BAKGRUND: Användandet av smartphones har de senaste åren ökat markant i åldrarna 13- 16 år och 93 % använder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet för att följa medieutvecklingen med syftet att stärka unga inom just detta område, så ansåg vi att det var intressant att undersöka hur ungdomar själva upplever sitt användande av smartphone. SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att undersöka om dagens informationssamhälle, i och med det ökade användandet av smartphones, kan vara gynnande för individens känsla av egenmakt och delaktighet. Vi ville också belysa vad individen lär sig via sitt användande av smartphone samt hur individen socialiseras via den. Detta undersökte vi med följande frågeställningar: a) Hur kan smartphonen användas som en medierande artefakt för att främja lärande? b) Vilka uttryck för socialisation formulerar trettonåringarna kring sitt användande av smartphone? c) Hur kan egenmakt och delaktighet möjliggöras genom användande av smartphone? METOD: Vi valde en kommundel med relativt goda socioekonomiska förutsättningar och en kvalitativ metodansats i form av fokusgruppsdiskussioner. Vi genomförde sex fokusgruppsdiskussioner på tre kommunala skolor med både pojkar och flickor som var tretton år. RESULTAT: a) Resultatet visade att smartphonen fungerar som en medierande artefakt för lärande till exempel i form av att de delar sina kunskaper tillsammans med vänner och att de söker upp information. b) De deltagande trettonåringarna uttrycker att de främst använder sin smartphone i syftet att kommunicera med familj och vänner via sociala medier där de lär normer och värderingar samt hur de ska agera i förhållande till andra i deras omgivning. c) Smartphonen fungerar som en artefakt som främjar känslan av egenmakt. Smartphonen främjar också känslan av delaktighet i form av att de finner glädje i att vara uppdaterade och följa med i nyheter. De uttrycker dock att det kan finnas negativa effekter som stress och utanförskap. SLUTSATS: Slutsatsen vi drar av denna studie är att smartphonen absolut är en viktig faktor för trettonåringarna i den tidsepok vi lever i. När teknologin går framåt är det viktigt att vi följer med i utvecklingen och därmed behöver vi vara våra ungdomar behjälpliga med hanteringen av det. Vi anser att fördelarna med användande av smartphone väger över så länge det inte ur en socioekonomisk aspekt skapar klyftor i samhället.

