Thèses (M.A.)--Université de Sherbrooke (Canada), 1999. / Titre de l'écran-titre (visionné le 20 juin 2006). Publié aussi en version papier.

Texte remanié de: Habilitationsschrift--Fachbereich Politische Wissenschaft--Freie Universität Berlin, 1989.

Thèse (M.A.) -- Université Laval, 2004. / Bibliogr.: f. 74-81. Publié aussi en version électronique.

Diss. Umeå : Univ., 2009.

Diss.$--Faculty of political science--Columbia university, 1965. Titre de soutenance : Doctor of philosophy. / Bibliogr. p. 436-444.

Studiens syfte är att undersöka förhållandet mellan genusneutral pedagogik i förskolan och jämställdhet samt hur denna pedagogik ämnas påverka olika könsnormer och beteendemönster hos barn i förskoleålder. Uppsatsens frågeställningar riktades till att fånga hur pedagoger förhåller sig till sambandet mellan genusneutral pedagogik och jämställdhet samt hur de upplever att genuspedagogiken påverkar förskolebarns könsstereotypa normer och attityder. Det teoretiska ramverket för analysen grundar sig i teorier om könssocialisation. För att undersöka detta gjordes intervjuer med sju stycken individer som arbetar på fyra olika genusneutrala förskolor i Stockholmsområde. Studien har en fenomenologisk ansats och lägger fokus på förståelse av upplevelser och professionella erfarenheter av att arbeta genusmedvetet. I analysen framkom att barn i förskolan möter olika villkor och behandlas olika utifrån kön på grund av samhällets befintliga traditionella könsnormer och könsroller. Exempelvis är vuxna i förskolan oftast närmare flickorna än pojkarna och därför utvecklar flickor bättre språkförmåga medan pojkar har sämre ordförråd och känslospråk. Att vuxna bemöter och behandlar barn olika upplevs begränsa barnens lika möjligheter att utvecklas och nå sin fulla potential. En genusneutral pedagogik i tidig ålder anses motverka rådande könsstereotypa könsnormer och könsmönster. Jämställdhet, öppenhet och likabehandling främjas genom att barnen lär sig respekt för olikheter, får större handlingsutrymme och interagerar tillsammans med vuxna och andra barn i kollektiva sammanhang, i olika sociala rum. Resultatet tyder dessutom på att barn från genusneutrala förskolor visar stor benägenhet att umgås och leka med barn av andra kön, men även att det kan finnas en viss tendens att bilda grupperingar och välja mer könsstereotypa aktiviteter och lekar när de inte styrs av vuxna, exempelvis under den fria leken. Genusneutral pedagogik formar barn till kritiska individer som ifrågasätter och utmanar samhällets sociala och kulturella strukturer i strävan efter social förändring.

Utbildning är en viktig del i många individers liv. Valet att studera vidare på högre nivå bör vara obundet från sådant som en individ inte kan påverka. Social snedrekrytering innebär en bristande jämlikhet där individers utbildning är beroende av deras sociala ursprung. Det är väl känt att barn från högre sociala grupper fortsätter i större utsträckning till högskolestudier jämfört med barn från lägre sociala grupper. Sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och strävan att utbilda sig har varit väletablerat under lång tid och finns även idag. I den här studien avser vi att undersöka om olika faktorer i barnens uppväxt kan mediera delar av sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå. I det teoretiska ramverk som vi utgår från ingår teorier som används för att förklara hur individer socialiseras in i samhället och hur individer genom vissa sorters kapital får ett försprång till högre studier. Tidigare forskning har visat att vissa familjerelaterade faktorer i individers uppväxt kan ha en positiv inverkan på individers utbildning senare i livet. Dessa faktorer kan innefatta tid med föräldrar, utbildningsaspirationer för högskoleeller universitetsstudier och läsning. Denna studie utgår ifrån datamaterial från Levnadsnivåundersökningen med barn år 2000 som har återintervjuats år 2010. Resultaten visar, i likhet med tidigare forskning, ett positivt signifikant samband mellan föräldrars utbildningsnivå och individers val att studera på högskole- eller universitetsnivå. De visar även att sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och att utbilda sig på högskole- eller universitetsnivå delvis kan hänföras till barns läsintresse på fritiden och utbildningsaspirationer för högskole- eller universitetsstudier. Däremot visar resultaten att den upplevda tiden som barnet spenderar med en eller fler föräldrar inte har någon påverkan på det studerade huvudsambandet.

