Sammanfattning Medias uppgift är dels att delge viktig samhällsinformation till medborgare samt granska myndigheter och förtroendevalda. Då media utgör en viktig informationskälla har dess rapportering betydelse för bildandet av samhällsopinioner. Mot bakgrund av detta och med koppling till vår framtida yrkesroll som socionomer fann vi det därför intressant att undersöka hur socialtjänsten och socialsekreterare skildras i media. Syftet med denna studie var att belysa svenska dagstidningars rapportering om socialtjänsten och socialsekreterare samt vilka likheter och skillnader som gått att utläsa mellan rapporteringen från två olika årtal. Studien har utgått ifrån två olika frågeställningar vilka har undersökt hur både socialtjänsten och socialsekreterares arbete har framställts i svenska dagstidningar. Empirin utgjordes av 68 tidningsartiklar från 2004 och 2014. Dessa hämtades från dagstidningarna Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten samt Västerbottens-Kuriren. Datamaterialet har analyserats både kvantiativt och kvalitativt. Resultatet av analysen åskådliggjorde att rapporteringen i stort sett har varit utav samma karaktär under både 2004 och 2014. Tidningsartiklarna från 2014 har däremot varit mer innehållsrika i jämförelse med 2004 års artiklar. Framställningen har blivit mer nyanserad så till vida att fler betydelser har fått utrymme i hur socialtjänsten och socialsekreterares arbete skildras. Ytterligare en tendens som har gått att se var att arbetsmiljön har fått en alltmer central roll i rapporteringen. Under 2004 skildrades en positiv bild gällande personalbedrifter, vilket inte gick att återfinna 2014. Studiens resultat analyserades sedan mot bakgrund av tidigare forskning samt Bergers och Luckmanns socialkonstruktivism. Resultatet av analysen visade att porträtteringen av socialtjänsten och socialsekreterare är under ständig förändring, tillika som den grundläggande definitionen i mångt och mycket är av samma karaktär. Med andra ord är det möjligt att påverka hur och vilka områden media väljer att skildra i sin rapportering. Detta är av intresse då det innebär att vi med hjälp av våra utsagor kan vara medskapande i framställningen av socialt arbete.

Denna kandidatuppsats är skriven på initiativ av Utvecklings- och fältforskningsenheten i Umeå. Syftet med studien är att undersöka arbetsmiljön på enheten ”barn, unga och familj”, som är en del av socialtjänstens individ- och familjeomsorg, där man arbetar med barnaskyddsärenden. Ambitionen är att åskådliggöra problematiken som råder på enheten samt beskriva och analysera vilka faktorer som kan tänkas påverka socialsekreterarnas vilja att stanna kvar eller avsluta sina anställningar. Studier har nämligen visat att hög arbetsbelastning är vanligt på enheten och det i kombination med bristande stöd medför att många socialsekreterare väljer att säga upp sig från arbetsplatsen.Studien har en kvantitativ induktiv ansats genom en enkätundersökning där även kvalitativa frågor för besvarande fanns med. Resultatet visade på att arbetssituationen för de anställda som arbetar med barnaskyddsärenden är oerhört påfrestande med anledning av en hög arbetsbelastning som existerar på enheten. Hela 96, 6 procent av deltagarna anser att arbetet är psykiskt ansträngande och mer än 75 procent av socialsekreterarna är rejält trötta. Sammanfattningsvis åskådliggör resultatet på att ett utökat stöd från ledning och chefer samt möjlighet till specialistkompetens krävs, för att socialsekreterarna ska vilja stannar kvar på enheten ”barn, unga och familj”.

Vid placering av barn i familjehem skall det enligt Socialtjänstlagen i första hand övervägas om placering hos anhörig eller annan närstående är möjlig. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur anhörigplaceringar övervägs och på vilket sätt socialsekreterare inom Skellefteå kommun ser till barnets bästa i dessa bedömningar. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två socialsekreterare som arbetar med yngre barn och för att analysera materialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet har vidare analyserats utifrån tidigare forskning och med hjälp av bland annat Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Resultatet visar att socialsekreterarna anser att det går bra att tillämpa den aktuella lagparagrafen och att de alltid tar upp frågan kring möjliga anhöriga med föräldrarna inför en placering, men att det finns en hel del faktorer att ta hänsyn när övervägandet görs. Vad som är barnets bästa är inte alltid självklart, men det är socialsekreterarnas uppgift att ta reda på under utredningstiden.

