Today, sport is a topic that interests and engages many people. However, pursuing sporting activities and being a member of a sports club is not a matter of course for children and adolescents with physical disabilities. The overall aim of this thesis is to study the possibilities offered by interventional sports programmes to children and adolescents with physical disabilities and to describe in what way they can be offered meaningful physical activities as well as active participation in sport clubs, with a view to improving their health and socialisation through sport. The thesis includes three descriptive and one evaluative study. The results of the thesis rest on a combination of methods: practical- empirical experiences based on theoretical reasoning, interviews in line with a method inspired by phenomenography, and data from questionnaires analysed by descriptive and analytical statistics. The results are also based on a variety of data sources i.e. children, young people and parents as well as theory triangulation i.e. socialisation and health. According to the findings, sports programmes offered possibilities to children and adolescents with physical disabilities for improving their health and socialisation. An important component of the sports programmes were sports clubs that offered meaningful physical activities as well as active participation. Guidelines for co-operation in and the organisation of sports programme for children and adolescents with physical disabilities were of great importance and should involve the families as well as sports organisations and local authorities. The children and adolescents regarded sport as a form of social arena to enhance their participation in society and as a means for achieving better health. They also stressed the importance of knowledge and experiencing nature as factors that promote an active and healthy lifestyle. The parents regarded sport as a form of health education and as a means for their children to achieve increased participation in society. The parents also stressed the fact that the learning process was important for empowering the children to influence their life situation. The findings also illustrate the importance of building co-operation between the habilitation centre, sports clubs and families of children with physical disabilities by means of a working team, as well as the importance of the sports movement opening up its activities to children and adolescents with functional disabilities and each sports club appointing a contact person with special responsibility for this target group. Continued external support was regarded as necessary in order to assist the sports clubs in implementing permanent and well-functioning activities in partnership with a personal sport and health counsellor, who advises and supports the children and adolescents to participate in physical activity.

Our essay is about children's exercise of power, oppression or domination in games or when playing on school grounds with one and other. We thought it would be interesting to look into how children in preschool and up to the fifth grade use power acts respective power plays in leisure-time. During four days we visited two different after-school center and carried out observations of children during the school day and later inside the recreation centers during leisure activities. In order to analyze our empirical material in relation to power, we have used Magnus Hörnqvist (2012) interpretation of Michel Foucault's theory of power - Another Foucault. We have also used Åsa Bartholdsson (2008) thesis about The regular exercise of power regime – about normality and power in school. The result is that from what we could tell from the children's interaction with each other is that self-relational activities is the exercise of power which leads to recreate standards organized around influence. Which is a power that is both of means of control and of resistance that is particularly useful for understanding children's participation. It constructs the individuals’ strengths where the differences is converted to privileges and positions in a hierarchical order in the schoolyard. / Barns maktutövningar över varandra har det inte talats om särskilt mycket i skolan. Däremot har det talats om maktlekar i media, vilket vi tyckte var intressant. Vi har tittat närmare på hur barn i förskolan upp till årskurs 5 använder sig utav makthandlingar respektive maktlekar i fritidshem och på rasterna. Under fyra dagar besökte vi två olika skolors fritidshem och genomförde observationer av eleverna under samtliga raster under skoldagen samt senare inne på fritidshemmen under fritidsverksamheten. För att kunna analysera vårt empiriska underlag i relation till makt så har vi använt Magnus Hörnqvist (2012) tolkning av Michel Foucaults maktteori - En annan Foucault. Vi har även använt oss av Åsa Bartholdsson (2008) avhandling om Den vänliga maktutövningens regim – om normalitet och makt i skolan. Det vi kunde utläsa av elevernas samspel med varandra var att det i allra högsta grad utspelas olika maktförhandlingar i samtliga av skolbarnens lekar. Makten på skolgården är integrerad som relationell aktivitet. Den pågår i rörliga relationer med handlingar som är organiserade kring inflytande, vilket innefattar att maktutövningen leder till att återskapa normer. Resultatet blir att handlingarna konstruerar styrkeförhållanden där skillnaderna i individernas beteende omvandlas till privilegier och positioner i en hierarkisk ordning på skolgården. I det stora hela kan man säga att olika skolbarn har olika roller.

