No description available.

No description available.

The main purpose of this study is to examine and gain increased knowledge concerning the legal security of children taken into protective care. The purpose is also to enable contemporary social workers to reflect around phenomena in today´s social work, among other things how investigations are carried out surrounding children taken into protective care thought this historical study. To find out how social workers dealt with caretakings I have chosen to examine the personel files that the social workers compiled for each child and also interview a man who worked as a social worker at the time of the investigation. The paper is divided into two part studies were the first one studies legal security through Mattsson´s (2002) further development of KjÆnstad’s way to analyse legal security, namely through investigating the clarity of the law, procedural rules and the comtetenay of the social workers. The second part study focuses on the social documentation based upon the terminology real, substantial and adequate. The result of the study shows that the law was clear, but the language and terminology could be difficult to grasp. There were procedural rules but no outspoken demands for a particular education. The personal files were often to the point and contained substantial information but lacked in adequacy.

<p>The main purpose of this study is to examine and gain increased knowledge concerning the legal security of children taken into protective care. The purpose is also to enable contemporary social workers to reflect around phenomena in today´s social work, among other things how investigations are carried out surrounding children taken into protective care thought this historical study. To find out how social workers dealt with caretakings I have chosen to examine the personel files that the social workers compiled for each child and also interview a man who worked as a social worker at the time of the investigation. The paper is divided into two part studies were the first one studies legal security through Mattsson´s (2002) further development of KjÆnstad’s way to analyse legal security, namely through investigating the clarity of the law, procedural rules and the comtetenay of the social workers. The second part study focuses on the social documentation based upon the terminology real, substantial and adequate. The result of the study shows that the law was clear, but the language and terminology could be difficult to grasp. There were procedural rules but no outspoken demands for a particular education. The personal files were often to the point and contained substantial information but lacked in adequacy.</p>

På slutet av 1800-talet blir den fattiga Augusta Dorothea Eklund på grund av sin egenhet utnämnd till ett original och tilldelades öknamnet Trasfröken. Ett stigma som fram till idag lever vidare i form av medierapportering kring det verkliga förhållande att hennes kranium fortfarande vilar på KI – ännu märkt Trasfröken. Denna uppsats huvudsakliga syfte var att undersöka hur skildrandet av en fattig och egensinnig kvinna såg ut i svenska dagstidningar under perioden 1895–1899 genom att exemplifiera med Trasfröken. Men de teoretiska utgångspunkterna om stigma och teckentolkning som system, analyseras materialet med en inramad metod av kultur- och mediehistoriskt perspektiv och textanalys, för att syna och förstå vilka samtida föreställningsvärldar och kunskaper som yttrades och låg till grund för konstruktion och skildring av en kvinnlig avvikare. Resultaten visar att föreställningar om ras och renlighet blir framträdande i materialet, som lyfter tecken om beteenden och utseendet kring Trasfröken som smutsig, trasig, primitiv och omänsklig. I dagstidningarna florerade föreställningsvärldar och kunskaper om social- och fattigvård, rasbiologisk utveckling, förädling av människan, underhållning, psykisk (o)hälsa och framstegstankar om det stora hemmet och medborgarfostran. Även syns hur ett stadsoriginal skapas av sin omgivning, men också av sig själv. Att original blev till eftersom det fanns utrymme för parallella tankemodeller, då normer förutsätter normbrytare. Ett annat viktigt resultat är hur utrymmet för sinnessjukdomar i 1800-talets samhälle blir synligt genom skildringen av Trasfröken i dagstidningarna, och att det är omgivningen som hade kontrollen och makten att bestämma när någon ansågs vara sinnessjuk och behövde vård, men att det kunde finnas ett vårdglapp för egensinniga kvinnor om de uppfattades som harmlösa. De samspelande kategorierna och olika tankemodellerna i samhället resulterade i glidningar mellan utformade ramverk för vård av samhällets fattiga och sjuka. Ett original ansågs självständigt och skulle, trots bristen på anhöriga och spår av fattigdom, vara ofarlig och klara sig själva. Uppsatsens tydligaste slutsats är således hur ambivalent omgivningen förhöll sig gentemot ett original, som samtidigt skildrades som en ensam och fattig kvinna och svarar på hur konstruktionen av avvikelse kunde te sig i media under sent 1800-tal i Sverige.

