Le développement de la compétence émotionnelle est un processus qui risque d’avoir un impact majeur sur le bien-être des individus, y compris la réussite professionnelle et la qualité de nos relations interpersonnelles. La littérature scientifique montre qu’il existe un lien étroit entre la répression émotionnelle, le fait de restreindre, d’éviter ou de minimiser la prise de conscience d’émotions ainsi que divers problèmes de santé mentale, troubles du comportement, décrochage et abus de substances. Or, l’apprentissage des capacités à réguler ses émotions est en grande partie acquis au sein de la famille, puis à l’école avec le concours des enseignants. Toutefois, peu d’études existent sur ce phénomène. En outre, les écrits scientifiques portant sur le processus de socialisation des émotions dans le milieu scolaire négligent de considérer la présence ou non de stéréotypes de genre chez l’enseignant.e. Pourtant, cette lacune risque d’avoir un impact sur ses pratiques de socialisation des émotions. L’objectif de cette thèse est d’observer les comportements des enseignants de la maternelle lorsqu’ils interagissent avec des élèves et d’examiner si leurs réactions diffèrent selon le genre de leur élève dans un contexte où une émotion est exprimée par l’enfant. Pour atteindre cet objectif, l’étude réalisée poursuit deux sous-objectifs, soit observer et analyser de façon séquentielle les interactions entre les enseignants et les élèves (Objectif 1), et explorer les croyances qu’ils entretiennent en lien avec le développement émotionnel des enfants et les différences de genre (Objectif 2). Dans le cadre de cette thèse, nous retenons le modèle de socialisation des émotions proposé par Denham, Bassett et Zinsser, (2012). Partant de ce modèle, six heures d’observation dans trois classes de maternelle ont été effectuées ainsi que des entrevues semi-dirigées à l’aide de la technique du rappel vidéo auprès de ces mêmes enseignants. Les premiers résultats obtenus suggèrent des différences de genre dans la socialisation des émotions. D’autres résultats suggèrent la présence de stéréotypes de genre chez les enseignants pouvant influencer leur pratique de socialisation des émotions en fonction du genre de leur élève et avoir une influence sur ses compétences émotionnelles. / Emotional competence is a factor that has the potential to greatly impact our well-being. Emotional competence can affect many aspects of his or her life, such as his/her professional career or even the quality of his/her relationships. The scientific literature showcases the existence of a link between the repression of emotions and mental health’s issues, behavioral disorders, bad academic performance and substance abuse (Ashiabi 2000; Chaplin, Cole, & Zahn-Waxler, 2005; Denham, Bassett, & Wyatt, 2007; Denham, Bassett, & Zinsser, 2012; Perlman, Camras, & Pelphrey, 2007). The development of emotional competence is a process that begins within the family circle and continues at school, with the help of teachers and educators. Because of the informal nature of the mechanisms at work, there are only a few studies on this very process. Furthermore, the few studies that examine the development of emotional competence by socialization in school tend to ignore the impact of gender stereotypes carried by teachers and other personnel. This paper is aimed to analyze grade school teachers’ behavior when they interact with their students in order to determine if said behaviors are influenced by students’ gender. This general goal was achieved by the completion of two sub-objectives. The first of these sub-objectives consisted in observing and analyzing the interactions between teachers and students in a sequential manner. The second was to explore the teachers’ belief system in regard to the emotional development of children and gender differences. Eisenberg, Spinrad and Cumberland (1998) introduced a heuristic model of emotional socialization that includes a number of variables such as parents’ personal beliefs and culture, and children’s characteristics (age, temperament, etc.) These authors suggest that emotional socialization is the factor of three processes: (1) parental reactions to children’s emotions, (2) socializers’ (teachers and other school’s personnel) discussion of emotion, and (3) socializers’ expression of emotions. A number of critics of this rich and complex model have been formulated, and we’ll address them in this paper. Denham et al. (2012) introduced a simpler model that doesn’t consider certain variables such as parents’ characteristics and instead put a greater emphasis on the aforementioned three dimensions of emotional socialization. In this study, we used the adapted model of Denham et al. (2012) was adopted. We recorded 3 different classes for 6 hours each and conducted semi-directed interviews with each class teacher. Our results suggest the existence of a gender difference related to emotional socialization. Teachers’ responses were significantly more negative towards boys’ expression of emotions compared to girls’. Results also point out the presence of gender stereotypes among teachers, which could influence their socialization practice and thus the level of emotional competence of their students.