This essay will focus on the significance of gender in toys´ portrayed in children books for the age 3-5years. The aim for the essay, partly, is to highlight how gender stereotypes can come forth and affect children through the way toys are illustrated within children’s books. The essay will address books from two different time periods, the first period being the 40-50- 60's and the other being the 00´s. The questions to be addressed in this essay is; what type of toys’ children play with in the books used in the analysis, and if a change can be detected between the different time periods in terms of gender awareness in what type of toys are presented in the books. The main method used in this essay is an iconological image analysis in which the first step is mapping, other methods used is analysis and interpretation. Four books have been analyzed from each time period compared, the comparison are done both time period to time period and within each time period, mainly using gender theory from Davis and Hirdman. Prominent concepts used in this essay is the once of socialization and segregation and that the modern view of gender is as something we create and instead of something entirely biological. In the essay the toys’ are divided into three categories; toys for girls, toys for boys and gender neutral toys, where boy-toys and girl-toys are categorized as gender-stereotyped toys. In the books from the older time period the gender-stereotyped toys were the most frequent and few books were transgender (boys playing with girl toys´ and girls with boy toys´). However, one of the older books stood out, showing gender neutral toys and even containing a picture indicating transgender child’s play. In the books from the 00s, however, most of the toys were neutral. In these books there were also direct transgender pictures. To prevent the children from creating a more gender-stereotypical image of society it is important to consider that the toys’ that appear in children's books can influence children's views of gender. The books, in which the gender neutral toys’ are the most prominent, is the least prone to invite children to segregate and create basic differences between the sexes.

Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

L'empathie est une composante essentielle, fondamentale de la compétence sociale. On la définit généralement comme une réponse affective aux émotions ou à la situation d'autrui (Eisenberg, 2000; Hoffman, 1982, 2000). Elle suppose la capacité de comprendre et d'éprouver les émotions d'une autre personne. Cette capacité serait généralement déficiente, parfois même absente, chez les personnes qui ont de graves problèmes de relation avec les autres. Pour tenter de promouvoir le développement de l'empathie, divers programmes ont été conçus, la plupart destinés aux adultes et aux adolescents. Quelques programmes destinés aux enfants ont été élaborés récemment. Le but de la présente recherche est de mettre au point, d'appliquer et d'évaluer les effets d'un programme de développement de l'empathie s'adressant à de jeunes enfants qui ont de graves problèmes de comportement qui affectent leurs relations avec les autres. Quatre enfants, deux filles et deux garçons, âgés de 7 ans participent à la recherche. Inscrits en première année du primaire, ils sont tous référés au service d'aide psychologique de leur école en raison de leurs problèmes de comportement. Outre des interventions ponctuelles, aucun d'entre eux ne bénéficie d'une aide psychologique soutenue. Les enfants participent à une série d'ateliers axés sur le développement des habiletés empathiques et des comportements prosociaux. Leurs habiletés empathiques sont évaluées à l'aide de l'échelle d'empathie de Bryant (1982) avant leur participation aux ateliers, après la fin des ateliers puis environ une année plus tard. Les enseignantes des enfants complètent, de leur côté, le Teacher Report Form (Achenbach & Rescorla, 2001) afin d'évaluer leurs problèmes de comportement aux trois temps de mesure. On note une amélioration significative des scores d'empathie suite à la participation des enfants aux ateliers. Au prétest, le score moyen d'empathie des enfants est inférieur à celui rapporté par Bryant (1982) dans son étude de validation auprès d'enfants du même groupe d'âge. Il est par la suite supérieur à ce score. La plupart des scores obtenus aux sous-échelles Agressivité, Transgression de règles et Problèmes sociaux du TRF avant la participation des enfants aux ateliers se situent dans la zone clinique ou critique. Des progrès apparaissent dès la fin des ateliers mais surtout au cours de l'année suivante. Plus précisément, les problèmes extériorisés et les problèmes sociaux diminuent de façon significative au cours de l'année suivant la fin des ateliers. Par contre, aucun changement significatif n'apparaît dans les problèmes intériorisés, c'est-à-dire dans les problèmes d'anxiété/dépression, de retrait/dépression et de plaintes somatiques. Un examen des scores de chacun des enfants à l'Échelle d'empathie de Bryant et aux sous-échelles du Teacher Report Form révèle, en outre, des différences individuelles considérables à la fois dans les conduites et dans les habiletés des enfants avant leur participation aux ateliers et par la suite. Malgré les progrès réalisés, il faut aussi souligner que le niveau d'agressivité des enfants demeure élevé. Les résultats obtenus montrent que la participation aux ateliers a entraîné une amélioration des habiletés empathiques des enfants, surtout chez ceux dont les scores d'empathie étaient au départ les plus faibles. Les jeux de rôle, discussions et autres activités utilisées lors des ateliers semblent donc avoir eu l'effet positif escompté sur le niveau d'empathie. Les changements comportementaux semblent se produire de façon plus progressive, ce qui suggère que les habiletés acquises par les enfants au cours des ateliers ont été peu à peu intégrées pour se répercuter sur leurs conduites. La lourdeur des problèmes présentés par les enfants qui ont participé à mon programme, la complexité et la gravité des situations auxquelles ils doivent faire face quotidiennement, en particulier, dans leur milieu familial, suggèrent cependant que seule une intervention plus globale, à laquelle participeraient leurs proches, pourrait avoir un impact significatif et durable à la fois sur le niveau d'empathie des enfants et sur leurs compétences sociales.

