I denna studie beskriver elever från årskurs 5 hur relationen till svenskläraren skulle kunna påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteratur. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 5 upplever sambandet mellan läsmotivation och svensklärarens stöd för att diskutera relationsskapandets eventuella betydelse för främjande av läsutveckling och läsmotivation. De frågeställningar som avser att svara på ovanstående syfte är: Hur beskriver elever sin läsmotivation vad gäller skönlitteratur? Hur beskriver eleverna att svenskläraren stödjer deras läsning vad gäller skönlitteratur? Upplever eleverna att relationen till svenskläraren påverkar deras läsmotivation vad gäller skönlitteratur och i så fall hur?  Den socialkognitiva teorin är central gällande hur motivation skapas och tillsammans med ett humanistiskt perspektiv på motivation utgör teorierna studiens teoretiska ramverk. För att samla in data till studien användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade gruppintervjuer av elever från årskurs 5. Det empiriska materialet har transkriberats, analyserats och diskuterats i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det resultat som framkommit är att elevers beskrivningar gällande läsmotivation skiljer sig åt och elever har olika inställningar till läsning av skönlitterära böcker. Resultatet indikerar även att relationsskapandet mellan svensklärare och elever kan påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteraturen ur ett elevperspektiv.

Bakgrund: Hälsmärta drabbar en av 10 individer någon gång i livet, i cirka 80 procent av fallen är orsaken plantar fasciit. Läkningstiden för plantar fasciit kan bli mycket lång, i vissa fall upp till två år. Följsamhet till träningsprogram är av stor betydelse för utfallet vid fysioterapeutiska behandling. Syfte: Att undersöka hur styrketräning av tårnas flexormuskulatur, med fokus på excentrisk belastning, påverkar tilltro till aktivitetsnivå (rask promenad) och symtom vid plantar fasciit. Vidare är syftet att utifrån socialkognitiv teori undersöka faktorer av betydelse för följsamhet till träning, samt hur deltagarna upplever träningen. Metod: Studien har en A-B-A Singel-Case Design. Patienter tillfrågandes löpande på en privat fysioterapimottagning. Tre deltagare inkluderades i studien. Baslinjemätningen under två veckor (A1) följdes av sex veckor intervention med avslutande baslinjemätning under två veckor (A2). Data samlades in genom självrapporterade skattningar av variabler av intresse i en träningsdagbok. Visuell avläsning har gjorts utifrån trend och lutning. Resultat: Deltagare A visade på förbättring, B och C har kvarstående eller något ökade symtom. Samtliga deltagare visade på hög self-efficacy för utförande av övningen. Deltagare A och B visade på hög följsamhet och C på lägre följsamhet till träningsprogrammet. Slutsats: Författarens slutsats är att träningsupplägget är genomförbart för patienter med plantar fasciit. För eventuell gruppstudie kunde inklusions- och exklusionskriterier föreslås baserat på resultat av denna studie. / Background: Heel pain affects 1 in 10 individuals at some point in life, in about 80% of the cases, the cause is plantar fasciitis. The healing time for plantar fasciitis can be very long, in some cases up to two years. Adherence to treatment is of great importance for the outcome in physiotherapy. Aim: To investigate how the strength of the toe flexor, focusing on the eccentric load, affecting self-efficacy for activity (power walking) and symptoms of plantar fasciitis. Further to investigate and examine factors affecting adherence to exercise, and how participants feel the workout, based of social cognitive theory. Methods: The study has an A-B-A Single-Case Design. Patients asked to participate at a private physiotherapy clinic in Sweden. Three participants were included in the study. Baseline measurements was collected for two weeks (A1) that was followed by six weeks of intervention with ending baseline measurements for two weeks (A2). Data were collected through self-reported estimates of the variables of interest in a diary. Visual reading was made based on the trend and slope. Results: Participants A showed improvement, B and C have persistent or increased symptoms. All participants showed high self-efficacy for performing the exercise. Participant A and B showed high adherence and C showed lower adherence to the exercise program. Conclusions:. The author's conclusion is that the exercise program is feasible for patients with plantar fasciitis. For a future group study the inclusion and exclusion criteria are proposed to be based on the results of this study.

