391 |
Tjejer, killar och sociala medier : En kvantitativ studie om tjejers och killars agerande på sociala medier ur ett genusperspektivHenriksson, Sebastian January 2017 (has links)
Denna studie syftar till att utöka förståelse inom ämnet sociala medier och genus. Studien bygger på en kvantitativ undersökning med en enkät genomförd av 78 tjejer och killar som deltagit i konfirmation i Fässbergs församling i Mölndals Stad. Den tidigare forskning som studien har sin utgångspunkt i, är rapporter från Statens medieråd och Internetstiftelsen i Sverige, samt Michael Forsmans rapport Duckface/Stoneface. Som teoretisk utgångspunkt används teorier om identitet, genus och kommunikation på sociala medier. Studien resultat bekräftar vad tidigare forskning visar, att tjejer och killar agerar olika utifrån genus. Tjejerna visar att de lägger större vikt vid vad andra tycker och tänker, samt att det är viktigt för dem att uppvisa ett aktivt liv. Viktigt är även att visa vem eller vilka de spenderar tid med. För killarna är detta inte lika angeläget. De har inte samma behov av att följa normer och koder, eller få bekräftelse, utan publicerar det de finner vara intressant för dem själva. Viktigt, även för killarna, är att uppvisa ett aktivt liv och de delar också med sig av innehåll från konfirmationen i större utsträckning än tjejerna.
|
392 |
Klagomål i offentlighetens ljus : En kvalitativ studie om hur företag arbetar med service recovery via sociala medierBosson, Ida, Liljegren, Carolina January 2017 (has links)
Sociala mediers framväxt och ökade användning av såväl företag som privatpersoner har ändrat förutsättningarna för bland annat interaktion, kommunikation och relationsskapande. Företag har även i allt större utsträckning börjat inse fördelarna med att använda sociala medier som en kanal för klagomål. Således innebär detta att sociala medier möjliggör för kunder att enkelt uttrycka sitt missnöje i en ny kanal. Klagomålshanteringen har i och med detta blivit offentlig och med tanke på dess transparens ställer detta krav på företag att hantera klagomål synliga för allmänheten, vilket kan inbegripa såväl utmaningar som möjligheter. Vidare är en förutsättning för att företag ska kunna hantera klagomål är att de har effektiva service recovery-processer. Det har identifierats ett forskningsgap där strategier för service recovery som är anpassade eller modifierade för kontexten sociala medier anses vara bristande. Service recovery för att hantera klagomål via traditionella kanaler anses därmed inte vara anpassade för företag som verkar på sociala medier. Således ligger det i intresse för denna studie att närmare identifiera hur processen att arbeta med service recovery via sociala medier ser ut i olika företag. Denna studie har för avsikt att besvara problemformuleringen; Hur arbetar företag med service recovery via sociala medier? Teoriavsnittet innefattar en redogörelse av identifierade teorier som finns på området. Två service recovery-strategier (Hart et al., 1990; Bell & Zemke, 1987) presenteras kort för att sedan redogöra för Miller et al’s. (2000) ramverk för service recovery. Detta ramverk är utgångspunkt för denna studie och därmed görs en mer ingående redogörelse för delar av ramverket som är väsentliga för att besvara studiens syfte. Studiens resultat utifrån semi-strukturerade intervjuer påvisar att det är tre faktorer som företag bör prioritera i service recovery-processen på sociala medier; kundens känsla, ett personligt bemötande samt understödja arbetet med service recovery med hjälp av verktyg. Företag bör därmed utveckla service recovery-processer som fokuserar på att förstå kundens känsla, detta för att visa förståelse för kunden samt att lägga vikt vid känslan i bemötandet. Vidare inbegriper personligt bemötande bland annat att anpassa tonen efter kunden. Det är även nödvändigt med interna samarbeten och verktyg i form av stödsystem för att personalen som bemöter klagomål på sociala medier ska kunna arbeta effektivt. Slutligen bidrar studien med en reviderad modell för service recovery på sociala medier som har skapats i enlighet med studiens syfte och resultat. Denna modell kan förse ledningen på företag med rekommendationer samt vägledning i hur de kan utforma sina service recovery- processer på sociala medier.
