Corporate Social Responsibility This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries. The industries of intrest The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods. Selected Companies All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry. The way of investigation The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility. / Inledning I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility. Syfte och Problemformulering Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008. Metod Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag. Bakgrund Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan. Analys Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt. Slutsatser Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.

Syfte: Idag förväntar sig allt fler kunder och anställda att företag ska ta stort ansvar i samhället och inte bara generera vinst och säkra jobben för sina anställda . Detta samhällsansvar kallas ofta för CSR (Corporate Social Responsibility) även på svenska men ofta är ett mer relevant begrepp ”samhällsansvar” eller ”socialt ansvar”. • Vi vill ta reda på varför och hur företag arbetar med CSR. • Syftet med vår undersökning är att få en djupare förståelse för vad CSR är. • Vad CSR har för betydelser för företag i dagens samhälle. • Vad CSR får för påverkan på företagens bild utåt sett och dess ekonomiska vinning på grund av att ta socialt ansvar. Metod: Vi har använt oss av hermeneutikens förhållningssätt där tolkning står för huvudsaken i studien. En blandning av induktiv och deduktiv ansats har använts och undersökningen bygger på en kvalitativ metod med intervju som grund. Vi beskriver även arbetets validitet och reliabilitet. Resultat & slutsats: Vi anser att vi genom denna undersökning fått en djupare och bredare bild av vad CSR är och vad den har för betydelse för dagens samhälle och dess affärsverksamhet. Vi har fått en bild av hur Coop Konsum arbetar med CSR och vad detta betyder för deras verksamhet, vi anser genom vår studie att de inte arbetar med CSR för ekonomisk vinnings skull. Förslag till fortsatt forskning: Vi har haft begränsningar till att endast utföra en intervju med ett kooperativt företag, för att få en bättre inblick i hur liknande företag arbetar krävs fler undersökningar. Uppsatsens bidrag: Den information vi fick från vår intervju med chefen för Coop Konsum Gävleborg kan komma att bidra till ökad kunskap om hur kooperativa företag arbetar med CSR och vad det har för betydelse för dem. / Aim: Today more and more consumers and employees expect businesses to take extensive social responsibility, not only in generating profits and guarantee employments. This responsibility is called CSR (Corporate Social Responsibility). • We want to know why and how businesses work with CSR. • The aim of this study in to get a deeper understanding of what CSR is. • What the importance is of CSR for businesses in today’s society. • What effects CSR has on business image and what is the economic gain in using it. Method: We have used a method in which interpretation is the main concept. This investigation is based on a qualitative approach with an interview as its main component. We also describe this study’s validity and reliability. Result & Conclusions: We feel that through this study we have gained a deeper and more thorough understanding of what CSR is and what it means to today’s society and its businesses. We have formed a image of how Coop Konsum works with CSR and what this means for their business. In our opinion they do not work with CSR to get a better economic result. Suggestions for future research: Our limitations have been that we only accomplished one interview. A deeper understanding in this subject would demand more investigations. Contribution of the thesis: The information we received from our interview with the director of Coop-Konsum Gävleborg can contribute to deeper knowledge on how cooperative businesses work with CSR and what the importance of this is.

År 2007 uppmärksammades de oegentligheter som förekom i produktionen av de varor som landstingen köpte in till den svenska sjukvården vilket medförde att landstingen startade ett samarbete runt socialt ansvar i upphandling. Då CSR främst kopplas ihop med företag i privat sektor, avser denna kvalitativa studie undersöka hur CSR som idé har tagits emot i offentlig sektor och hur den har gjorts om för att passa i sin nya kontext. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med skandinavisk nyinstitutionell översättningsteori samt teorin om inramning. Undersökningen visar att det tidigare var svårt att veta vilka sociala krav man som enskild förvaltning kunde ställa i upphandlingar och att när CSR som idé togs emot av aktörer i landstingen startade dessa ett samarbete där idén aktivt gjordes om för att passa i offentlig sektor. Det innebar att idén materialiserades i en uppförandekod som tog hänsyn till det unika med den nya kontexten, vilket främst var lagen om offentlig upphandling. Studien visar att CSR inte har förlorat sin innebörd i översättningen, utan den har enbart anpassats till de nya förutsättningarna.

