No description available.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg. Vi harutgåttfrån två frågeställningar: 1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning. 2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg? Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal. Vidare visade resultatet att dessa stödinsatser var av stor vikt för konfidenterna, och att detta i sin tur skapade en känsla av meningsfullhet hos diakonerna.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier. Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt. Motivet bakom valet att vårda partnern i hemmet beror på olika orsaker, till exempel att de vill ställa upp för sin maka/make för att man känner samhörighet efter ett liv tillsammans. För att klara vardagen och rollen som anhörigvårdare, har strategier utvecklats för att skapa mening. Vår slutsats är att anhörigvårdare är i behov av stöd för att orka och klara av sin situation. Samhället har en viktig roll att stötta upp i de fall där det informella nätverket sviktar eller saknas. Ett sätt att underlätta tillvaron för anhörigvårdare kan vara att berörd personal får mer kunskap om anhörigvårdarens upplevelse av stöd och huruvida de upplever ömsesidighet i vårdandet eller inte.

Dagens arbetsmarknad har ett behov av flexibel och mångkunnig arbetskraft som kan tillfredställa arbetsbelastningen i organisationer. Bemanningsföretag har blivit ett verktyg på arbetsmarknaden, för att kunna tillgodose arbetsgivarens krav på kompetent och flexibel personal. Ökad efterfrågan på tidsbegränsad arbetskraft har medfört att bemanningsbranschen har gjort en markant ökning i Sverige de senaste åren. Syftet med studien är att undersöka om de ambulerande konsulterna känner tillhörighet till någon organisation och i så fall till vilken/vilka, bemanningsföretaget och/eller kundföretaget. Vi vill genom studien undersöka hur konsulternas upplevda känsla av tillhörighet påverkas av att de ambulerar. Genom undersökningen vill vi även finna vilka faktorer som bidrar till att konsulterna upplever en känsla av tillhörighet samt eventuella skillnader och/eller likheter mellan tjänstemäns och arbetares upplevda känsla av tillhörighet. Undersökningen har genomförts genom kvalitativ metod, där vi har intervjuat sju respondenter. Respondenterna består av en blandning mellan arbetare; tjänstemän; konsultchefer samt en kundchef. Det empiriska materialet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna vi har funnit lämpliga att använda i studien. Resultatet av undersökningen påvisar att samtliga konsulter känner mer tillhörighet till kundföretaget än till bemanningsföretaget, samtidigt som det anses vara väsentligt att känna en viss tillhörighet till bemanningsföretaget.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter. Totalt utfördes två intervjuer samt en enkätundersökning med 47 deltagare. Resultatet visade inget samband mellan organisatoriskt engagemang och de undersökta faktorerna kommunikation, socialt stöd, påverkansmöjligheter och utvecklingsmöjligheter. I diskussionen framgick det att kommunikation var en betydande faktor som hade samband med socialt stöd, påverkansmöjligheter och utvecklingsmöjligheter. / The purpose of this study was to find possible connections between psychosocial work environment factors and if the factors co-occur with organizational commitment and if communication have a special significance in this correlation. Other studies have shown a positive correlation between psychosocial work environment factors and organizational commitment. The earlier studies have also shown that communication is a significant psychosocial work environment factor.  The study is conducted in secondary school in the south of Sweden. Data were collected through interviews and questionnaires. A total of two interviews were conducted, and a survey with 47 participants. The results showed no correlation between organizational commitment and communication, social support, decision latitude and possibilities of growth. The discussion showed that communication was a significant factor as it correlated with the factors social support, decision latitude and possibilities of growth.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna. De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer. Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga.

Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd psykisk hälsa hos elitfotbollsspelare och en jämförelsepopulation bestående av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd från föräldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns något samband mellan variablerna psykisk hälsa, socialt stöd och positiv sinnesstämning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (ålder 16-20) där 122 var fotbollsspelare ifrån fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jämförelsepopulation. Instrumentet som använde var ett frågeformulär utvecklat av svenska folkhälsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller upplevd psykisk hälsa där elitidrottarna upplevde psykisk hälsa än jämförelsepopulationen. Resultatet visade även att elitidrottarna upplever mer socialt stöd från föräldrar än jämförelsepopulationen. Ett ytterligare resultat var att det fanns ett samband mellan socialt stöd och positiv sinnesstämning. Rekommendationer som ges är att skapa ett nätverk mellan förening-föräldrar-skola i syfte att öka ungdomarnas välmående. Föreningar rekommenderas även att nå en förståelse för den enskilda individens behov av socialt stöd.

No description available.

Minst var tredje person i Sverige insjuknar i cancer, varje timme får sex personer ett cancerbesked och varje år får 58 000 människor i Sverige ett cancerbesked. Cancer är en folksjukdom som är ett samlingsnamn för ca 200 olika sjukdomar där dessa har gemensamt att celler okontrollerat börjar dela på sig någonstans i kroppen. Sjukdomen påverkar inte bara de som drabbas utan även anhöriga till den som drabbas (cancerfonden & socialstyrelsen, 2013). Socialstyrelsen (2015) tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen har utformat en utbildningsmatris till alla yrkesverksamma inom sjukvården, där dem konkret beskriver att vårdpersonal ska kunna tillhandahålla patienter en känsla av trygghet, lugn, hopp och tröst. Vårdpersonalen ska kunna erbjuda patienterna ett socialt stöd i deras kontakt med sjukvården. En annan undersökning om sociala relationer som Västra Götaland (2011) genomfört visar att sociala relationer och socialt stöd leder till en förbättrad hälsa samt en förbättrad återhämtningsförmåga från sjukdomar. Om individen inte kan påverka sin situation eller vända sig till någon för stöd medför detta en ökad sjukdomsrisk. Idag finns fler utbud gällande stödinsatser och rehabilitering än bara inom sjukvården, bland annat finns det ideella organisationer som erbjuder stöd och fungerar som en informationskälla till cancersjuka, friskförklarade och anhöriga. En välkänd ideell organisation inom cancer är organisationen Ung cancer, som startade år 2010 av Julia Mjörnstedt och Hanna Wekell. Julia Mjörnstedt startade bland annat organisationen då hon kände en stor ensamhet när hon fick cancer och upplevde att hon saknade en mötesplats för unga vuxna som drabbats av cancer (Ung cancer, 2010). Forskning från Kinnane & Milne (2010) ser en ökad trend i att söka sig till mötesplatser för cancersjuka på Internet. Socialt stöd inom cancervården har visat sig vara en svårhanterlig problematik enligt cancerpatienter som beskriver svårigheter i hur sjukvården bemöter patienterna och ger information om sjukdomen, vilket har påverkat individerna på ett negativt sätt enligt Jakobsson (2007). Jag vill därför undersöka cancerpatienternas sociala stöd och sociala nätverk.