Syftet med det här arbetet är att se hur dagens elektroniska spel påverkar elevernasspråkutveckling, särskilt i modersmålet, men även att diskutera den engelska ochsvenska språkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner på engelska,och det svenska (danska för två av de undersökta eleverna) språket är som ett andramodersmål hos de flesta av invandrareleverna.Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever iårskurserna 6 och 7 samt två elever från Danmark, som också är i årskurs 6 och 7. Jagintervjuade den första gruppen, samt deras lärare för att se hur deras språk utveckladesdet senaste året i svenska och i engelska. Jag intervjuade också den danska gruppen.Resultatet visar att det engelska språket utvecklas mer än det svenska och detarabiska språket, men det är de arabiska och svenska talspråken som utvecklas mer ände skriftliga språken. Det visar också att spelen kan används för nöje, pedagogik ochsom ett socialt medium.Slutsatsen är att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla språket,inte minst i engelska och svenska, men även i arabiskan som modersmålsspråk.

Sammanfattning/abstraktWendt, Karin (2017), Betydelsen av att hitta sig själv - i läseboken. Significance of encountering oneself in early reading experience. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola, 90p.I Sverige har vi en skola för alla. I den ska undervisningen bygga på elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper så att elevernas lärande och kunskapsutveckling främjas. Tidigare var Sverige mer ett homokulturellt land, men med de senaste årens stora flyktingströmmar har samhället blivit allt mer mångkulturellt. Detta syns i dagens skolor som blivit en mötesplats för det mångkulturella. Här möts elever från många olika sociala och kulturella kontexter som tillsammans utgör sin lärmiljö De nya förhållandena ställer stora krav på skolorna, dess personal och inte minst eleverna. I en skola för alla ska alla inkluderas och med eller utan olika stödstrukturer ska alla lära sig läsa. Genom att stötta mina kollegor i valet av läsebok kan jag som speciallärare arbeta för inkludering i klasserna. Dessutom kan en läsebok som medvetet valts till en specifik skola, grupp eller elev bli den artefakt som hjälper eleverna in i läsarnas förening. Syftet med uppsatsen är att visa på i vad mån valda läseböcker för årskurs 1 erbjuder en spegling av vårt mångkulturella samhälle, samt vilken tänkbar betydelse som kan finnas av att göra medvetna didaktiska val av läseböcker utifrån dagens mångkulturella samhälle. Jag avser att undersöka hur det mångkulturella samhället skildras i läseböckerna och vilken diskurs som reproduceras där. Jag avser också att undersöka hur läseböckerna överensstämmer med Lgr 11´s mångfaldsperspektiv.Genom att först använda kvantitativ innehållsanalys har jag fått en överblick i hur det mångkulturella har tagit plats i läseböckerna. Därefter har jag använt diskursanalys och på så sätt visat på det mångkulturella som synliggörs och osynliggörs i de aktuella texterna. Mitt resultat visar att de valda läseböckerna till viss del speglar det mångkulturella samhället. Det är tydligt att samtliga böcker utgår från en traditionellt svensk diskurs även om ambitionen finns på vissa håll att närma sig det mångkulturella. Denna ambition gör det hoppfullt att vi snart ser läseböcker som visar upp en tydlig mångkulturell diskurs som norm och leder vägen mot en inkluderande läsinlärning.Min studie visar på vikten av att lärare gör medvetna val av läromedel. Vi som speciallärare har en viktig roll att driva skolutveckling och fungera som en brygga mellan elevers olika kontexter. Att visa på betydelsen av att göra medvetna didaktiska val av läromedel är en av våra uppgifter. Nyckelord: diskursanalys, kritisk litteracitet, läsebok, mångkulturell, språklig socialisation

The aim of this study is to investigate students’ attitudes towards the subject religious education at upper secondary school. In Sweden, the subject of religious education is a compulsory subject at upper secondary school and something that has always been debated and questioned. In the formulation of the problem, it is highlighted that with the help of exploring which attitudes are outstanding, this can help teachers as future teachers in knowledge about the climate in different classrooms and student groups. In the study, a quantitative method was used, and a survey was carried out. A total of 397 students participated, distributed over 6 counties in southern Sweden. Most students were in year 3 and on a college preparatory program or on a vocational training program. The responses from the survey and the various variables were in turn connected with theoretical points such as the socialization theory and the secularization theory as well as previous research in the field. The results show that statistically, it can be assumed that the students have positive general attitudes towards the subject of religious knowledge. Furthermore, it can be assumed that the student groups “believing” and “college preparatory” have a more positive attitude towards the subject of religious knowledge in comparison with the student groups “non-believing” and “vocational training”. The result means that there are big differences in students’ attitudes, and this creates different climates in the classrooms that you as a teacher of the subject will have to deal with.

