Denna uppsats syftar till att undersöka om graden av judisk religiositet påverkar hälsan. Religiositet definieras i tre dimensioner; beteende, attityd och tro som tillsammans skiljer en religion från en annan. Hälsa definieras med hjälp av World Health Organisation, WHO, som 1948 menade att hälsa är psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp". "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, Studier har visat att ett stort religiöst engagemang har ett måttligt samband med bättre hälsa där religion erbjuder ett litet, men betydande skydd. Vissa forskare menar dock att religion har en negativ påverkan på hälsan, i och med en ökad risk för olika typer av psykiska problem. Utgångspunkten för denna studie är Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät som syftar till att beskriva den svenska befolkningsgruppens hälsoläge. Urvalet består av Sveriges judiska minoritetsgrupp, 16 – 84 år, som är medlemmar i antingen Stockholm, Göteborg eller Malmö Judiska församling. Tilläggsfrågor inkluderades om det specifikt judiska. Totalt skickades 1272 enkäter ut och med en svarsfrekvens på 34,8 % och ett totalt bortfall på 65,2 %. Resultaten redovisades och analyserades med ett antal logistiska regressioner där de tre beroende variablerna mätte det allmänna hälsotillståndet, den psykiska samt den kroppsliga hälsan vilka testades mot samtliga oberoende variabler. Studien kan inte bekräfta hypotesen att graden av judisk religiositet har någon oberoende påverkan på hälsan. Istället tar ålder över effekten på hälsa vilket kan tyda på att medelåldern är högre för människor med en starkare religiositet. Det kan därför konstateras att religion inte är en viktig faktor för en god hälsa, åtminstone inte bland judiska församlingsmedlemmar i svenska storstäder.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn. Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys. Resultatet visade tre kategorier som framstod som centrala i det sociala stödet; positiv bekräftelse, problemlösning och stresshantering samt kommunikationsträning. Slutsatsen är att sjuksköterskan skulle kunna vara en del av detta stöd, men att det i dag inte finns mycket vetenskapligt stöd för sjuksköterskan roll. Behov finns av ytterligare studier där sjuksköterskan utför interventionen och där svenska föräldrarnas upplevelse och behov av socialt stöd belyses. Svaren skulle kunna hjälpa till att utforma stödet till dessa familjer så att de kan skapa en hälsofrämjande miljö för sig själva och sina barn.

Humant immunbristvirus, som förkortas HIV, uppfattas som ett kroniskt sjukdomstillstånd och inte längre som en dödlig sjukdom. Sjukvården fokuserar idag på att den drabbade ska uppnå normal hälsa relaterat till livskvalité. Att få diagnosen HIV är påfrestande och är associerat med stigmatisering och diskriminering. Dessa individer är i behov av stöd för att hantera de problem som uppstår med sjukdomen. Att utsättas för stigmatisering är ett globalt problem för alla diagnostiserade. Det är därför viktigt att undersöka stigmatiseringens påverkan på individen och vikten av socialt stöd i vardagen. Syftet var att undersöka upplevelsen av livskvalité hos individer som har diagnosen HIV med fokus på socialt stöd och stigmatisering. En litteraturöversikt utfördes med både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. 11 artiklar användes i litteraturöversikten. Fyra huvudkategorier formulerades med tio subkategorier. Resultatet visar att livskvalitén minskar desto mer stigmatisering en person utsätts för från samhället. Fördomar och okunnighet i samhället anses skadligare än själva sjukdomen. Många dras mellan att berätta respektive att inte berätta om sin diagnos för omgivningen på grund av rädsla för stigmatisering och rejektion. För att få möjlighet till socialt stöd krävs det att diagnosen avslöjas. Socialt stöd kan hjälpa individer med HIV att lära sig hantera sin diagnos och acceptera sin nya livssituation. Det krävs en ökad spridning av kunskap kring HIV för att minska stigmatisering och öka socialt stöd, vilket i sin tur kan öka livskvalitén hos den enskilda individen.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur sjuksköterskor på barn och ungdomspsykiatrin inom ätstörningsvården i Västra Götaland upplever det sociala stödet i sitt arbete. Syftet är vidare att få förståelse för hur sjuksköterskorna upplever att det sociala stödet från kollegor och patienter inverkar på dem i det dagliga arbetet. Metoden i uppsatsen var en kvalitativ intervju som utfördes på sammanlagt sju deltagare, samt en enkätundersökning som utgjorde studiens bakgrund. Studiens resultat delas in i tre kategorier, varav dessa är: Socialt stöd från kollegor, Socialt stöd från tredje part och Kommunikation. Resultatet visade att sjuksköterskepersonalen upplevde ett socialt stöd från arbetskollegor, samt att det fanns ett socialt stöd att hämta hos chefer. Sjuksköterskepersonalen upplevde även ett socialt stöd med tredje part (patienterna). Avslutningsvis framkommer det att personalen har en rak och frekvent kommunikation. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning.