Intergenerational influence is the transmission of information and beliefs from one family generation to the next. Intergenerational influence is at work whenever older generation seek advice from younger generation, or vice versa. The study investigated the influence of young opinion leaders on older generation regarding mobile internet usage.The study followed a convenience research design. A total of 597 online questionnaires were sent to Nedbank Group Technology employees aged over 44 via email. A total of 66 complete, complete, usable, online questionnaires were completed. The key finding was that young opinion leaders are likely to positively influence older generation regarding mobile internet usage. The finding is consistent with previous studies. / Dissertation (MBA)--University of Pretoria, 2012. / Gordon Institute of Business Science (GIBS) / unrestricted

Den här studien syftar till att undersöka socialisation i relation till deltagande i ett traineeprogram. Med utgångspunkt i Lave och Wengers lärteori om praktikgemenskap ämnar studien besvara i vilka sammanhang som identitetsskapande sker, hur traineer utvecklar kunskaper om genomförande av arbete genom praktik, närmare förstå vilka områden som utvecklar tillhörighet samt vilka sammanhang som bidrar till meningsskapande för traineer. Studien baseras på åtta intervjuer med traineer på en svensk myndighet. Studien visar att lärande äger rum i varierande grad utifrån resultatet som visar att traineerna både är insiders och outsiders i olika praktikgemenskaper, upplever problematik som förändringsledare, att värderingar styr karriärvalet och svårigheten i hur de förhåller sig till implicit kunskap i organisationen. Dessutom framkommer det att traineerna har stor makt att själva utforma sin utbildning vilket upplevs både bidra till en känsla av tillhörighet och meningsskapande. / This study aims to investigate socialization in relation to participation in a traineeprogramme.  Based on Lave and Wenger's theory of communities of practice this study intends to answer in which contexts identity is formed and how trainees develop knowledge about the implementation of work through practice. Furthermore the study intends to create a better understanding in which areas a sense of belonging developes and which contexts contribute to meaning-making for trainees. The study is based on eight interviews with trainees at a Swedish government authority. The results show that learning takes place to varying degrees through the formation of practice, identity, belonging and meaning-making. The study also reveals that trainees are both insiders and outsiders in different communities of practice but also that they experience problems as leaders for change. The study also shows that values ​​steers the career choice and that there is a difficulty in how trainees relate to hidden knowledge in the organization. In addition, trainees have great power to design their own programme and that it is perceived to contribute to both a sense of belonging and meaning-making.

Philosophiae Doctor - PhD / Parenting practices are known to influence the development of children and family functioning. However, the extent to which these generational influences stretch, and the continuities brought forth between generations has not been adequately studied. Therefore, this study aimed to explore intergenerational parenting in Genadendal for the purpose of developing guidelines for parents and practitioners. The concept of parenting was extensively unpacked to understand the intergenerational transmitted parenting factors being transferred from one generation to the next, in order to examine the parenting styles, parenting practices, parenting traits, and how these are transmitted over generations.