Bakalauro darbe analizuojamas fizinės aplinkos pritaikymas asmenims, turintiems judėjimo negalią, Šiaulių mieste. Suformuluotos hipotezės, kad 1) fizinė aplinka prastai pritaikyta, asmenims turintiems judėjimo negalią, nors fizinės aplinkos pritaikymas neįgaliesiems yra reglamentuotas teisiniuose aktuose; 2) tai sąlygoja nevisavertį socialinį dalyvavimą visuomenės gyvenime; 3) fizinės aplinkos pritaikymas aktualus ne vien neįgaliesiems, bet ir kitai visuomenės daliai. Tyrime dalyvavo 202 atsitiktiniai respondentai, 180 - neturintys judėjimo sutrikimų ir 22 - asmenys, turintys judėjimo negalią. Bei ištirta Šiaulių miesto fizinė aplinka (172 objektai), jos prieinamumas asmenims, turintiems judėjimo negalią. Anketinės apklausos metodu tirta, kaip vertinamas fizinės aplinkos prieinamumas Šiaulių mieste. Fiziškai aktyvių asmenų bei asmenų, turinčių judėjimo negalią, anketų atsakymai lyginami su Šiaulių miesto objektų prieinamumo analize. Analizuojant tyrimo duomenis, ieškota ryšio tarp statistikos, įstatyminių bazių ir realaus fizinės aplinkos pritaikymo asmenims, turintiems judėjimo negalią. Tyrimu nustatyta, jog Šiaulių mieste fizinė aplinka prastai pritaikyta asmenims, turintiems judėjimo negalią, kas įtakoja jų socializaciją bei pastangas tapti visaverčiais visuomenės nariais. Pastebėtas ir bendras visuomenės susirūpinimas dėl neįgaliųjų diskriminacijos (akivaizdžiai netinkamai ar visai nepritaikytos fizinės aplinkos), tačiau konkrečių pasiūlymų kaip šias problemas spręsti... [toliau žr. visą tekstą] / The bachelor’s paper deals with adaptation of physical setting for the people with motion disability in Siauliai City. The following hypotheses were formulated: 1) physical setting is poorly adapted for the people with motion disability, though such adaptation is regulated in the legal acts; 2) this predetermines limited social participation in the social life; 3) adaptation of physical setting is urgent both for the disabled and for the rest part of community. 180 random respondents without motion disorders and 22 motion-disabled participated in the study. Physical settings of Siauliai City (172 units), their accessibility for motion-disabled people were explored. Questioning survey was used to analyse evaluation of physical setting accessibility in Siauliai City. In order to find adequacy of evaluation of physical setting of physically healthy and motion-disabled people, their responses were compared with accessibility analysis of the sites of Siauliai City. Research result analysis was used to find a link between statistics, legal bases and actual adaptation of physical setting doe motion-disabled people was looked for. The research showed that physical setting is poorly adapted for motion-disabled people in the city, which means their reduced socialization opportunities. General concern regarding discrimination of the disabled was noticed; however there were no specific suggestions on how to solve the problems received. The third hypothesis partially corroborated:... [to full text]