Bakgrund: Sociala medier ses ha en kraftfull effekt vad det gäller spridning av budskap. Det digitala landskapet skapar nya förutsättningar för företag att interagera med sina intressenter. På senare år har socialt ansvar inom näringslivet kommit att ligga i hetluften och ses alltmer som en skyldighet. För företag i alkoholindustrin ses en motsättning mellan att ta ett socialt ansvar med fokus på ansvarsfull konsumtion och att sända ut budskap för att sälja och ha ett vinstdrivande syfte. Syfte: Syftet med denna studie är att pröva följande tes; Som företag, inom en bransch som säljer produkter som kan vara skadlig för hälsan och skapa ett beroende går det att använda sociala medier som verktyg för att hantera paradoxen; marknadsföring för försäljning och att ta ett aktivt socialt ansvar, avgränsat till ansvarsfull konsumtion. Genomförande: Genom personliga intervjuer kartläggs ölproducenterna Carlsberg Sverige samt Spendrups generella syn på socialt ansvar och sociala medier samt hur de arbetar med dessa idag och ser på framtiden och de möjligheter som ges där. Teori: Med empiriskt material som grund argumenteras det för och emot tesen med hjälp av teorier inom socialt ansvar, paradoxhantering samt kommunikationsteorier för spridning av budskap för att avgöra huruvida den är att anses som styrkt eller ej. Slutsats: Tesen anses som styrkt givet att företaget hanterar paradoxen genom att separera motsättningarna på olika nivåer, ser till det delade värdet mellan företaget och samhället, tillämpar en proaktiv strategi och utnyttjar sin kompetens inom kommersiell marknadsföring. / Background: The diffusion of messages through social media is considered effect full. Today’s digital landscape creates new prerequisites for companies to interact with their stake holders. Social responsibility has come to be a hot topic and is looked upon as mandatory for companies. A contradiction can be seen in the alcohol industry when companies are initiating actions to be socially responsible, but at the same time communicate marketing messages for increased sales. Purpose: The purpose of this study is to test the following thesis; as a company, in an industry that offers products that may negatively affect health and cause addiction, it is possible to use social media as a tool to manage the paradox; active social responsibility and marketing for increased sales, limited to the area of responsible drinking. Method: Through personal interviews, this study maps out the brewery companies Carlsberg Sweden and Spendrup’s general view of social responsibility and social media, how they work with the concepts today as well as their view of future possibilities. Theory: With empirical materials at hand, and a theoretical framework consisting of social responsibility theories, paradox management and theories of diffusion of communication, this study will argue for both sides of our thesis strength. Conclusions: Our thesis is strengthened given that the companies manage the contradiction by separating each pole at different levels, acknowledge the shared value between the company and the society, apply a proactive strategy and use its competences in commercial marketing.

<p>Bakgrund: Vi tycker oss kunna skönja en utveckling i Sverige där potentialen för företagens sociala ansvarstagande ökat till följd av att den traditionella trygghetsgaranten, staten, alltmer dragit sig tillbaka. Samtidigt konstaterar vi att begreppen som behandlar detta område ofta saknar konkreta förslag på vilka aktiviteter som är lämpliga för företag att ägna sig åt. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva statens roll och den allmänna opinionen i det svenska samhället vad avser förutsättningarna för företagens sociala ansvarstagande. Genom att företrädelsevis använda teoribildningen inom Corporate Citizenship ämnar vi visa och förklara vilka konkreta möjligheter detta kan innebära för företag verkandes i Sverige. </p><p>Genomförande: Empirisk data har företrädelsevis samlats in med en postenkät riktad till 3000 individer ur den svenska allmänheten. </p><p>Resultat: Välfärdsstatens tillbakadragande har skapat ett välfärdsvakuum där medborgarnas behov inte längre till fullo tillgodoses av staten. Vår undersökning visar vidare att den svenska allmänheten ger företagen legitimitet att agera som goda Corporate Citizens. De samhällsområden som är mest lämpade för företag att ägna sig åt i detta avseende är: arbetslöshetsbekämpning, brottsbekämpning, jämställdhet, kamp mot droger/missbruk, miljöfrågor, sjukvård, utbildning och äldreomsorg. Samarbete med ideella organisationer eller staten kan vara ett sätt att få legitimitet även inom andra samhällsområden För företag som inte är konsumentnära rekommenderar vi en tydlig kompetensbaserad koppling till det sociala ansvarstagandet. För konsumentnära företag finns även möjligheter att utnyttja kopplingar i det naturliga interagerande med det lokala samhället. Vi rekommenderar vidare företag att söka genomdriva sina Corporate Citizenship-projekt på en lokal nivå. Avslutningsvis finner vi att den svenska allmänheten både är mogen för och positivt inställd till att företagen på allvar börjar kommunicera ut sitt sociala ansvartagande.</p>