|
393 |
Identitetsskapande och intrycksstyrning på sociala medier : En kvalitativ intervjustudie om hur identitet kan skapas på sociala medierÅström, Sanna January 2017 (has links)
Uppsatsen syfte är att studera individers upplevelse av hur den egna identiteten skapas på sociala medier. Problemformuleringen grundar sig i att en medvetenhet finns kring att bilden som visas upp på sociala medier ofta är överdrivet perfekt eller positiv men att personer trots detta upplever en press att själva uppnå det perfekta livet, alternativt att ge sken av det på sociala medier. De begrepp som behandlas i uppsatsen är i huvudsak identitet, individualisering, självets reflexivitet,intrycksstyrning, och standardagerande. Empirimaterialet är insamlat genom åtta kvalitativa intervjuer med vuxna mellan 20 och 26 år och sedan analyserat genom tematisk analys i sex steg. Studien resulterar i tre huvudteman vilka är ”identitet”, ”styrande av intryck” samt ”krav” och citat från empirimaterialet har analyserats och kopplats till teorin under dem. Uppsatsens resultat visar att sociala medier är en betydande del i intervjupersonernas liv och bidrar till många intryck och upplevelser vilka formar personligheten och identiteten. De kan i viss mån välja vilka intryck de vill få till sig och kan därmed välja exempelvis vilken typ av personer de vill bli influerade av.Identitet kan även skapas då likasinnade får kontakt genom sociala medier. Intervjupersonerna upplever sig bli formade av vad de ser på sociala medier till en grad att de egna åsikterna i vissa fall blir svagare. I och med den valmöjlighet gällande vad intervjupersonerna vill dela med sig av är ett kontrollerande av vilket intryck omgivningen får möjligt. Det utsända intrycket är inte alltid medvetet missvisande, men får liknande resultat då omgivningen får en orealistisk bild av intervjupersonernas liv. De upplever en skillnad på sitt "jag" på sociala medier respektive utanför dem, och därmed upplevs en skillnad i identiteten. På sociala medier visas en sida som är energisk och positiv och exempelvis psykiskt mående lämnas utanför.Centralt i uppsatsen är intervjupersonernas jämförelse med andra vilken kan upplevas problematisk i och med intrycksstyrningen som sker på sociala medier. Handlande på sociala medier sker enligt ett visst tillvägagångssätt och inom en viss ram där endast en del händelser platsar. Sammanfattningsvis kan sägas att den ram som finns för vad som platsar på sociala medier är skapad och upprätthållen av användarna bland annat genom intrycksstyrning. Ramen som finns på sociala medier upplevs vara delvis orsakad av individualiseringen. Då individen har möjlighet att uppfylla sina drömmar i och med friheten kan detta faktum skapa en stress och press hos intervjupersonerna. / The aim of this essay is to study individual’s experience of creating their own identity on social media. Eight people have been interviewed about their experience of how their use of social media can be a part of creating their own identity. The sociological problem is based on the awareness that images displayed on social media often are excessively perfect or positive. Despite this, people are experiencing pressure regarding achieving the perfect life, or at least give a sense of it on social media. The study results in three main themes, which are "identity", "control of impressions" and "requirements". These three themes contain quotes from the empirical material which are analyzed and linked to theory. The concepts discussed are essentially identity, individualization, self-reflexivity, impression management and standardized behavior. The results of the essay show that social media is a large part of the project candidates lives, and contributes to many impressions and experiences that shape the personality and identity. The project candidates can to some extent choose what impressions they want to get and thus choose, for example, what type of people they want to be influenced by. Contacting likeminded people through social media can also form the identity, and the project candidates feel influenced of what they see in social media to a degree when their own opinions become weaker. Regarding the possibility to choose what they want to share, the have the possibility to control what kind of impression the environment get. They do not always act in a way that is deliberately misleading, but regardless it leads to the surroundings getting an unrealistic picture of the project candidates lives. They experience a difference in their own actions on social media and beyond, and thus, a difference in identity is perceived. On social medias, the project candidates display an image that they are energetic and positive. The essence of the essay is the project candidate’s comparison with others, which can be experienced problematic with the impression control on social media. Actions on social media takes place according to a certain approach and within a certain framework where only certain events occur. In conclusion, it can be said that the framework for what belongs on social media is created and maintained by users, partly through impression control. This framework presented on social media is found to be a part of the individualization as well. The individual can fulfill her dreams with the freedom she has, and this fact can create a stressful situation and apply pressure on the project candidates.