Syftet med studien var att undersöka socialt stöd hos svenska professionella golfspelare. För att besvara syftet undersöktes följande frågeställningar: (1) Hur upplever svenska professionella golfspelare socialt stöd? (2) Hur beskriver svenska professionella golfspelare socialt stöd? En intervjuguide baserad på Social Support Scale skapades och intervjuerna genomfördes på (N=10) professionella golfspelare. De var mellan 20-27 år och hade tävlat i golf mellan 6-14 år på både en nationell och internationell nivå. För att analysera resultatet användes en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultatet grupperades i följande kategorier: stöd för att lyssna, uppskattning för det du gör, känslomässigt stöd,  änslomässig utmaning, hjälp som är konkret och personlig hjälp. Resultatet i studien visade att golfspelare använder ett brett socialt stöd och att det har betydelse för golfspelarnas prestation. De mest förekommande personerna i golfspelarnas sociala stöd är familj och golftränare. Vidare visade resultatet att samtliga kategorier för socialt stöd var av betydelse för golfspelarna. Det kan konstateras att resultatet i denna studie går i linje med tidigare forskning, men att området socialt stöd och golf, kräver ytterligare forskning på till exempel vilken av kategorierna som är viktigast för professionella golfspelare.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress. Urvalet bestod av 120 lärare för varierande årskurser på sex olika skolor runt om i Stockholm. Av dessa ingick 87 lärare i föreliggande studie. Shirom Melamed Burnout Measure användes för att mäta den upplevda stressen och Berlin Social Support Scales användes för att mäta det sociala stödet. En korrelationsanalys genomfördes och visade att lärare i en stökig kontext upplevde fler stressymptom än lärare i en stökig kontext. Det sociala stödet skildes sig också mellan kontexten där lärare i en stökig kontext upplevde ett mindre socialt stöd än lärare i en stökig kontext. Beträffande skillnaden mellan könen upplevde de kvinnliga lärarna fler stressymptom samt mindre socialt stöd än de manliga lärarna. Den multipla regressionsanalysen visade att lärarnas kön var av störst betydelse för den upplevda stressen. Även socialt stöd och kontext visade sig vara av betydelse för den upplevda stressen. Dessa resultat bör motivera vidare forskning på lärares välbefinnande. Det vore även intressant att se om elevernas prestation är en effekt av lärarnas välbefinnande.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in. Data analyserades utifrån en ansats inspirerad av hermeneutik med syfte att fånga deltagarnas känsla av att bjuda sig in i ett sammanhang och KASAM. Urvalet var ett bekvämlighetsurval. Resultat visade att socialt stöd i form av aktivitetshus var av stor betydelse för deltagarna, där sysselsättning på aktivitetshuset gav både struktur och meningsfullhet i vardagen. Det sociala umgänget gynnade till att deltagarna utvecklades individuellt, vilket bidrog till att nya intressen och vänner införskaffades utanför aktivitetshuset.