Bakgrund och problem – Negativ miljöpåverkan orsakas i allt högre grad av olika globala utvecklingstrender och trenden hållbarhetsredovisning växer sig allt större bland företag. För att få en jämförbarhet mellan företags hållbarhetsarbeten finns ramverket GRI som ger ut riktlinjer för vad och hur företag ska redovisa. Tidigare forskning visar att det finns olikheter mellan branscher i vad de väljer att redovisa. Syfte - Studiens syfte är att undersöka hur hållbarhetsredovisning skiljer sig åt mellan branscher i Sverige samt vad dessa skillnader beror på. Avgränsning - Studien har avgränsats till att undersöka stora svenska börsnoterade bolags hållbarhetsredovisningar, publicerade 2014, som tillämpar Global Reporting Initiative:s riktlinjer. Enbart företagens arbete med miljö och socialt ansvar har studerats. Metod - I studien har en kvantitativ undersökningsansats valts för att enklare kunna mäta och sammanställa insamlad empiri. Information har hämtats från företagens års- och hållbarhetsredovisningar samt webbsidor. Data har, genom innehållsanalys, kodats om för att underlätta hantering av information. Resultat och slutsats - Studien visar på att det finns skillnader mellan de undersökta branscherna då en del av dem redovisar en större omfattning än andra. Materialbranschen är den bransch som redovisar mest information medan hälsovård redovisar minst. Växthusgaseffekt, energiförbrukning samt information om anställda redovisas mest frekvent bland samtliga företag. Förslag till fortsatt forskning - I fortsatt forskning kan en liknande undersökning göras men där intervjuer genomförs för att få en djupare förståelse kring företagens hållbarhetsarbete. En jämförelse mellan den offentliga och den privata sektorn samt granska hållbarhetsredovisningar över tid är även förslag till fortsatt forskning. / Background and problem - Negative environmental impacts are increasing due to various global development trends and sustainability reporting is growing among companies. To get a comparability between companies' sustainability work GRI can be used which publishes guidelines for what and how companies should report. Previous research shows that there are differences between sectors in what they choose to report.Purpose - The study aims to examine how sustainability reporting differs between industries in Sweden and what these differences are caused by. Delimitation - The study has been limited to analysing major Swedish listed companies' sustainability reports, published in 2014, which applies the Global Reporting Initiative guidelines. Only companies' work on environmental and social responsibility have been studied. Method - In the study a quantitative survey approach has been used to make it easier to measure and compile the collected empirical data. Information has been gathered from companies' annual and sustainability reports, as well as their web pages. Data has through content analysis been reworked to facilitate the information management. Results and conclusions - The study shows that there are differences between the analysed industries since some of them reported a greater extent than others. The material industry is the sector that accounts for most information while the health industry reports the least. Greenhouse effect, energy usage and information about employees are those indicators that are reported most frequently among all companies. Proposal for further research - In continued research, a similar survey can be done but where interviews are conducted to gain a deeper understanding of the corporates sustainability work. A comparison between the public and private sectors as well as examining sustainability reporting over time are also suggestions for further research.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv. Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.

Syftet med denna studie var att undersöka Verkställande direktörers (Vd) föreställningar om Ansvarsfullt ledarskap och deras uppfattningar om socialt ansvar för intressenternas hälsa. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes bland ett ändamålsenligt urval av tio Vd:ar från företag som representerar olika sektorer. Innehållsanalys utfördes för att identifiera mönster och kategorier i data. Fyra kategorier identifierades i data. De intervjuade Vd:arnas föreställning om rollen som ansvarig ledare var att bidra, inkludera, skapa en gemenskap och struktur. Deras förståelse för CSR och intressenters hälsa och välbefinnande var i stor utsträckning begränsad till sin egen organisation (interna intressenter). Även om de kunde se att deras aktiviteter påverkat andra intressenter, så var det inte deras första prioritet. / The purpose of this thesis was to investigate CEO´s understanding of Responsible Leadership and their perceptions of Social Responsibility for stakeholders health. Semi-structured qualitative interviews were carried out among a purposive sample of ten CEO´s representing a variety of sectors. Content analysis was conducted to identify patterns and categories in the data.  Four categories were identified in the data. The interviewed CEO´s perceptions of the role of responsible leader were to contribute, inclusiveness, create a community and structure. Their understanding of CSR and stakeholder´s health and well-being was largely limited to their own organization (internal stakeholders). Although they could see that their activities affected other stakeholders, it was not their first priority.