Sedan tidigare är det känt att en högre andel kvinnor jämfört med män i Sverige har en eftergymnasial utbildning. Det finns däremot mindre forskning om könsskillnaderna i utbildningslängd som tar hänsyn till vidareutbildning och icke-avslutade studier. Syftet med denna studie är därför att undersöka sambandet mellan könstillhörighet och utbildningslängd i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år. Studiens teoretiska referensram utgjordes av socialisation, könssocialisation och diskrimineringsteorier. Tidigare forskning har visat att en högre andel kvinnor än män tenderar att påbörjaeftergymnasiala utbildningar och välja utbildningar som leder till en yrkesexamensamtidigt som män ofta är i majoritet på utbildningar som kännetecknas av lågaexamensfrekvenser. Forskning tyder även på att det finns ett positivt samband mellanföräldrars utbildningsnivå och hur ungdomar ser på vidareutbildning eftergymnasieexamen. Studien tillämpar en kvantitativ metod och för att besvara studiens frågeställningar genomfördes en enkel och sju multipla linjära regressionsanalyser. Datamaterialet som används i föreliggande studie är från 2018 och utgör den nionde omgången av European Social Surveys undersökning. Resultatet visade att utbildningslängden bland kvinnor i den svenska befolkningen i åldrarna 19–62 år är längre än utbildningslängden bland män i samma åldersgrupp, både när kön regresserasenskilt över utbildningslängd och när samtliga oberoende variabler konstanthålls förvarandra. Utbildningslängden bland män och kvinnor ökar däremot, med bibehållenskillnad i utbildningslängd mellan könen, när en eller båda föräldrar har eftergymnasialutbildning. Studiens resultat kan relateras till tidigare forskning som visat att kvinnor i Sverige är i majoritet på svenska universitet och högskolor samt även blandexamenstagare.

Enligt läroplanen ska barn få möjlighet utveckla sin identitet. Genom musiken utvecklaskommunikativa, kognitiva och sociala förmågor som forskning visar kan främja barnsidentitetsskapande.Syftet med denna studie är att undersöka musikens roll i förskolan och se om musik kanfrämja barns identitetsskapande och språkutveckling. Studien belyser ävenförskollärarnas betydelse för musikundervisningen i förskolan.Metodansatsen är kvalitativ och den valda metoden är intervjuer med förskollärare.Resultaten visar att musik är betydelsefullt för barns språkliga utveckling ochkommunikativa processer som främjar barns identitetsskapande. I undersökningenframgår det även att musik kan få barn att lära känna sig själva och komma i kontaktmed sina känslor vilket kan stärka barns identitet. Resultaten visar att förskollärare utanintresse för musik inte använder instrument i förskolan och musikaktiviteterna består tillmestadels av sångsamling. Medan förskollärare med intresse eller utbildning inommusik använder sig mer av instrument i sång och musiksamlingen i förskolan.

I denna uppsats har betydelsen av könsidentitet och könsideologi undersökts i relation till graden av klimatskepticism och inställning till klimatpolitiska åtgärder. Könsidentitet representerar en självskattning av hur starkt individen identifierar sig med sin könstillhörighet. Könsideologi står för hur progressiv respektive konservativ syn individen har på könsroller. Kvantitativ metod har använts och sambanden har testats genom multipla regressionsanalyser där utbildning, ålder och partisympati fungerat som kontrollvariabler. Separata analyser har genomförts för män och kvinnor. Resultat:Könsidentitet verkar inte ha någon nämnvärd betydelse för graden av klimatskepticism. För män finner vi inga signifikanta värden. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men när flervariabler adderades till analysen så upphörde det att vara statistiskt signifikant. Könsidentitet visade sig inte ha någon effekt på inställningen till klimatpolitiska åtgärder för vare sig män eller kvinnor. Könsideologi verkar däremot ha viss betydelse för synen på klimatförändringar. Vi finner att en man som har en progressiv syn på könsroller generellt är mindre klimatskeptisk än en man med en konservativ syn. För kvinnor återfanns signifikanta värden till en början men detta upphörde att vara signifikant när fler variabler adderades. Könsideologi verkar ha betydelse när det gäller inställningen till klimatpolitiska åtgärder, en progressiv syn indikerar på en mer positiv inställning för både män och kvinnor. Resultaten analyseras utifrån “Social role theory”, “Gender Socialization theory” och begreppet “Gender identity”.