The nursing education institutions play a major role in the training of nurses to curb the shortage of nurses in the country. Nurse educators assist with the primary socialisation of new nurses into the nursing profession. Likewise, new nurse educators need to be socialised into the nursing education system. Proper socialisation of new educators into the education system is vital for the continuity and reinforcing of professional values. The purpose of the study was to identify and describe the relationship between professional socialisation and job satisfaction of nurse educators of a provincial college in South Africa. A quantitative, descriptive correlational design was used for the study. The sample consisted of nurse educators (N=102) employed by the Kwa Zulu Department of Health with the Kwa Zulu College of Nursing (KZNCN). Data was collected using a structured questionnaire, which included both the Nurses Professional Values Scale-Revised (NPVS-R) questionnaire and the Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Statistical data analysis was done using the Statistical Package for Social Sciences (SPSS) programmes. The results showed reliability of the NPVS-R questionnaire with Cronbach’s alpha (α) ranging between .637 and .811 and between .798 and .883 for the MSQ. Confirmatory factor analysis for the NPVS-R and exploratory factor analysis for the MSQ both had p-value of .0001 concluding a statistical significance of the questionnaires with a sufficiently high correlation. Again a positive correlation coefficient (r>.328) was concluded amongst the demographic data and the NPVS-R and MSQ. The null hypothesis was rejected since a good correlation between the professional socialisation and the job satisfaction statements of nurse educators of a provincial college was concluded. Recommendations include: proper socialisation and mentorship of new educators into the new education role for both personal and professional development and the proper utilisation of individual skills and expertise in order to prevent animosity and job dissatisfaction. Moreover, strategies to improve the working conditions and remuneration of nurse educators so as to attract new nurse educators into the education system are vital. / MCur, North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Suite une recension des politiques qubcoises pour une intgration scolaire et sociale, ainsi que dcrits scientifiques propos des besoins et interventions pour une intgration dlves immigrants, des besoins dappartenance et de diffrenciation peuvent tre identifis. Ceux-ci se doivent respects dans un quotidien scolaire dapprentissage et dchange de normes et valeurs, prenant en considration le vcu dlve. La socialisation, lune des trois missions de lcole qubcoise, devient responsable de telles interventions. Il sagit ainsi de se questionner sur la place des pratiques de socialisation, notamment dans le contexte qubcois dun enseignement en classe daccueil, classes spcifiquement organises pour lenseignement-apprentissage dlves nouvellement arrivs. La composante des pratiques de socialisation demeurant peu tudie, notre cadre conceptuel distingue entre trois conceptions du construit, salignant dans des approches respectives dune inculcation durkheimienne, dune intgration piagtienne ou dune construction sociale de la ralit selon les crits de Berger et Luckmann. Ces approches peuvent tre alignes des perspectives diffrentes, pour une intriorisation normative et culturelle, respectivement une distanciation critique. Le concept didentit nous amne ds lors nous questionner sur les recours ports llve, admettant un espace de valorisation ou de dvalorisation de lidentit sociale et personnelle de lindividu. Finalement, la dfinition et loprationnalisation du concept dintervention ducative permet de conclure le deuxime chapitre, et de retenir trois objectifs spcifiques cette recherche : 1) Dcrire les diffrentes pratiques de socialisation qui se dgagent de lenseignement en classe; 2) Dcrire le recours lidentit sociale ou personnelle depuis ces pratiques; 3) Situer ces pratiques dans leur cadre dintervention ducative respective. Pour raliser ce projet de mmoire, nous avons entrepris une recherche qualitative de type exploratoire. Un regard ethnomthodologique, cherchant rendre explicite les phnomnes et micro-actions construisant la vie sociale habituelle, a servi situer les choix de collecte et danalyse de donnes. Nous nous sommes servi dune entrevue prliminaire, de deux entrevues dexplicitation, ainsi que de notes dobservations et de transcriptions de conversations lors de treize journes scolaires, de la rentre jusquen novembre 2013, afin danalyser les interventions dune enseignante du primaire en classe daccueil. Une analyse de contenu des observations et entrevues, combine une analyse de conversation des enregistrements a servi distinguer entre diffrents types de pratiques de socialisation, dapproches de mise-en-pratique y relies ainsi que de recours llve et son identit. Les rsultats permettent de distinguer entre diffrents types de pratiques relies un comportement scolaire, des modalits dorganisation du travail scolaire, un rapport soi et lautre et une utilisation et un apprentissage du code linguistique. Ces pratiques proposent des rapports diversifis de lindividu en socit : dpendamment du regard et de la ncessit perue par lenseignante pour une prescription normative, des pratiques et conversations diriges vers un succs instrumental, stratgique ou communicationnel peuvent tre observes. Dpendamment des types de pratiques et des volonts y associes, des approches denseignement-apprentissage tendent alors concevoir la socialisation comme un processus dinculcation, dintgration ou de construction sociale. Des volonts de prise en compte des ralits dlves admettent en mme temps une tentative de lenseignante de superposer certaines conceptions hirarchises, pour proposer un rapport se voulant valorisant et significatif une identification sociale et personnelle. Les interventions ducatives se conoivent par un caractre de rflexivit quant aux ncessits dorganisation normative et aux besoins de prendre en compte les ralits propres llve. Dans ce sens, cette tude met de lavant limportance danalyser les pratiques de socialisation par une conceptualisation interdisciplinaire et holistique, afin de situer les dynamiques de flexibilit dun enseignement-apprentissage de socialisation, se dgageant la fois de contenus explicits et de relations interpersonnelles y associes.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisationssocialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen.

Abstract The purpose of this case study was to determine the value orientations of health and physical education students (HPE) in an Australian physical education teacher education (PETE) program. Additionally, I was interested in the sympathy or otherwise in the relationship between the explicit Queensland HPE curriculum values and the value profiles of a cohort of pre-service teachers. Values were measured with the Value Orientation Inventory-2 (VOI-2) developed by Ennis and Chen, (1993). The culture and the curriculum goals of HPE and health and physical education teacher education (HPETE), contribute to the socialisation and construction of value orientations (Solmon & Ashy, 1995). Descriptive statistics were compiled for all five-value orientations, along with t-tests and ANOVA’s. Participants (N=33) were recruited from the 3rd year HPE cohort at a large Australian University and were tested pre and post semester 2, 2007. Initial and final testing demonstrated a diverse range of value orientation profiles. This cohort of HPETE students emphasizes certain value priorities over others. 26 students within this study demonstrated a ‘Neutral’ or ‘High’ priority towards learning process (LP), additionally 22 students also have a ‘Neutral’ or ‘High’ disciplinary mastery (DM) priority. The students’ priorities towards social responsibility (SR) were very low, with two students in the ‘High’ category and eighteen in the ‘Low’ priority. Initial ‘High’ dispositions towards LP and DM are consistent with the findings of Solmon and Ashy, (1995). The SR results suggest that many PETE students’ values are unsympathetic with the values underpinning the Queensland HPE curriculum. This may be cause for concern to those interested in curricula orientated around the principles of social justice, equity, diversity, inclusiveness, and supportive contexts.

Thèse (D. en psychologie)--Université du Québec à Montréal, 1997. / Thèse réalisée à l'Université du Québec à Trois-Rivières dans le cadre du programme de doctorat en psychologie offert en extension par l'Université du Québec à Montréal. En-tête du titre : Université du Québec. CaQTU CaQTU Bibliographie : f. [114]-125.

Thèse (M.Ed.) -- Université du Québec à Chicoutimi, en association avec Universidade do Estado da Bahia, 2004. / Bibliogr.: f. [111]-116. Document électronique également accessible en format PDF. CaQCU

Thèses (Ph.D.)--Université de Sherbrooke (Canada), 2003. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.