This is a detailed study of the values embodied in and transmitted by state primary schools in New Zealand between 1890 and 1914. After describing the creation of a network of primary schools and the means by which regular attendance was secured it describes the schools' role in fostering the conventional virtues and certain widely held social attitudes through the "hidden curriculum", through school discipline, and through teachers' example. The social and moral content of schoolwork is then analysed with particular attention to what was said about New Zealand itself and about Maoris and racial differences. A detailed examination is made of a number of attempts to enlist the schools in particular social and moral causes: religious education, temperance, the inculcation of patriotism, sex education, military training, "correct" speech, and secular moral instruction. The closing chapters consider the differential impact of schooling and credentialling on children from different social classes and on boys and girls. This study draws on a wide variety of sources and makes extensive use of a large collection of school texts of the period~ The values schools transmitted reflected a middle class consensus, not seriously challenged by workers. The content of schooling was chiefly contested by middle class groups seeking to purify and improve the existing social order. Middle class groups were ambivalent towards the emergence of a distinctive national identity, but the schools fostered, often as unintended consequences, certain aspects of national identity.

Ce mémoire propose d'examiner les figures archétypales féminines dans quatre romans récents afin d'en vérifier la prégnance dans des oeuvres issues d'écrivaines québécoises. Plus précisément, il s'agit de vérifier si la pureté de la triade archétypale "vierge-mère-putain" a toujours cours sur l'horizon actuel, que l'on dit marqué par l'hétérogénéité. Mobilisant un cadre théorique posant l'identité comme étant construite -- notamment par la culture, à travers le processus de socialisation --, l'étude se déploie en trois temps principaux. Le premier chapitre consiste en une analyse des profils sémantiques des personnages féminins en tenant compte des caractéristiques attribuées à chacun des personnages, à leurs discours et à leurs actions. Le second chapitre relève les éléments relatifs à la socialisation des protagonistes en lien avec les différentes stratégies narratives déployées par les auteures. La place occupée par la religion dans les récits est également étudiée. Enfin, le troisième chapitre explore les lieux : à travers ceux-ci, c'est la "fonction" du personnage qui est surtout questionnée.

Syftet med studien var att ta del av professionellas erfarenheter av smittoeffekter vid självskadebeteende, liksom förebyggande insatser för detta. Fyra stycken semistrukturerade intervjuer har utförts på olika behandlingshem där huvudfokus har varit flickor med självskadeproblematik. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats ur en hermeneutisk-fenomenologisk forskningstradition. Tre teorier har legat till grund för analysen av resultatet: social inlärning, imitation som rekonstruktion och socialisation. Resultatet visar att smitta kan ske bland flickor på enheterna, men också via internet. Alla tre teorier har fungerat hjälpande i förståelsen av fenomenet. När det kommer till negativ inlärning av beteendet, har denna studie, liksom tidigare forskning visat att en riskfaktor för att påverkas av andras självskadebeteende har att göra med exponering för andras självskador. Arbetssättet för att minska på smitta av självskadebeteende indikeras vara att bemöta problematiken neutralt. Det viktigaste i förhållningssättet är att inte vaka över beteendet då detta bland annat leder till att flickor som inte självskadar får mindre tid med personal. Sammanfattningsvis är ett förstående, nyfiket bemötande med mycket fokus på det preventiva arbetet i terapi det viktigaste för att förhindra smitta av självskadebeteende. Börjar personalen vaka över flickorna uppstår också smittoeffekter då övriga flickor lär sig att de behöver självskada för att få personalens uppmärksamhet.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ”en skola för alla” innebär. De teoretiska utgångspunkterna är den symboliska interaktionismen,speglingsprocessen samt det relationella och det punktuella perspektivet. Den metod som har använts är en kvalitativ ansats i form av intervjuer och en vinjett har använts som redskap vid insamling av material. Tre pedagoger på gymnasiet intervjuades. Samtalen spelades in och materialet bearbetades sedan med hjälp av den hermeneutiska cirkeln för att tolka och förstå helheten och delarna. Resultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att bygga upp sociala relationer och med att stärka elevers tro på sig själva. Det framkom även att det finns en stark koppling mellan sociala relationer och självförtroende i förhållande till socialisation och kunskapsutveckling. Pedagogerna menade att för att eleverna ska kunna utvecklas socialt och kunskapsmässigt måste det först byggas upp sociala relationer och självförtroende. Pedagogerna gav flera konkreta exempel på hur det här arbetet kan se ut i den vardagliga pedagogiska praktiken.