Solution de la « dernière chance » pour les patients atteints d'une grave maladie cardiaque, la transplantation n'est pas qu'une modification corporelle : elle apparaît également comme un choc émotionnel, représentationnel, social. Les questions relatives à l'inclusion d'une part d'autrui en soi, la vision d'un corps ouvert, fragmenté, en partie remplacé, les perturbations potentiellement engendrées dans l'ensemble des sphères sociales (telles la famille et le travail) font de la greffe un événement d'importance dans la biographie de l'individu. Toutefois, la lecture de cet événement par les personnes greffées apparaît encadrée par des normes et des discours qui tracent les « bonnes » et les « mauvaises » façons de penser et de se comporter. Ainsi, la représentation mécaniste du corps et un respect envers le donneur qui doit se faire distant constituent des règles que les patients doivent apprendre et gérer. Considérant que l'expérience de la transplantation est de ce fait éminemment sociale et s'inscrit dans un processus de socialisation secondaire, nous analysons les accords ou les résistances vis-à-vis de ces normes et représentations. En mobilisant les données issues d'enquêtes qualitatives (entretiens, observations) et quantitatives (questionnaires), nous démontrons que la définition de la greffe est variable, oscillant entre « maladie » ou support positif de sens pouvant déboucher sur la figure du « greffé professionnel ». / "Last chance" solution for patients with severe heart disease, transplantation is not only a body modification: it also appears as an emotional, representational, social shock. Including part of an Other into oneself, imagining one's body open, fragmented and partially replaced, and being potentially disturbed in all social spheres (such as family and work) make of transplantation a major event in the biography of the individual. However, the reading of this event by transplant recipients appears framed by norms and discourses that draw the lines bewteen the "right" and "wrong" ways of thinking and behaving. Thus, the mechanistic representation of the body and the respect for the donor are rules that patients must learn and manage. Considering that the experience of transplantation is consequently highly social and constitutes a secondary socialization process, we analyze the the individual's agreeing with or resisting to these norms and representations. Mobilizing data from qualitative research (interviews, observations ) and quantitative ones (surveys), we demonstrate that the definition of transplantation is variable, ranging from "illness" to positive support for meaning that can lead to the figure of the "professional transplant recipient".

Denna studie undersöker nyanställdas upplevelse av sin introduktionsprocess på distans. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med åtta nyanställda från olika arbetsgivare. De områden som utforskas är introduktionens struktur, socialisationsprocessen samt villkor för lärande. Resultatet visar att nyanställda framför allt värdesätter relationsskapande i början av sin anställning. Samtidigt uppstår det utmaningar i relationsbyggandet då en övervägande del av arbetet skett från hemmet. Även om digitala arbetsmöten är frekventa finns en önskan om mer vardaglig kontakt med kollegor. Det digitala arbetssättet tycks medföra svårigheter i socialisationen av de nyanställda, som i sin tur kan bidra till en sämre förståelse för organisationen i sin helhet. Dessutom kan ett hinder för informellt lärande urskiljas till följd av en avsaknad av spontana interaktioner mellan de nyanställda och andra inom organisationen. / This study examines new employees' experience of their remote onboarding process. The study takes a qualitative approach with semi-structured interviews with eight new employees from different employers. The areas that are explored are the structure of the introduction, the socialization process and conditions for learning. The results show that new employees above all value relationship building at the beginning of their employment. At the same time, challenges arise in relationship building as a predominant part of the work has taken place remotely. Although digital work meetings are frequent, more everyday contact with colleagues is desired. The digital way of working seems to lead to difficulties in the socialization of the new employees, which in turn can contribute to a poorer understanding of the organization as a whole. Furthermore, an obstacle to informal learning can be discerned due to a lack of spontaneous interactions between the new employees and others within the organization.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp. Vår forskning utgår från ett socialt-, kulturellt-, samt ett utvecklingsperspektiv. Vi har även belyst hur leken har förändrats i ett nu- och dåtids perspektiv. Undersökningen bygger på intervjuer med fem förskollärare. Vi har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med dessa. Intervjuerna har skett enskilt och inte i grupp. Genom dessa intervjuer fick vi reda på hur viktig leken är för barns utveckling. Vi fick även reda på att språket är en viktig komponent i leken. Pedagogernas syn på hur man ser på leken idag har även den förändrats, genom att man reflekterar mer över lekens betydelse och uppmärksammar detta i verksamheten.