Notre recherche se propose d'analyser les processus de socialisation se déployant dans les jeux de rôle en ligne massivement multijoueurs - forme ludique des mondes numériques. Elle ambitionne d'examiner les interactions médiatisées des joueurs en s'intéressant à une dimension particulière de leurs rapports intersubjectifs, à savoir les phénomènes de (dé)valorisation sociale. Pour asseoir empiriquement notre réflexion, nous avons étudié un collectif en ligne, composé de joueurs expérimentés, dans l'univers de Warhammer Online. Nos résultats révèlent l'existence de plusieurs formes de reconnaissance sociale en rapport avec Warhammer Online. Celles-ci peuvent être distinguées entre elles, dans la mesure où elles ont chacune leurs objets propres, leurs modalités d'expression concrète et leur cercle de dispensateurs. Aussi, quatre formes majeures de valorisation sociale ont émergé de nos analyses : le prestige (récompensant des exploits personnels), la considération (témoignant de l'importance que revêt la préservation de la face d'autrui), le respect (confirmant la légitime participation des acteurs aux processus de décision de leur communauté ludique) et l'estime (gratifiant les contributions des acteurs à leur communauté ludique). Chacune de ces formes de reconnaissance sociale s'accompagne bien sûr de sa négation, ce qui se traduit subjectivement par l'expérience du mépris. Dans le chapitre I, dédié à la revue de littérature, nous explorons les travaux appartenant au domaine des « Game studies ». Dans la mesure où ce champ universitaire réunit des recherches provenant de disciplines variées, il offre de riches questionnements sur les jeux vidéo. Ce domaine s'avère par là même être un point de passage incontournable pour qui souhaite entreprendre des recherches sur les jeux de rôle en ligne massivement multijoueurs. Dans le chapitre II, nous développons notre problématique en relevant plusieurs équivocités dans les travaux sur la socialisation dans les jeux de rôle en ligne massivement multijoueurs. Ce faisant, nous nous efforçons de démontrer la nécessité d'un questionnement sur les manifestations de la reconnaissance sociale et de sa négation - le mépris - dans les interactions médiatisées des joueurs. Dans la mesure où cette interrogation engage des présupposés théoriques importants, notre dispositif conceptuel fait directement l'objet d'une explicitation dans ce chapitre. Le chapitre III est consacré à notre stratégie méthodologique. Nous exposons en premier lieu les enjeux du « plausibilisme », posture épistémologique sur laquelle repose l'ensemble de notre démarche qualitative. Partant de là, nous mettons en lumière les techniques d'enquête sous-jacentes à notre ethnographie du virtuel, celle-ci conjuguant une observation participante à la réalisation d'entretiens semi-directifs. Nous restituons, enfin, le cheminement nous ayant progressivement amenés à délimiter notre terrain et, de ce fait, à sélectionner une communauté de joueurs expérimentés dans le monde de Warhammer Online. Dans le chapitre IV, nous analysons ce qui s'avère être un dispositif ludique, c'est-à-dire un environnement médiatique hybride dont Warhammer Online constitue à la fois le centre et la raison d'être. Nous examinons alors comment ce dispositif ludique incite les joueurs à s'engager dans des rapports concurrentiels ayant pour enjeu une forme particulière de reconnaissance sociale : l'admiration d'autrui ou, pour le dire autrement, le prestige. Dans le chapitre V, nous étudions l'agencement du collectif en ligne sur lequel porte notre ethnographie du virtuel. Ce dernier instaure des relations strictement verticales entre ses membres et consacre l'autorité quasi-absolue d'un chef de bande. Nous explorons alors comment l'agencement de ce collectif en ligne matérialise une conception déterminée de la répartition des droits dont peuvent se prévaloir ses membres. Il s'agit, au fond, de saisir comment la reconnaissance sociale des membres en tant que personnes porteuses de droits s'exprime dans cet agencement organisé, hiérarchisé et autoritaire. Enfin, dans le chapitre VI, nous étudions les attentes normatives sous-jacentes aux interactions médiatisées des membres du collectif en ligne. Celles-ci se déclinent sous deux formes. Les joueurs sont d'abord tenus de se témoigner mutuellement de la considération - par des gestes de politesse - dans cette organisation. Nous analysons ensuite la distribution de l'estime sociale entre pairs. Cette reconnaissance sociale vient sanctionner les compétences individuelles des membres et leur capacité à contribuer à l'évolution de leur collectif en ligne. Certaines compétences et qualités individuelles font, à l'inverse, l'objet d'une stigmatisation dans la mesure où elles sont jugées contraires, conformément à une échelle de valeurs, à l'intérêt de cette communauté. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Monde numérique, Socialisation en ligne, Reconnaissance sociale, Mépris.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet. Begrepp såsom värden, normativ etik och mediera behandlas. Våra resultat visar bland annat att de värden som lyfts av informanterna i första hand handlar om relationer – vad som är lämpligt och olämpligt beteende, att värdegrunden till stor del konkretiseras i lokala dokument och regler samt att det allra viktigaste i det värdepedagogiska arbetet är pedagogens förhållningssätt.