Att konsumera kosttillskott ökar i dagens samhälle. Exempel på kosttillskott är energigivande tillskott, prestationshöjande tillskott samt vitaminer och mineraler. En sammanställning av enkätundersökningar i Sverige visar att 61 % av männen och 41 % av kvinnorna konsumerar kosttillskott. Träningsverksamma upplever att produkterna är välgörande och ger positiva effekter på träningen, trots att riskerna med konsumtion av kosttillskott är omdebatterat och ett delvis obeforskat område. Bland träningsverksamma inom styrketräning förekommer även konsumtion av dopningspreparat. Dopning innebär att påverka eller förändra prestationer med olika substanser. Det finns olika slags dopningspreparat och anabola androgena steroider (AAS) är vanligast. Prevalensen av AAS har ökat under 2000-talet. I uppsatsen redovisas omfattningen av konsumtion av kosttillskott och dopningspreparat i Västmanlands län. Köns- och åldersskillnader samt samband mellan konsumtion och träningsform redovisas. Analyser har genomförts på enkätdata från Västmanlands Idrottsförbund, utifrån deras arbete med anti-dopning i Västmanland. Resultaten visar att det är vanligast att män i 17 – 30 års ålder konsumerar kosttillskott. Sannolikheten för att ha en hög konsumtion av kosttillskott ökar vid styrketräning. Socialkognitiv teori används föra att tolka den sociala aspekten på konsumtionen och ger en djupare förståelse för hur beteendet att konsumera kosttillskott och/eller dopningspreparat kan uppstå hos en individ. / Consuming dietary supplements is common in today's society. Examples of dietary supplements is energizing supplements, performance enhancing supplements and vitamins and minerals. A compilation of surveys in Sweden show that 61% of men and 41% of women consume dietary supplements. Athletes are experiencing that the products are beneficial and provides positive effects on the performance, even though there is a lack of knowledge about all the risks of consuming dietary supplement and a field partly un-researched. Consumption of doping substances also occur among athletes. Doping means to affect or change the performance with various substances. There are different types of doping substances, where anabolic androgenic steroids (AAS) are the most common. The prevalence of AAS has increased during the 2000s. The prevalence of the consumption of dietary supplements and doping in Västmanlands län are presented in the present study. Results revealed differences in gender and age and the relationship between consumption and exercise. Analyses have been performed on data from Västmanland Sports Federation, which through its anti-doping work conducted a survey in Västmanlands län. The results show that it is most common among men between the ages 17 – 30 to consume dietary supplements and to consume a few times a week or more often. The likelihood of consuming dietary supplements increases with strength training. Social cognitive theory is being used to interpret the social aspect of consumption and provides a deeper understanding for how a behavior can be developed in an individual.

Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvården innefattar ett samarbete mellan undersköterska och sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll. Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i sjukgymnastisk rehabilitering av patienter på en vårdavdelning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev två teman, Känsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmåga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen påverkas av individerna och omgivningen. Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas känsla av delaktighet påverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhållande till den operanta inlärningsteorin och den socialkognitiva teorin. Slutsats: Undersköterskorna känner sig delaktiga i rehabilitering då de är engagerade, aktivt medverkande och känner att de är till nytta. En svaghet i delaktigheten är att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfällig och därmed minskar undersköterskornas medinflytande. Vidare anser författarna att en upprepning av studien behövs samt att det saknas forskning om effekten av undersköterskors arbete och deras uppfattningar kring detta. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, sjukgymnastik, socialkognitiv teori, vårdpersonal / Background: Rehabilitation within hospital care involves teamwork between assistant nurses and physiotherapists. Assistant nurses have an important role in rehabilitation but there is a lack of research regarding their perceptions of their role. Aim: To investigate the assistant nurses’ experiences of participation in physiotherapy rehabilitation of patients in hospital care. Method: A qualitative design with inductive approach was used. The data was collected through semi-structured group interviews with assistant nurses and the material was analysed using qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in five categories which became two themes, Good self-confidence and feeling of being important in the rehabilitation and Collaboration regarding the rehabilitation is affected by the individuals and the environment. Discussion: The assistant nurses’ perceptions of their participation is affected by consequences, individuals, behaviour and environment which is confirmed by the social cognitive theory and the operant conditioning theory. Conclusions: The assistant nurses experience participation in the rehabilitation because they are engaged, actively involved and feel useful. A weakness in their participation is insufficient communication about the rehabilitation. The authors consider that a replication of the study and more research on assistant nurses’ perceptions and the usefulness of their work are required. Keywords: nursing staff, physiotherapy, social cognitive theory, qualitative research