Le gouvernement du Canada rapporte un taux d'abandon se situant en moyenne autour de 50% au doctorat (Universités Canada, 2020). Parmi les causes sous-jacentes entraînant l’interruption du programme d'études se trouve le manque d'expérience et de compétences en rédaction universitaire (Lison et Bourget, 2016). Cette lacune peut freiner la progression des étudiants dans leurs études, mais aussi, leur intégration à une communauté universitaire comme chercheurs novices. En effet, les études doctorales permettent la socialisation au métier de chercheur, alors le doctorant se doit d'intégrer les normes et les pratiques s'y rattachant (Skakni, 2011). À cette fin, il existe un dispositif qui se nomme cafés de rédaction universitaire (CRU), dont la popularité est en essor au Canada, comme dans d'autres pays occidentaux. Notre recherche doctorale de nature qualitative interprétative porte sur le phénomène de socialisation des doctorants au métier de chercheur. À ce sujet, elle vise à mieux comprendre les trajectoires de socialisation qui s'opérationnalisent entre des membres d'une communauté d’apprentissage dans le contexte des CRU. Les trajectoires de socialisation proviennent de la mise en relation des éléments de notre cadre théorique qui est composé des concepts de sentiment d'efficacité personnelle (Bandura, 1997) et d'attribution causale (Weiner, 1972). En tant qu'étude de cas instrumental (Stake, 1995), nous examinons une communauté d'apprentissage nommée Thèsez-vous Ensemble qui compte plus de 4 000 membres aux études supérieures. Pour ce faire, nous avons mené 25 entrevues semi-dirigées (Savoir-Zajc, 2009) avec des candidats au doctorat provenant de 12 universités canadiennes. Nous avons également effectué de la capture de textes numériques (Radford, 2019) à même le compte Facebook de la communauté où s'échangent des ressources utiles à la socialisation au métier de chercheur. Les résultats de la recherche ont révélé que la participation des candidats au doctorat à des CRU, en présence de leurs pairs, leur permet de rehausser leur sentiment d'efficacité personnelle et de mieux comprendre les causes attribuables à leurs réussites et leurs échecs rédactionnels. Notre étude a permis d'approfondir les connaissances face au phénomène de socialisation au métier de chercheur qui a été peu étudié dans des contextes non institutionnels. Nous avons aussi formulé des pistes d'exploration subséquentes face à des concepts théoriques, des approches méthodologiques et des terrains de recherche dans une approche multidisciplinaire en enseignement supérieur.