|
394 |
Modeföretagets medarbetare på sociala medier : En outnyttjad resurs?Fridh, Mattias, Rinhammar, David January 2017 (has links)
Idag förväntar sig människor att deras arbetssituation ska uppfylla behov som sträcker sig längre än det mest grundläggande, så som mat och tak över huvudet. Detta har gjort att företag har blivit tvungna att allt mer anpassa sina organisationella strategier för att behålla arbetskraft inom företaget. Det innebär också att det blivit viktigare att locka till sig rätt kompetens och för att göra det krävs att man har ett starkt arbetsgivarvarumärke, ett så kallat Employer Brand. Medarbetare betraktas inte bara som ett företags viktigaste resurs i konkurrensen med andra företag utan också som företagets ansikte utåt. I en växande digitaliserad värld blir därför medarbetares aktivitet på sociala medier något företag måste förhålla sig till i sin Employer Branding- strategi. Studien behandlar därför hur modeföretag arbetar för att attrahera och behålla arbetskraft samt hur de använder sina medarbetare i marknadsföringssyfte på sociala medier. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie utförts med sex mindre modeföretag. Syftet med studien var att undersöka hur mindre modeföretag förhåller sig till Employer Branding i kontexten rörande sociala medier. Resultatet visar att trots att företag värderar sociala medier högt som ett marknadsföringsverktyg, ges väldigt lite av den uppmärksamheten till Employer Branding-strategier. Studien demonstrerar dessutom att företag saknar organisationella strategier rörande medarbetares användning av sociala medier trots att betydelsen av detta erkänns. Studien identifierar också attityder angående risker kopplade till medarbetares aktivitet på Sociala medier där företag var antingen benägna att värdesätta idén om organisationell transparens eller kontroll över företagets värderingar.
|
395 |
Konstruktionen av fritidspedagogers profession : En diskursanalys av hur fritidspedagogers profession konstrueras i facebookgrupperPanahi, Farzin January 2017 (has links)
The aim for this study is to explore how leisure-time pedagogues construct their profession through discussion in facebookgroups that are dedicated to leisure-time pedagogues and the pedagogy that they represent. The aim is fulfilled by performing a discourse analysis of the statements that leisure-time pedagogues make about their profession. Subsequently the statements are put through an analysis using the theoretical framework of this paper, which is social representation theory. The aim for the use of the theoretical framework is to identify the representation that the statements make about the leisure-time pedagogues profession and the meaning they give to them. The results show that the leisure-time pedagogues have trouble reaching consensus in the representations they make about their profession. It is therefore questioned if their occupation can be called a profession at all. It is meanwhile also concluded that leisure time pedagogues share a common knowledge base in child upbringing that forms a foundation in their profession. This is something that is contested in previous research in the field that this paper operates, which proclaims that leisure-time pedagogue’s profession is shattered and divided. The results show that it is more just to describe the profession consisting of a base with different branches.