Människor som lever med diabetes påverkas i hög grad av omgivningen. Som vårdpersonal är det viktigt att inte beskylla den enskilda som oansvarig och otillräcklig i relation till sin egenvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur diabetes påverkar människor med diabetes och deras vardagsliv och psykosociala hälsa, samt hur vårdpersonal arbetar för att stötta människor med diabetes. Resultatet baserades på fem intervjuer med vårdpersonal som arbetar med människor som har diabetes. Resultatet visade att sjukdomen påverkar den som är drabbad, dygnets alla timmar. Det visade även att vårdpersonalens relation till patienterna har stor betydelse för patienternas egenvård. Samma egenvård som konstateras upplevas som stigmatiserad av människor med diabetes. De teoretiska referensramar som användes i arbetet var Banduras socialkognitiva teori samt Zubin och Springs stress- och sårbarhetsmodell. Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att det är av stor vikt att vårdpersonalen har en god relation med- samt tar hänsyn till den enskilda patientens förutsättningar då många patienter har en stark rädsla för komplikationer vilket kan leda till ångest eller depression. Studien visar också att det finns ett behov av att undersöka ämnet människor och diabetes mer utifrån ett socialt perspektiv.

No description available.

Syftet med denna studie är att kartlägga F-3 lärares upplevelse av elevers skamkänslor i den pedagogiska verksamheten och vidare hur skamsituationer hanteras. Studien är en fenomenografisk undersökning med en kvalitativ ansats som tar utgångspunkt från den socialkognitiva teorin baserat på Albert Banduras definition av self-efficacy. Resultatet påvisar handlingsstrategier som lärare tillämpar när elever känner skam. Slutsatsen är att lärarnas handlingsstrategier ger utrymme till att låta skammen ta plats som konstruktiv och reducerar därmed den tabubelagda associationen.

Bakgrund: Barn med typ 1-diabetes är generellt mindre fysiskt aktiva än andra barn. Bidragande faktorer kan vara rädsla för hypoglykemi och bristande kunskap hos vårdnadshavare. Att vara vårdnadshavare till ett barn med kronisk sjukdom kan medföra många svårigheter och forskning har visat minskad livskvalité. Fysioterapeutens roll i diabetesvården är idag begränsad. Syfte: Att undersöka vårdnadshavares tankar om fysisk aktivitet hos deras barn med typ 1- diabetes. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med deskriptiv design. En induktiv ansats användes för kvalitativ innehållsanalys av materialet. Resultat: Materialet delades in i fyra huvudkategorier och elva underkategorier efter dataanalysen. Resultatet beskriver vårdnadshavares tankar och upplevelser kring hur deras barn påverkas av fysisk aktivitet, vilken möjlighet barnen har att utföra aktiviteter, vilken kunskap de har idag och vad de saknar samt hur de ser på pressen de upplever i relation till fysisk aktivitet. Slutsats: Att vara vårdnadshavare till barn med typ 1-diabetes väcker många tankar och känslor kring fysisk aktivitet. Svårigheter med att kontrollera barnets blodsocker och vara med vid aktiviteter ledde i många fall till känslor av misslyckande och stress. Bristfällig kunskap om fysisk aktivitet ses som en förklaring till osäkerhet som kunde hindra barnet att vara fysisk aktiv. Nyckelord: Fysioterapi, Kronisk sjukdom, Rädsla-undvikande modellen, Socialkognitiv teori, Upplevelse / Background: Children with type 1-diabetes are generally less active than other children. Contributory reasons could be caregivers’ fear of hypoglycemia and lack of knowledge. To be a caregiver with a child with chronic disease causes of difficulties and science has shown reduced quality of life. The role off the physiotherapist in the care of diabetes is today limited. Aim: To explore caregivers’ thoughts about their children with type 1-diabetes and physical activity. Method: A qualitative semi-structured interview study with descriptive design. An inductive approach was used for the qualitative content analysis of the material. Result: The data analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The result describes caregivers’ thoughts and experiences about how physical activity affect their children, which possibility children had to perform activities, their knowledge and what they are missing and their experience of pressure to manage physical activity. Conclusion: To be the caregiver to a child with type 1-diabetes raises many thoughts and feelings about physical activity. Difficulties to control the child’s blood sugar and to be able to participate in the child’s activities, often led to feelings of failure and stress. Lack of knowledge about physical activity may be an explanation to insecurity that may hinder the child to be physical activity. Keywords: Chronic disease, Experience, Fear-avoidance model, Physiotherapy, Social cognitive theory