Förskolan är den plats som barnen först möter under sin långa utbildningsresa och det kan även vara ett av barnens första möten med en samhällelig institution. Studien har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv och syftet med studien var att undersöka hur innehållet i fruktstunden kan förstås utifrån begreppen kvalifikation, socialisation och subjektifiering samt hur förskollärare resonerar kring fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv.  Studiens empiri samlades in dels med hjälp av kvalitativa observationer med ett observationsschema som stöd där barn i åldrarna 1 – 5 år deltog, dels med kvalitativa intervjuer där intervjuerna förhöll sig till en standardiserad intervjumodell. Samma fem förskollärare deltog i både observation och intervju och förskollärarna var verksamma inom tre olika rektorsområden. Resultatet i delstudie 1 påvisade att det innehåll som framträdde i undervisningen flest gånger var Kvalifikation, som kan förstås som matematik, språkutveckling och allmän kunskap. Därefter framträdde Socialisation, som kan förstås som hur barn socialiseras in i ett samhälle samt förhållningsregler. Minst antal gånger framträdde Subjektifiering, som kan förstås som barns möjlighet till att agera självständigt och ta egna beslut. Resultatet i delstudie 2 redovisade att när förskollärare resonerade om fruktstunden utifrån ett undervisningsperspektiv talade de om innehåll i undervisning, där begreppet socialisation främst betonades, samt förskollärarens roll i undervisning. Resultaten från de olika delstudierna diskuteras i relation till undervisningsperspektivet. Studiens slutsats var att förskollärarna inte var medvetna om allt undervisningsinnehåll de förmedlade till barnen i rutinsituationen fruktstunden. Det som synliggjordes i observationerna överensstämde inte med det som förskollärarna resonerade om i intervjuerna. Denna slutsats kan förklaras som att det inte uppstod en naiv realism i studien.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskolepedagogers uttalade uppfattningar om utvecklingen av barns sociala kompetens i relation till lek. För att få svar på forskningsfrågorna och syftet utgick studien från en kvalitativ datainsamlingsmetod där sju förskollärare och sju barnskötare intervjuades. Empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkt som studien tog avstamp i är Gert Biestas teori om tre funktioner som utgör en god utbildning: kvalifikation, socialisation och subjektifiering. I den tredje funktionen har vi utgått från Van Poeck och Östmans benämning personformering, som innefattar subjektifiering och identitetsskapande. Analysen av intervjuerna med förskollärarna återfinns i delstudie 1 och med barnskötarna i delstudie 2.  Resultatet visade att socialiseringsfunktionen var den mest framträdande när det gällde förskolepedagogernas uttalade uppfattningar om syftet med utvecklingen av barns sociala kompetens. Att ta hänsyn till andra var det som de flesta förskolepedagogerna likställde med att ha social kompetens samt att det var det innehåll som uppkom flest antal gånger i intervjuerna. Inom funktionen personformering var barnens integritet det innehåll som lyftes flest gånger i intervjuerna. Integritet i relation till trygghet var ett återkommande uttalande hos de flesta pedagoger om vilka aspekter de ansåg var centrala för att utveckla social kompetens. Den funktion som tog minst utrymme var kvalifikation. Inom denna funktion visade resultatet att samtliga förskolepedagoger var eniga om vikten av att kunna kommunicera i olika former. Resultatet visade en skillnad mellan förskollärares och barnskötares uppfattningar om deras egen roll vid utveckling av barns sociala kompetens i samband med lek. Förskollärarna lyfte sin ledarroll i större utsträckning än barnskötarna.

Dans le cadre d’une philosophie politique féministe d’inspiration foucaldienne, l’étude de l'influence des modèles de famille sur la question de la responsabilité parentale permet de constater que la prise en charge de celle-ci par le biais de la division des rôles parentaux ne se matérialise pas de la même façon dans les différents modèles de famille. Même si on se retrouve globalement en présence de parents capables d’assurer le bon développement physique et psychique des enfants par la réponse à leurs besoins multiples, leur socialisation varie en fonction de deux grands groupes de modèles, soit la famille traditionnelle, d’une part, et les autres modèles de famille de l’autre. Dans le premier cas, les filles sont socialisées à devenir des mères et les garçons des pères, tandis que dans le cas des autres modèles, les parents privilégient des relations égalitaires et socialisent leurs enfants à devenir, le plus souvent, des êtres humains androgynes. Le principe de base à partir duquel nous effectuons un choix raisonné parmi le modèles de famille (avec le type de responsabilité parentale afférent), est la thèse sur laquelle repose notre modernité: tous les êtres humains sont nés libres et égaux. Ainsi, le double principe de l’égalité et de la liberté exige, pour que l’on puisse appuyer un modèle de famille en particulier, que les parents s’inscrivent sur un pied d’égalité à l’intérieur de celui-ci, du moins en principe, quel que soit l’arrangement de leur choix. Adoptant la perspective du féminisme socialiste et du «point de vue des femmes», les modèles de famille qui encouragent le développement androgyne des enfants et qui tiennent compte des multiples variables participant à l’oppression des femmes sont privilégiés. Qu’il s’agisse de familles monoparentales, biparentales ou polyparentales, hétérosexuelles ou homosexuelles, l’important est que la responsabilité parentale intègre le plus tôt possible la nécessité de socialiser les enfants à devenir des êtres androgynes s’identifiant à un ou à des parents androgynes.