<p>Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn.</p><p>Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys. Resultatet visade tre kategorier som framstod som centrala i det sociala stödet; positiv bekräftelse, problemlösning och stresshantering samt kommunikationsträning. Slutsatsen är att sjuksköterskan skulle kunna vara en del av detta stöd, men att det i dag inte finns mycket vetenskapligt stöd för sjuksköterskan roll. Behov finns av ytterligare studier där sjuksköterskan utför interventionen och där svenska föräldrarnas upplevelse och behov av socialt stöd belyses. Svaren skulle kunna hjälpa till att utforma stödet till dessa familjer så att de kan skapa en hälsofrämjande miljö för sig själva och sina barn.</p>

De senaste åren har besvär orsakat av arbetet ökat och den största ökningen har skett bland icke kroppsliga besvär (SCB, 2014). Det innefattar med andra ord besvär som inte är av fysisk karaktär. Med anledning av denna ökning har Arbetsmiljöverket tillträtt föreskriften AFS 2015:4 som behandlar organisatorisk och social arbetsmiljö. I föreskriften beskrivs hur anställda bör ha förutsättningar för en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Goda förutsättningar innebär bland annat att ha resurser för att hantera och klara av arbetsuppgifter. Resurserna kan innefatta att ha tillgång till nödvändig kompetens, inflytande i arbetet eller socialt stöd. Därav är det intressant att undersöka vilka krav och förväntningar som ställs på anställda i arbetet samt vilka resurser som anses nödvändiga för att uppfylla kraven. Socialt stöd har visats ha en betydande roll i krävande arbeten och genom egna erfarenheter av serviceyrket har det sociala stödet från kollegor och chefer uppfattats som en väsentlig resurs för att klara av arbetet. Av den anledningen studeras det sociala stödets betydelse i arbetet med service.  Denna studie behandlar specifikt serviceyrket inom detaljhandeln och utgår från ett arbetstagarperspektiv. Syftet med denna studie är att studera anställdas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i serviceyrket. Detta utförs med utgångspunkt i följande frågeställningar. Hur beskrivs krav och förväntningar på de anställda, vilken betydelse har socialt stöd i det dagliga arbetet och vilka resurser upplevs vara viktiga i arbetet med service. Det teoretiska ramverket i denna studie innefattar teorier om emotionellt lönearbete, betydelsen av kundservice och relationen mellan krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Resultatet i denna studie beskriver betydelsen av socialt stöd i arbetet med service inom detaljhandel. De anställda som intervjuats inom ramen för detta arbete efterfrågar socialt stöd i arbetet. Socialt stöd anses vara nödvändigt dels på grund av arbetets karaktär.

Tidigare forskning visar att en uppsägningsprocess inte bara påverkar medarbetaren som blir uppsagd utan även chefen som måste leverera uppsägningsbeskedet. Trots detta uppmärksammas sällan chefernas upplevelser av en uppsägning. Med utgångspunkt i ovanstående har syftet med denna studie varit att undersöka och skapa en djupare förståelse för chefers upplevelser av socialt stöd i samband med en uppsägningsprocess. För att besvara syftet formulerades följande tre frågeställningar: På vilket sätt skildras arbetet som chef under en uppsägningsprocess? Hur beskriver chefer det sociala stödet i samband med en uppsägningsprocess? samt Hur kan betydelsen av socialt stöd i samband med uppsägningar diskuteras med fokus på chefers arbetssituation? Uppsatsen baseras på en empirisk studie med utgångspunkt i en kvalitativ metod och datainsamlingen har gjorts genom sex stycken semistrukturerade samtalsintervjuer. Den teoretiska referensramen utgår från James S. House (1980) beskrivning av socialt stöd samt Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell. Resultatet av studien visar att chefsyrket är ett relativt ensamt arbete, främst för att i en uppsägningsprocess riktas störst fokus mot arbetstagaren, vilket resulterar i att chefen glöms bort. Det framkommer att det sociala stödet för chefer har brister framförallt när det kommer till det instrumentella- och emotionella stödet. En chefs upplevelser och hur de hanterar en uppsägningsprocess faller i glömska då cheferna antas klara sig själva. Samtidigt visar resultatet att betydelsen av ett socialt stöd är viktig då det i förlängningen kan lindra och förhindra arbetsrelaterad stress och ohälsa. Sammanfattningsvis är det viktigt att tillgodose chefer det stöd som behövs för att de på ett bra sätt ska kunna genomföra en uppsägningsprocess utan att de påverkas alltför negativt.