Bakgrund: Varje år dör drygt 2 700 personer av kronisk obstruktiv lungsjukdom i Sverige. Sjukdomen påverkar fysiska, psykiska och sociala faktorer, vilket kan leda till en inaktiv livsstil. Fysisk aktivitet och träning är därför en viktig del av behandlingen. Inspiratorisk muskelträning (IMT) kan användas i rehabiliteringen med målet att förbättra inandningsmuskulaturens funktion samt livskvalité. Det förekommer dock bristande information kring inspiratorisk muskeltränings biopsykosociala effekter hos denna patientgrupp.  Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk översikt sammanställa forskning om inspiratorisk muskeltränings biopsykosociala effekter på vuxna patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom.  Metod: Litteraturstudien utförde en systematisk sökning av artiklar i databaserna PubMed och Scopus. Åtta artiklar inkluderades utifrån inklusions- och exklusionskriterier. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och en kvalitetsgranskning utfördes enligt SBU:s granskningsmall.  Resultat: Sju artiklar såg positiva fysiska effekter av IMT och fem artiklar visade en förbättring av psykologiska och eller sociala effekter. Mätinstrumenten undersökte främst individfaktorer utifrån socialkognitiva teorin. Sju artiklar bedömdes ha medelhög kvalité och en hög kvalité.  Slutsats: Även fast interventionsuppläggen varierade kunde förbättring observeras inom både fysiska, psykiska och sociala faktorer. Därför kan IMT vara en viktig del av ett lungrehabiliteringsprogram. Mer forskning bör göras för att ytterligare studera psykologiska och sociala effekter av IMT.

Bakgrund: Fall hos äldre personer är vanligt förekommande och får ofta allvarliga konsekvenser för individen såsom svårigheter att bo kvar sin bostad, sjukdom och död. Fall hos äldre innebär också stor belastning på sjukvården och stora samhällskostnader. I den kommunala hemsjukvården arbetar fysioterapeuter med att förebygga fall genom olika åtgärder i hemmet.  Syfte: Att beskriva hur fysioterapeuter upplever att de arbetar vid fallförebyggande hembesök för äldre i hemsjukvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design och induktiv ansats. Sex fysioterapeuter rekryterades till individuella intervjuer genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval från en kommun i mellersta Sverige. Materialet från intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades upp i fem kategorier med tillhörande underkategorier, två respektive fem. Informanterna belyste hur de identifierade individens egna behov och resurser, skapade ett förtroende, identifierade individens omgivningsfaktorer, informerade om fallförebyggande och identifierade svårigheter och hinder vid hembesök. Slutsats: Fysioterapeuterna beskrev att genom att ta hänsyn till fysiska, psykologiska faktorer och omgivningsfaktorer hos individen möjliggörs genomförandet av fallförebyggande åtgärder.