|
396 |
Sociala mediers relevans i etikundervisningen : En litteraturstudie om hur etiska aspekter i elevers användande av sociala medier kan knytas till religionsdidaktikens etik.Holm, Johanna January 2017 (has links)
Inom ramen för ämnet religionsdidaktik för årskurs fyra till sex ingår etik som ett undervisningsmoment. Vad detta moment inbegriper är otydligt och den undervisande läraren har oftast fritt spelrum vad gäller innehållet. Samtidigt växer sociala medier fram som ett fenomen där de etiska aspekter som läroplanen föreskriver ämnet religion ständigt förekommer. Detta i takt med att nya etiska och moraliska frågor lyfts i samband med sociala medier. Syftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka vad forskning säger om elevers tillämpning av och attityder till sociala medier och om det utifrån denna forskning går att urskilja etiska aspekter som inom religionsdidaktiken kan leda till diskussion om eventuella konsekvenser för etikundervisningen. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en systematisk litteraturstudie där granskning av utvald forskning analyserats. Relevant litteratur har eftersökts i databaser och manuellt för att komma åt kärnan i det syfte som föreskrivits. Resultatet visar på att sociala medier dels ger upphov till etisk diskussion, dels att det som fenomen kan hjälpa elever till etisk medvetenhet. Forskning visar på att lärare behöver bli bättre på att förvalta den frihet som ges inom etiken och vikten av att skapa relevant innehåll för eleverna. Förekomsten av kränkningar via sociala medier diskuteras i forskningen och resultatet pekar på att etiska aspekter lyft implicit. Diskussion förs rörande sociala mediers roll inom etikundervisningen och etik i den digitala världen i allmänhet problematiseras. / <p>so</p>
|
397 |
Max – den gröna trenden : En receptionsanalys av konsumenters uppfattning av Max hållbarhetskampanj GreenfamiljenGustavsson, Sara, Nilsson, Dominick January 2017 (has links)
Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt 20–25-åringar respektive 40–50-åringar uppfattar Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen. Vidare undersöker studien hur respektive åldersgrupp resonerar kring Max hållbarhetskampanj på Facebook och Instagram. Studien undersöker även vilka CSR-strategier Max hållbarhetskampanj förhåller sig till på sociala medier. - Hur kan Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen förstås utifrån de tre CSR-strategierna? - På vilket sätt resonerar konsumenterna kring Max hållbarhetskampanj? - Hur kan konsumenternas resonemang förklaras utifrån encoding/decoding perspektivet? - Hur kan konsumenters uppfattning förklaras utifrån de teoretiska begreppen ålder och livsstil? Metod och material: En receptionsanalys i form av två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Det fanns en låg förkunskap om Max hållbarhetskampanj Greenfamiljen i båda fokusgrupperna. 40–50-åringarna förhöll sig kritiska till Max hållbarhetskampanj, medan 20–25-åringarna hade en positiv inställning.
|
398 |
Grinden : En öppen grind till en stödverksamhets vardag / Grinden : An open gate to a support operations everyday lifeNord, Nathalie, Wolf, Linnea January 2017 (has links)
Abstrakt Titel: Grinden i Gävle – En öppen grind till en stödverksamhets vardag Sammanfattning: Grinden i Gävle är en socialtjänstenhet som ger stöd till barn och ungdomar med föräldrar som missbrukar, föräldrar som har psykisk ohälsa, våld i nära relationer eller föräldrar som genomgår en svår skilsmässa. Verksamheten arbetar aktivt med sina sociala medie-konton och uppdaterar regelbundet på både Instagram och Facebook. Där de har de vuxna i Gävle som den huvudsakliga målgruppen. Den här uppsatsen innehåller en semiotisk analys av bilder från Grindengavle på Instagram, samt en intervjuanalys med en familjebehandlare som arbetar på Grinden. Uppsatsen innehåller även en textanalys av sju artiklar som nämner Grinden, från lokala medier i Gävle. Ett av de teoretiska begreppen som används i uppsatsen är childism. Grinden använder sig av sociala medier för att skapa en positiv bild av sig själva i samhället. Artiklarna som handlar om Grinden har i