Alla människor i världen har en definition av sig själv samt en definition om hur omgivningen ser oss. Identitet är något ingen kan undgå, alla individer har skapat sig själv en identitet genom sina egna handlingar. Syftet med uppsatsarbetet är att undersöka hur religion formar och påverkar människans identitet samt identitetsskapande. Frågeställningarna som används i studien är vad religion har för betydelse, vilka religiösa faktorer som bidrar till identitetsskapande samt hur religionen påverkar våra livsval och identitet. Studien är baserad på en kvalitativ fokusgruppintervju bestående av fyra kvinnliga ungdomar som har samma tro, tillhör samma samfund, samt att de studerar på högskolan. Anledningen till varför jag valde samma kön var för att undersöka likheter och skillnader mellan deras åsikter. Tidigare forskning presenteras av både Fredrik Jahnke samt Manuell Castell, där de har forskat kring vad som påverkar och formar individens identitet. Studien kommer att analyseras genom att transkribera, bearbeta och tolka respondenternas svar i relation till socialisationsteorin, Anthony Giddens identitetsteori samt Thomas Ziehes identitetsteorier.                                                      Resultatet visade att religionen påverkar ungdomarnas identitet på grund av olika livsval de bör genomföra enligt religionens regler och ramverk. Ungdomarna väljer att klä sig på ett speciellt sätt, äter en speciell kost samt avstår från vissa aktiviteter på grund av religionens ramverk. Samtidigt som resultatet visade att det var olika nivåer på religiositet ju mer aktiv religiös du är desto mer följer du reglerna och detta påverkar din identitet ännu starkare. Slutsatsen av studien visade det sig att familjen och samhället är två viktiga bidragande faktorer som gör att religionen påverkar respondenternas identitet och identitetsskapande.                                                                                  Förslag på framtida forskning är att utföra projekt eller undersökningar där man jobbar med att normalisera öppna diskussioner kring religion för att kunna uppnå en djupare förståelse av vad ungdomarna försöker förmedla.

Political scientists have long been fascinated by theories of political knowledge and what causes it to vary. Theories of political socialization, derived from psychological theories of social learning, have been the driving force behind many of these studies. In this study, it is proposed that there is a causal connection between parents being civil servants and their children having a large knowledge of the same sector. In theories on political socialization it has been suggested  that the effect of political socialization is most prevalent among young adults in the years before leaving home. In this study, theories of social learning and political socialization are thus used to elaborate an understanding of a proposed causal connection between parents being civil servants and their children’s knowledge of the same sector. Surveys are used to find data and the method of OLS, Ordinary Least Squared, is used to find potential causal connections. Using OLS estimators, this study finds no such hypothesized causal connection, but finds that the effect of political socialization seems to be larger after the children have moved out, rather than before as studies before have shown.

En considérant les points de vue les plus opposés sur la question du fondement naturel de la vie en société politique et en répondant aux principales objections qui sont soulevées à l'encontre de cette conception, nous tentons de préciser ce que notre nature indique positivement quant aux buts principaux que la communauté politique aurait le devoir de poursuivre. L'exercice est utile car si effectivement le regroupement en société est conçu communément comme un fait de nature, ce fondement est souvent considéré comme assez banal et peu instructif mais comme représentant la source d'éventuelles tyrannies si on a la prétention d'y lire les énoncés péremptoires d'une « politique naturelle ». Certes, la définition du bien commun et des moyens politiques y conduisant ne peut pas être donnée de façon précise et achevée dans la nature humaine. Une aussi grande détermination irait à l'encontre de la perfection visée par le moyen de la vie en société: l'épanouissement du potentiel universel de l'être humain. La nature humaine doit pourtant indiquer le principe et la fin de la communauté politique. En effet, un bien commun est absolument nécessaire à la perfection de l'être humain; or chez tous les êtres naturels, ce qui constitue un bien nécessaire à leur perfection est donné, ou du moins prédisposé par leur nature. Le caractère universel de l'être humain ne nous empêche donc pas, au contraire, de saisir dans sa nature l'existence d'un projet fondamental, et d'un projet suffisamment déterminé et précis pour fournir des indices sûrs des voies à suivre. Nous montrons ainsi que cette nature lui fait spontanément créer une société et demande que certaines institutions bien spécifiques (d'ordre politique) soient développées. Un examen attentif des exigences fondamentales de la nature humaine nous porte à considérer la justice comme le tout premier bien à se donner en commun. Tous les autres biens proposés à ce titre se révèlent en effet soit non appropriés, soit secondaires et en quelque façon subordonnés à ce bien commun principal, ou soit enfin bien au-delà de ce que la société politi ue peut spécifiquement nous procurer.