Studiens syfte är att identifiera olika hälsodiskurser i läromedel för idrott och hälsa, som riktas mot högstadiet och gymnasiet, som unga män respektive unga kvinnor socialiseras in i genom deras möte med läromedlen.Med en diskursanlytisk utgångspunkt och metod för att förklara bilders meningserbjudande i deras litterära kontext analyseras bilder och den litterära kontexten bilderna existerar i, från fem olika läromedel till idrott och hälsa. Det meningserbjudande bilderna innehåller problematiseras genom Foucaults teori om makt, och socialisationsteorins teori om socialisation och diskursernas reproduktion.Studien kommer fram till att hälsosamma kvinnor och män definieras olika. Den hälsosamma mannen är vältränad och muskulös. Han tränar framför allt styrka i överkroppen och uthållighet och träningen innehåller manliga element som fart och kraft. Den ohälsosamma mannen är inaktiv och misslyckas därmed med att vara en man.Den hälsosamma kvinnan är smal och vältränad. Hon tränar styrka i ben och rumpa, uthållighet och rörlighet. Träningen innehåller kvinnliga element som rörlighet, koordination, rytm och takt samt estetik. Kvinnan framställs som problematisk då en stor del av kvinnan existerar i en riskdiskurs genom att kvinnnan tränar för att förebygga och rehabilitera skada. Hon framställs även som psykiskt och mentalt ömtålig genom att stress och stresshantering är en stor del av kvinnans hälsodiskurs. Den hälsosamma kvinnan tränar, men endast på måttlig intensitet då hon riskerar att bli skadad eller drabbas av ohälsosamma skönhetsideal. Samtidigt undviker den hälsosamma kvinnan att äta fel då detta kan leda till ohälsa.Både hälsosamma män och kvinnor är fysiskt attraktiva, och den hälsosamma naturliga människan är i naturen tillsammans med det motsatta könet.

Följande uppsats syftar till att, genom samtalsintervjuer, undersöka hur elever med olika social bakgrund uppfattar den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Främst undersöks elevers uppfattningar om miljöproblem. Intervjuer har genomförts med ett antal elever i årskurs 6.  Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har betydelse för deras uppfattningar om miljöproblem då medvetenheten tycks öka i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Det finns dock variationer i elevernas utsagor som tyder på att inte endast det nedärvda kapitalet är av betydelse. Då studien visar att elevers sociala bakgrund är av betydelse för deras uppfattningar och kunskaper inom området framhävs vikten av att skolan fyller en utjämnande funktion, för att på så sätt skapa lika villkor för samtliga elever.

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.