Gävles lokala tryckmedia de senaste tre åren förändrats. Från att tidigare varit skrivna ur en vuxens perspektiv, har de senaste artiklarna skrivits ur ett barns perspektiv. Även fast det är inte är många artiklar tyder det ändå på att det går åt rätt håll. De samarbetar tillsammans med en nationell kampanj för att få större genomslag, där försöker de få barnen att våga ta stöd och hjälp. Grinden försöker arbeta bort tabun i samhället kring missbruk, våld och psykisk ohälsa. De vill att alla ska känna till Grinden och ingen ska tycka det är konstigt att ta stöd och hjälp med de problemområden de arbetar med. Nyckelord: Grinden, sekretess, kommunikation, stödverksamhet, sociala medier
|
399 |
MEDARBETARE OCH KVINNLIGA MEDARBETARE. : En diskursanalys av Instagraminlägg i kvinnodominerade och mansdominerade yrken.Liljestrand, Erik, Tellström, Emma January 2017 (has links)
I denna studie har vi undersökt hur kön uttrycks på Instagram i kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Vi ville undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan hur olika arbetsgivare som representerar kvinno respektive mansdominerade yrken publicerar inlägg. Forskning visar att många företag använder sig av just Instagram i employer branding syfte, för att nå ut till potentiella medarbetare. Forskning visar även att arbetsmarknaden är könssegregerad och att bild och text kan illustrera föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Vi har genomfört en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där vår metodologiska utgångspunkt varit diskursanalys. 150 Instagraminlägg har analyserats i tre olika kvinnodominerade yrken och 150 inlägg i tre olika mansdominerade yrken. Resultatet av vår studie visar att kön uttrycks på ett könsstereotypiskt sätt i både bild och text i såväl kvinnodominerade yrken som mansdominerade yrken. Detta visades till exempel genom att sätta prefixet kvinna innan eller efter titlar inom mansdominerade yrken. Inom de kvinnodominerade yrkena syntes det genom att kvinnorna framställdes som glada och trevliga medan männen framställdes som hårt arbetande. Resultatet visade även ett fåtal Instagraminlägg där kön uttrycktes på ett könsneutralt sätt. Denna könsstereotypiska framställning syntes främst inom kvinnodominerade yrken vilket kan bero på att mansdominerade yrken inte vill feminiseras och att mansdominerade yrken har mer tryck på sig från samhället att inkludera kvinnor.
|
400 |
Sociala medier och statligt anställdas kritikrätt : -och yttrandefrihetens påverkanVikström, Anna-Karin January 2017 (has links)
Många i dagens samhälle använder sig av sociala medier och användningen fortsätter att öka. De åsikter som där uttrycks kan vara av både positiv och negativ art och kan även påverka den anställdes arbetsgivare på olika sätt. Yttrandefriheten är grundlagsskyddad i Sverige och gäller gentemot det allmänna och den gäller mot det allmänna även som arbetsgivare. Mot arbetstagarens yttrandefrihet och kritikrätt står den anställdes lojalitetsplikt gentemot arbets-givaren. Frågan är vart gränsen mellan yttrandefriheten och lojalitetsplikten går för en offentligt anställd när det gäller yttranden på sociala medier och svaret på den frågan är att yttrandefriheten i de flesta fall står över lojalitetsplikten för offentligt anställda men att det kan finnas undantag. / The vast majority of the people today use social media in some form and the usage keeps growing. Opinions expressed on such arenas can be both positive and negative and even have effect on the writers employer. The freedom of speech is constitutional protected in Sweden and is applicable for the general and also for the general against the public as an employer. Against the freedom of speech and the right to criticize the public as an employer is the duty of loyalty for the employee against the employer. The question is where the line should be drawn between the freedom of speech and the duty of loyalty for a public employee regarding opinions expressed on social medias. The answer is that the freedom of speech stands over the duty of loyalty for public employees with some exceptions.
|
Page generated in 0.0427 seconds