Allt eftersom professionen tar allt större plats på den politiska arenan förändras politikernas roll vilket kan åsidosätta de demokratiska aspekterna. I studien tar vi oss an socialsekreteraren och åskådliggör dess komplexa yrkesroll i en politiskt styrd organisation vilket bidrar till svårigheter när beslut om LVU skall fattas. För att uppnå detta har kvantitativ metod i form av enkätfrågor använts. Resultatet visar att både politiker och tjänstemän har en hög tilltro till socialsekreterarens roll och dess beslutsfattande inom LVU. Socialsekreteraren anser att det är de som har inflytandet över och tar det avgörande besluten om LVU vilket även förstås då återremitteringar sällan sker.

Denna studies syfte är att undersöka och analysera hur socialsekreterare diskuterar könets betydelse i utredningsprocessen av ungdomar. För att kunna besvara syftet utfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju där fyra socialsekreterare diskuterade problematiken i ungdomsärenden. Utifrån en vinjettövning med fallbeskrivning av ett typiskt ärende diskuterade socialsekreterarna hur de tänker och agerar i dessa fall. Det ligger i studiens intresse att belysa om skillnader görs på grund av kön samt om förväntade föreställningar av kön har någon betydelse. Ur resultatet kunde det utläsas att vissa skillnader görs på grund av kön i utredningsprocessen. Skillnader görs oftast vid behov av snabba bedömningar och vid tidsbrist. Det visar sig även att det finns könsstereotypa förhållningssätt hos socialsekreterarna som till viss del styr utredningsprocessen.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare. Generellt ansågs det viktigt att ha en bra relation till sin socialsekreterare men det var inte alla intervjupersoner som upp­levde den nuvarande relationen som betydelsefull. För skapandet av en relation framkom det att öppenhet och ärlighet, intresse och engagemang, förståelse och respekt samt delaktighet och handlingsfrihet är nödvändiga faktorer. Slutsatsen är att relationen mellan klient och social­sekreterare troligtvis inte utgör hjälpen utan snarare är det som bär hjälpen.     Nyckelord: relation, klient, socialsekreterare, makt, missbruk

Syftet med studien är att undersöka hur socialtjänstens stöd ser ut för barn med frihetsberövade föräldrar i Uppsala län. Studien ämnar även undersöka hur faktorer på mikro, meso och exonivå samspelar och vilken betydelse det har för dessa barn. Vidare syftar studien till att undersöka om socialtjänsten beaktar skydds- och riskfaktorer vad gäller barn med frihetsberövade föräldrar  Studien bygger på en kvantitativ metod och innefattar även kvalitativ del. Datainsamlingen har genomförts med en webbaserad enkätundersökning. Enkäten distribuerades till 109 socialsekreterare som arbetar med barnavårdsärenden i Uppsala län. Den kvalititativa delen består av en öppen fråga som avslutade enkäten. I analysen av underökningens resultat har vi använt oss av utvecklingsekologisk teori som kompletterats med begreppen skydds och riskfaktorer. Resultaten har även analyserats mot bakgrund av tidigare forskning. Resultaten visar att socialsekreterarna generellt har god erfarenhet av att arbeta med barnavårdsärenden och att de möter barn med frihetsberövade föräldrar i sin yrkesroll. De anser att barn med frihetsberövade föräldrar är i behov av specifika insatser men att insatser till målgruppen är mycket begränsade. Samverkan och samarbete mellan socialtjänst och andra myndigheter och organisationer är bristfällig vilket bekräftas av kommentarerna i den öppna frågan. Vidare belyser resultatet i enkäten hur barn med frihetsberövade föräldrar kommer till socialtjänstens kännedom. Resultaten säger dock inget om brister vad gäller anmälningsskyldigheten jämlikt 14 kap. 1 § Socialtjänstlag (2001:45) (SoL). Kommentarerna i den öppna frågan gav fördjupad information om brister i anmälningsskyldigheten. Där framkom att andra myndigheter och aktörer inte alltid anmäler till socialtjänsten att ett barn har en förälder frihetsberövad och att detta är problematiskt. Anmälningar från andra myndigheter och aktörer är en förutsättning för socialtjänsten ska kunna ge barnen det stöd och de insatser de är i behov av. Bland kommentarerna i den öppna frågan lämnas förslag på utvecklings- och förbättringsarbete för målgruppen. Här nämner socialsekreterarna bland annat stödgruppsverksamhet som exempel på insats. Genom vår undersökning har vi kunnat få en god beskrivning av hur socialtjänstens stöd ser ut för målgruppen i Uppsala län.