<p>Syftet med min analys är att ur femtio Bonapojkars brevmaterial, få en förståelse hur ungdomstiden gestaltade sig för dessa. Med analysen vill jag bidra till att utveckla metoder för att använda sig av privatpersoners brev i historieforskningen. Pojkarna var intagna på Bona uppfostringsanstalt under åren 1905-09 och 1946-48. Åldern på pojkarna var 15-18 år och de var dömda för ett mindre brott till tvångsuppfostran. Resultatet av analysen visade att få kommunicera med yttervärlden via brev var viktigt för pojkarna. Själva vistelsen på Bona upplevdes mycket olika mellan pojkarna. Från att vara något som de var tacksamma för till det värsta stället på jorden. Bona fyllde flera funktioner för pojkarna. Det kunde fungera både som en myndighet och en resurs för dem. Bona hade även drag av ett patriarkalt förhållande till pojkarna.</p>

Syftet med min analys är att ur femtio Bonapojkars brevmaterial, få en förståelse hur ungdomstiden gestaltade sig för dessa. Med analysen vill jag bidra till att utveckla metoder för att använda sig av privatpersoners brev i historieforskningen. Pojkarna var intagna på Bona uppfostringsanstalt under åren 1905-09 och 1946-48. Åldern på pojkarna var 15-18 år och de var dömda för ett mindre brott till tvångsuppfostran. Resultatet av analysen visade att få kommunicera med yttervärlden via brev var viktigt för pojkarna. Själva vistelsen på Bona upplevdes mycket olika mellan pojkarna. Från att vara något som de var tacksamma för till det värsta stället på jorden. Bona fyllde flera funktioner för pojkarna. Det kunde fungera både som en myndighet och en resurs för dem. Bona hade även drag av ett patriarkalt förhållande till pojkarna.

Gamla krediter. Pantbelåningens utveckling i Sverige i relation till utvecklingen av andra kreditsystem, regleringar och välfärdsstatens uppkomst 1850-1950

Diss. Linköping : Univ.

The berry industry is one of many migration corridors where migrant workers work under precarious forms of employment. The essay’s purpose is to examine different perspectives on the living and working conditions in the Swedish berry picking industry. This will be studied qualitatively, with oral history as the primary research method, by analysing inspection reports and through interviews with six informants. The informants consist of workers from The Swedish Municipal Workers' Union (Kommunal), a berry picker and a berry principal. Previous research on this topic is sparse and few have used historical and sociological perspectives to explain the phenomenon. The Thai berry pickers’ living conditions varies. Some municipalities need to execute inspections far more frequent, for the inspections to become an important mechanism of control which can exert pressure. Kommunal has since 2009 had the right to represent the Thai berry pickers and the working conditions have improved ever since. Through the collective agreement the workers are given the right to minimum-wage in addition to the piece rate. Kommunal plays an important role but are limited as few berry pickers are members of the labour union. The working hours is one area of concern where Kommunal has difficulties to act. The piece rate has given rise to intense work and the berry pickers therefore want to maximize their profits. The berry picking principals, in the competitive industry, varies in terms of seriousness but can change the industry. This responsibility has not always been adopted. / Bärindustrin är en av många migrationskorridorer, där migrantarbetare arbetar under prekära anställningsformer. Uppsatsens syfte är att undersöka ett flertal perspektiv på boende- och arbetsförhållandena inom den kommersiella bärplockningen i Sverige. Detta studeras kvalitativt, med muntlig historia som huvudsaklig undersökningsmetod, genom att analysera opublicerade inspektionsrapporter samt förhållningssätt till företeelsen genom intervjuer med sex relevanta informanter. Informanterna består av anställda på Svenska Kommunalarbetareförbundet (Kommunal), en bärplockare och en bärföretagare. Forskningsläget om den kommersiella bärplockningen är begränsat och få har anlagt historiska och sociologiska perspektiv för att förklara fenomenet. De thailändska bärplockarnas boendeförhållanden varierar. Vissa kommuner behöver utföra mer frekventa inspektioner för att inspektionerna ska kunna utgöra en viktig kontrollmekanism i form av ett påtryckningsmedel.  Sedan 2009 har Kommunal haft organisationsrätt att företräda de thailändska bärplockarna och därefter har arbetsförhållandena förbättrats. Genom kollektivavtalet har alla thailändska bärplockare rätt till lagstadgad grundlön, utöver ackordslönen. Kommunal har ett viktigt ansvar men är begränsade då organiseringsgraden är låg. Arbetstiderna är ett problemområde där Kommunal har svårt att agera. Ackordslönen ger upphov till intensivt arbete och bärplockarna vill därför maximera sina inkomster. Bärföretagen i den konkurrerande branschen varierar i seriöshet men har möjligheter att påverka arbetsförhållandena. Detta medför ett ansvar som inte alltid har antagits.