deras artister (med undantag för Jaqe) med ett stort fokus på interaktivitet med användare, och att de nyttjar de främsta marknadskommunikativa fördelar som sociala medier erbjuder. Vidare visar resultaten även att Jaqes passiva strategi har fungerat främst tack vare dess sällsynthet, som blivit en drivande marknadsföringskraft i sig, samt tre typer av opinionsledare: andra artister, media och publiken.

The overall purpose of this essay is to come to a deeper understanding about videos in the Youtube beauty community by using a mixture of qualitative and quantitative methods. By answering the main questions of the essay which are; What quantitatively measurable components are there in the videos that can be seen as contributing factors leading to the fact that some generate more views that others?; Is there a set mold for success containing certain aspects that a video must have to stand out?; What correlations can be found between the two categories of analysis and how do these potential correlations affect the popularity of the video? and What effects do specific components on the level of popularity of the video?, we’ve been able to distinguish differences as well as similarities on both qualitative and quantitative levels. We have also seen that using the two methods together have enabled us to reach more profound results. The main result that we have found on a quantitative level is that there are obvious correlations between a high level of popularity and a good visual quality. What we have also concluded, on a qualitative level, is that it is not sufficient to simply provide this type of quality to reach a high level of popularity, the beauty guru also need a high level of commitment and a genuine desire to interact with the viewer in order to generate views. / Det övergripande syftet med uppsatsen är att genom såväl kvantitativ som kvalitativ innehållsanalys försöka skapa en djupare förståelse för vad det är i videor inom kategorin beauty community på Youtube som genererar visningar. Genom att besvara de frågeställningar som studien bottnar i; Vad finns det för kvantitativt mätbara komponenter i videorna som kan ses som bidragande faktorer till att vissa får fler visningarna än andra?; Finns det en mall för framgång där vissa komponenter måste ingå för att en video ska kunna sticka ut från mängden?; Vilka samband kan urskiljas mellan de två analyskategorierna och hur påverkar de eventuella sambanden populariteten? samt Hur kan specifika komponenter påverka populariteten?, har vi lyckats urskilja både skillnader och likheter på såväl kvantitativ som kvalitativ nivå. Vi har även sett att de två metoderna har kompletterat varandra väl och lett till ett mer djupgående resultat. Det övergripande resultat vi har kommit fram till på kvantitativ nivå är att det finns tydliga samband mellan popularitet och god visuell kvalitet i videorna. Vidare har vi även, på kvalitativ nivå, kunnat konstatera att det inte enbart är tillräckligt med denna typ av kvalitet utan det krävs att den är kombinerad med hög engagemangsnivå och en önskan att interagera med tittaren från beauty guruns sida för att videon ska generera visningar.

Studenter har ofta som mål att få ett arbete efter avslutade studier och med hög konkurrens på arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varumärkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hjälpmedel för att få ett arbete. Men hur många utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte är att belysa denna kombination. Frågeställningen handlar om hur studenter inom olika yrkesområden upplever och hanterar presentationen av sig själva i sociala medier. Vi undersökte också hur studenter reflekterade över olika publiker och roller på sina sociala medier och hur de tänkte kring det de publicerade. Vi var också intresserade av hur de såg på den påverkan som innehållet på deras sociala medier kunde ha på eventuella framtida arbetsgivare. Studiens teoretiska ramverk utgår från Erving Goffmans teori om självpresentation, också kallad impression management. Teorin handlar om hur man genom olika handlingar försöker påverka vilken bild som andra ska få av en själv. Vi presenterade också de teorier som finns om personal branding. Impression management och personal branding jämfördes sedan för att undersöka skillnader och likheter. Impression management visade sig vara mer eller mindre omedvetna och vardagliga handlingar för att påverka den bild som presenteras av en själv. Personal branding är medvetna strategier för att nå olika mål, ofta karriärmässiga. Undersökningen är genomförd med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 16 studenter från fyra olika ämnesområden på Karlstads universitet. Studenterna från de olika ämnesområdena kommer troligtvis att söka arbete på arbets- marknader med olika hög konkurrens och var därför extra intressanta att jämföra. Utifrån resultatet av denna studie delade vi in respondenterna i tre olika grupper utifrån hur stor benägenheten var att bygga sitt eget varumärke på sociala medier. De slutsatser som vi kom fram till var att studenter tycker det är viktigt att visa upp en fördelaktig bild av sig själv på sociala medier, något de ofta gör omedvetet. De reflekterar heller inte så hög grad kring de olika publiker som finns på deras sociala medier. Till sist tror många att en potentiell arbetsgi- vare undersöker deras sociala medier i rekryteringssyfte. För en del studenter innebär detta att de i framtiden kommer att ändra innehållet på deras sociala medier för att förbättra sina chanser för en anställning.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasieelever upplever sociala medier utifrån Tajfels (1974) Social identity theory (SIT) samt vilka negativa och positiva aspekter gymnasieelever upplever med sociala medier. Med hjälp av en kvalitativ intervjumetod utgör svaren från tolv gymnasieelever i södra Sverige empirin för studiens resultat. Tidigare forskning har visat att responsen av andra medlemmar på sociala medier spelar stor roll för ungdomars psykiska välbefinnande. Resultatet visade att anledningen till informanternas användning av sociala medier till stor del berodde på att andra i deras umgängeskrets var aktiva, att informanterna upplevde kränkningar som ett oacceptabelt, men vanligt förekommande, beteende på sociala medier. Allt material bearbetades utifrån Burnards (1991) innehållsanalys där författarna utifrån empirins basala koder konstruerade följande huvudteman/underteman: kommunikation/anonymitet, etik/olämpligt beteende och tillhörighet/gruppidentitet. I diskussionsavsnittet diskuterade författarna resultatet med utgångspunkt utifrån den tidigare forskningen samt SIT. Här diskuterades bland annat att både tidigare forskning samt föreliggande resultat har funnit att individer upplevde en trygghet i att diskutera ämnen av mer kontroversiell karaktär bakom en skärm.