Det övergripande temat för denna studie var socialsekreterares professionella engagemang för sina klienter och att detta engagemang i vissa fall blir särskilt uttalat. Studien utgick från följande frågeställningar: har socialsekreterare ömmat mer för någon/några av sina klienter, har socialsekreterare kämpat mer för någon/några av sina klienter, hur har i sådana fall de klientrelationerna varit? För att få en djupare förståelse för detta fenomen baserades studien på kvalitativa intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fyra socialsekreterare som arbetade som vuxenutredare inom socialtjänstens individ och familjeomsorg i två större städer i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys av materialet gjordes vilket resulterade i följande slutsatser: - Att relationen mellan socialsekreterare och klient är central i arbetet. - Att relationen med klienten är någonting som går upp och ner. - Att socialsekreterare ömmar och kämpar för flertalet av sina klienter. - Att socialsekreterare har ömmat och kämpat extra mycket för vissa klienter.

Vår studie är en kandidatuppsats i ämnet Sociologi är författad vid Uppsala Universitet höstterminen 2015. Studiens syfte var att undersöka hur utredningsverktyget Signs of Safety inverkan vid socialtjänstens utredningar med barn som upplevt våld. Vi har med förförståelse inom fältet, e-postenkäter från socialsekreterare samt texttolkning av utredningsverktyget Signs of Safetys manual för användning genomfört en sociologisk studie. Läsaren förs genom historiken från instiftningen av förbud mot barnaga i början av 1900-talet, bildandet av folkhemmet på 1930-talet till barnavårdslagstiftningens uppgradering på 1960-talet när medvetenheten ökade kring ämnet barnmisshandel. Vidare förs läsaren till BRIS etablering i Sverige på 1970-talet, skapandet av socialtjänstlagen och LVU till dagens implementering av utredningsverktyget Signs of Safety. Olika aspekter av vikten av såväl utbildning som praktisk erfarenhet belyses. Tidigare forskning med koppling till vårt valda ämne tas i beaktas i studien. Med hjälp av vår valda teori Actor Network Theory har vi undersökt socialsekreterarens roll i förhållande till Signs of Safety i socialtjänstens utredningsarbete och hur de förmedlar barnets röst och barnperspektivet. Vi har undersökt hur användandet av utredningsverktyget Signs of Safety påverkar utredningsarbetet med barn som upplevt våld. Studien resulterade i att vi på detaljnivå har beskrivit det maktförhållande som råder mellan lagstiftningen, samhället och det enskilda utsatta barnet vid det praktiska användandet av utredningsverktyget Signs of Safety. Under studiens gång framkom komplexiteten i socialsekreterarens roll och hur användandet av Signs of Safety som utredningsverktyg kan mekanisera professionen. Vidare har vi belyst ett barnperspektiv, hur barnets röst blir hörd och hur socialsekreteraren hjälper till att skapa trygghet genom nätverksbyggande åtgärder, vilket även har kopplats till detaljrikedomen i vår valda teori. Avslutningsvis presenterades tänkbara forskningsområden som uppkommit till följd av vår studie.

Under år 2015 har media haft skriverier om flyktingkrisen i Europa och Sverige. Det har lagts fram som en av de största flyktingkriserna genom svensk historia på grund av mängden som anlänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingtillströmningen i Sverige har på-verkat socialarbetare inom ensamkommande barn i Norrland privat och yrkesmässigt samt vilket stöd socialtjänsten har erbjudit dessa yrkesverksamma i situationen. För att svara på syfte gjordes en kvalitativ studie med sju intervjuer med socialsekreterare. Materialet som har samlats in har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys, vilket lett till ett innehållsrikt resultat som har analyserats genom fyra olika teorier. Teorierna täcker in flera aspekter inkluderat micro-, meso- och makro-nivå, för att skapa en helhetsbild vilket framkommit i intervjuerna. Resultaten bevisar att arbetsbelastningen ökade under år 2015 vilket ledde till att arbetsuppgifterna för socialsekreterarna förändrades genom att omprioriteringar behövde göras och största fokus blev på att lösa boendeplatser och de mest akuta saker som dök upp. Under denna period fanns det stöd i form av handledning, utbildning, kollegor och chefsstöd, men tiden räckte inte alltid till för att ta tillvara på stödet. Arbetsbelastningen och sena dagar på jobbet gjorde att socialsekreterarnas privatliv påverkades negativ på diverse sätt.