Abstract Författare: David Stigson Titel: Kunskapens källa – Hur kunskap konstrueras i det vardagliga arbetet inom en organisation. Uppsatsarbete i sociologi: SO5313 61-90 hp, ht-08 Handledare: Per Dannefjord Examinator: Eva Fasth Antal sidor totalt: 42 Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap Osäkerhet kring omvärldens beskaffenhet och samhällets utveckling är något som såväl individen som grupper i samhället upplever. Företag och andra organisationer använder omvärldsanalys som ett redskap för minskad osäkerhet kring hur deras omvärld ser ut. Inom den undersökta organisationen bidra de olika funktionerna med sin kunskap till den analys som utgör hela organisationens omvärldsanalys. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper som informanterna anser viktiga, i vilka sociala sammanhang kunskapen konstrueras, samt om det påverkar vad de anser vara prioriterad kunskap. Kvalitativ metod ligger till grund för de 6 informanterna som utgör empiriskt material. Teoretisk koppling görs till begrepp hämtade från Berger & Luckmanns kunskapssociologi, Charles Tillys idéer om organisering samt två artiklar som poängterar betydelsen av sociala relationer och kommunikation. Resultat visar på styrkan med flera perspektiv av kunskap i arbetet med omvärldsanalys. Ett problem är att de hamnar i konflikt och kan leda till sämre samarbete och omvärldsanalysens tillförlitlighet påverkas negativt. Sociala sammanhang påverkar vilken kunskap individen anser vara viktig och legitim. Således prioriterar funktionerna inom organisationen olika kunskap som viktig. Slutsats som kan göras är att i arbetet med omvärldsanalys är det en styrka med flera perspektiv istället för ett. Då tillförlitligheten kan antas öka om fler perspektiv kommer fram. Nästa slutsats blir att omvärldsanalys måste förstås utifrån den kontext den görs. Vem, när, varför och hur, arbetet utförs måste tas i beaktning. Omvärldsanalys är ingen objektiv sanning ens i sammanhanget men den bidrar till ökad förståelse för kontexten och ger en känsla av ökad kontroll för individen och organisationen.

Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla. Föräldrarna hade en naturlig inställning till hur alkoholen ter sig i deras vardag, medan barnen inte socialiserats in i sin naturliga inställning till alkohol ännu.

No description available.

"Dam knäckt av kung" handlar om varför en misshandlad kvinna stannar kvar hos mannen som slår. Det kan ofta vara svårt att förstå och för att ge en bättre bild av detta har jag intervjuat tre kvinnor som har upplevt misshandel av mannen de levt med. Jag har även tittat på olika teorier om till exempel hur en identitet skapas och hur en social verklighet kan förändras under speciella situationer, såsom under misshandelsförhållanden. Bland dessa teorier finns Berger & Luckmann´s (1971) teori om socialisation och internalisering av någon annans synsätt, Goffman´s (1983) totala institutioner och E.Lundgrens (2004) normaliseringsprocess. Jag analyserar mina intervjuer och teorier för att bättre förstå varför kvinnan stannar. En man som misshandlar har ofta total kontroll över kvinnan han slår. Den kontrollen får han genom att successivt bryta ner kvinnan. För att kunna bryta ner henne använder han sig av olika metoder. Det är allt ifrån att isolera kvinnan och få henne att bryta med familj och vänner. Han kan använda sig av våld och hot så att kvinnan inte ska våga gå ifrån honom och han kan förnedra och kränka kvinnan så att hon tillslut inte har kvar bilden av den hon en gång var. Han sänker henne så lågt att hon till slut tar över mannens syn och tror på de hemska orden han säger om henne. Oftast är det en kombination av metoder vilket gör det ännu svårare för kvinnan. Då mannen har isolerat kvinnan har hon inget socialt nätverk kvar, vilket också är en viktig del i att klara av ett lämnande. Tillslut har isoleringen, våldet och kontrollen blivit vardag för kvinnan och normaliseringen är ett faktum. Mannens kontroll är total. Informanterna är kvinnor som har varit med om detta och jag tolkar här deras upplevelser och känslor när det gäller kvinnomisshandel. Många tror att de aldrig skulle hamna i en situation där den de älskar slår dem. Men forskning visar att det kan hända vilken kvinna som helst, det finns inga kriterier för att bli en misshandlad kvinna!

Studien undersöker fenomenet inskolning i en svensk förskolekontext. Vidare undersöks hur pedagoger beskriver vad ett förskolebarn kan vara och hur man blir det. Avsikten är att genom en beskrivning av pedagogers roller i en inskolningspraktik visa hur barn anpassas till förskolan och blir förskolebarn. Syftet undersöks med hjälp av en kvalitativ fenomenografisk ansats där sex pedagoger intervjuats rörande sina uppfattningar. Begrepp rörande socialisation och anknytning kombineras med ett barndomssociologiskt perspektiv för att utgöra de teoretiska utgångspunkterna. Studien utgår från barn som aktiva medskapare av sina barndomar och sin förskola. Slutsatserna vi drar är att pedagogernas roller i interaktionen med barn och föräldrar är nära sammanlänkade med vad de uppfattar att ett förskolebarn kan vara. Genom sina roller bidrar de till barnets anpassning till institutionen förskolan. Vidare ser vi att pedagogernas bild av barnet påverkar deras beskrivna handlingar.