This study aims to examine the relationship between CSR communication by companies in the energy beverage industry and consumers' perception of the communication. Today’s society has during the past few years placed more and more interest on companies and is demanding the consideration for social and environmental responsibilities. Numerous studies show that customers value companies that implement social responsibility, but consumers are not aware of their CSR efforts. When it comes to the beverage industry, a special interest has been directed to energy drink industry due to negative effects on people and the environment. Even though a lot of companies work with CSR, there is a limited focus on communicating that information. The study that has been conducted to obtain the consumers point of view has been based on a qualitative method through semi-structured interviews of twelve consumers. Additional data collected in the study has been provided from primary and secondary sources from five different companies, mainly though the companies' official websites. In this essay, an in-depth analysis has been applied to companies' communication of CSR and the consumers perception. The results of this study show that there is a distinct gap in the communication of CSR between the companies and the perception of the consumers. For the businesses, this means that they are missing out on many possible benefits and thus needs to address their way of communication through improved solutions. In order to address this gap, better application of strategies as well as relevant platforms are required. / Denna studie syftar till att undersöka relationen mellan CSR kommunikation av företag inom energidrycksbranschen och konsumenternas uppfattning av kommunikationen. Dagens samhälle har under de senaste åren ställt allt fler krav på företag och kräver att de tar hänsyn till sociala och miljömässiga aspekter. Ett flertal studier visar att konsumenter värderar företag som implementerar socialt ansvarstagande, däremot är de inte införstådda med vad företagen arbetar med. När det gäller dryckesindustrin har särskilt intresse riktats till energidrycksbranschen på grund av deras negativa effekter för människor och miljö. Trots att många av företagen arbetar med CSR läggs det mindre fokus på att kommunicera informationen. Undersökningen som har genomförts för att ta del av konsumenternas synpunkter har utgått från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tolv konsumenter. Ytterligare data som har samlats i studien har tillhandahållits från primär och sekundärkällor från fem olika företag, främst genom företagens officiella hemsidor. I uppsatsen tillämpas en djupgående analys på företagens kommunikation av CSR och konsumenternas uppfattning. Studiens resultat visar på att det finns ett gap mellan företagens CSR kommunikation och konsumenternas uppfattning. För företagen innebär gapet att de går miste om flera möjliga fördelar och de behöver därmed åtgärda sin kommunikation genom en bättre tillämpning av strategier och relevanta plattformar.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether the awareness of social- and environmental factors could be beneficial within M&amp;A transactions in such that companies tend to obtain a higher success in such transactions if they are aware of these factors. The study also examines whether the actual return by the event date strikes higher for the social- and environmental aware companies than the unaware companies, where the event date is when the M&amp;A transaction was due. Method: The authors have chosen to use two different methods; the Event Study- and Panel Study methods. The event window consists of five days before- and five days after the due date of the M&amp;A, which makes it a total of 11 days. The estimation window is based on the 30 days before the event window and is examined in order to obtain an expected return of which is not affected by the event. The sample is based on international, Swedish companies which has undergone a M&amp;A with a non- Swedish company, and is connected to the UN’s initiative Global Compact. Theory: The authors have chosen to apply the Efficient Market Hypothesis and besides that, a developed model based on a current one, the Merger Management Model. The difference between the models is that the Merger Management Model is based on tangible factors whereas the developed model, Social and Environmental Merger Management Model, is based on intangible factors. The chapter starts with the Efficient Market Hypothesis and then continues with the Merger Management Model and an explanation of the social- and environmental factors. The chapter ends with an explanation of the factors’ impact on companies and culminates onto the developed model. Conclusion: The outcome shows that companies of which are aware of social- and environmental risks, have incentives to a higher success rate in M&amp;A transactions than companies that are unaware of these risks. The results of the hypothesis test made in this study strengthens the conclusion since the outcome of the p-value almost reached 64 percent, which means that there most likely is a correlation between the companies’ awareness of the social- and environmental factors and their success in M&amp;A transactions.