Magister Psychologiae - MPsych / Tobacco smoking remains the largest preventable behavioural cause of chronic disease and premature death. Many people continue to engage in this behaviour, despite the well-known negative health consequences. The most common form of smoking is cigarette smoking, which is a type of risk-taking behaviour that is becoming increasingly prevalent among adolescents. Cigarette consumption rates are increasing among adolescents in various parts of the world; each year nearly a million adolescents start to smoke. This behaviour, if continued into adulthood, may lead to a range of debilitating diseases of lifestyle. In an effort to contribute to the success of adolescent smoking cessation programmes in South Africa, this study looks at the factors that motivate and support adolescents‘ decision to start and continue with their cigarette smoking behaviour. Utilising a qualitative framework, individual interviews were carried out with six boys and six girls from an English-medium high school within Cape Town. The participants‘ ages ranged from 16-18 years. Through the use of thematic analysis, the results show that adolescents smoking are not determined by knowledge, beliefs and attitudes alone, but by social and environmental influences as well. Risk and protective factors for adolescent smoking was identified on a psychological, physical, social/environmental level cross-cuttingly on the different stages of the smoking cycle. Of importance was the adolescents‘ common misinterpretation of 'smoking out of habit‘ for 'addiction‘. Essentially, this study focused on the importance of adolescent health and how it is affected by factors associated with tobacco use in South Africa. Therefore, a key recommendation of this study would be for these underlying risk and protective factors needs to be integrated to strengthen current smoking cessation programmes.

Professional socialisation is a key aspect of social work pre-qualifying training and the final practice placement has long been viewed as one of the most crucial elements of social work training, in enabling students to transfer learning on the course into practice (Parker, 2007). Whilst there has been substantial research into how students develop their skills in social work education, very few studies have focused upon the student’s development of professional identity and the process of professional socialisation (Valutis, Rubin and Bell, 2012). This study explores this gap, particularly the impact of the placement supervisor and agency context upon the student’s development of professional identity. An autobiographical style and social constructionist approach is employed by the author, alongside the use of a theoretical lens which incorporates Bourdieu’s (1993) work, particularly the concept of ‘Habitus’, Jenkins’ (2008) use of three orders concerning ‘Social Identity’, and the work of Lave and Holland (2001) regarding ‘History in Person’. The data was generated from semi-structured interviews with final year postgraduate students and placement supervisors. These narratives were analysed through the use of grounded theory (Charmaz, 2014). The findings of this study contributes four main areas to the understanding of how professional identity is developed. Firstly, the importance of prior and current personal experiences in the development of professional identity, especially first-hand service user experience. Secondly the value of informal reflective spaces to discuss identity, particularly with peers. Thirdly the significance of the student establishing a reciprocal relationship with their placement supervisor. Finally, the impact of the agency/placement environment upon the student and their supervisor in supporting this process of professional socialisation. Further research of a longitudinal nature is proposed by the author, to include a wider range of students and supervisors in order to build upon this understanding of professional identity development and how to best support the professional socialisation process.

Cette étude est une analyse des représentations de l’alimentation dans les contes et albums jeunesse destinés aux enfants de moins de 6 ans et leurs utilisations par les adultes à partir de données qualitatives (analyse d’un échantillon de contes et d’albums jeunesse et des entretiens avec des adultes qui, professionnellement ou personnellement, utilisent des albums jeunesse). Equilibre alimentaire, repas gargantuesque, dévoration incontrôlable, ou bien découvertes culinaires, l’alimentation mise en scène permet de cerner les diverses significations de l’aliment. Elles permettent de montrer toutes les facettes d’une prise alimentaire et ses enjeux socioculturels prédominants. L’album jeunesse est un objet social et symbolique signifiant qui participe à une incorporation symbolique particulière et la création d’un espace social de socialisation. De même, les représentations de l’alimentation chez les adultes révèlent la complexité du mangeur pluriel surtout quand il s’agit des enfants. Il y a une réflexivité et un autocontrôle dans les pratiques alimentaires des adultes qui agira sur leurs représentations de l’enfant et son alimentation. / This study is an analysis of representations of food in tales and picture books for children under six years old. Balanced diet, gargantuan meals, unverifiable devoration, or food discoveries, food is staged to define its diverse meanings. Even if food is either a source of pleasure or a risk for health in children books, they allow to show all the faces of food intake and its main sociocultural stakes. As media, the picture book is a social, symbolic and significant object which participates in a particular symbolic incorporation. Also, food representations with adults reveal the complexity of the omnivorous eater, particularly when it is about children. These are perceveid as an oger to be controlled or to be taught moderation, for their well being. There is reflexivity and selfcontrol in adults food practices which will act on their child representation in front of food.