Arbetsförmedlingen får en minskad budget år 2019 vilket resulterar i en omfattande förändringsprocess för myndigheten över hela Sverige där 4500 anställda ska varslas. Syftet med studien är att undersöka några arbetsförmedlares upplevelse av sin egna anställningstrygghet samt det sociala stödet internt från ledningen, i samband med budgetminskningen och förändringsprocessen. Undersökningen görs på ett Arbetsförmedlingskontor i södra Sverige genom kvalitativa intervjuer med fyra arbetsförmedlare och deras enhetschef. Resultatet presenterades i form av tematisering, där de valda teman besvarar frågeställningarna. Resultatet visar att arbetsförmedlarna som deltog i undersökningen idag inte känner sig trygga i sin anställning. De upplever alltså ingen anställningstrygghet i dagsläget, som en konsekvens av budgetminskningen och förändringsprocessen de befinner sig i. Samtliga respondenter upplever ett socialt stöd internt från enhetscheferna. Men ett bristande socialt stöd inom dimensionen ’’informativt stöd’’, som bland annat omfattar information. Respondenterna upplever således att de har en brist på information kring förändringsprocessen och vad som komma skall. Vilket har skapat oro och förvirring bland arbetsförmedlarna.

<p>Denna studie har till syfte att genom kvalitativa intervjuer studera om brottsofferstödjare upplever att deras hälsa påverkas av arbetet, och i så fall hur detta yttrar sig. Detta är ett ganska nytt område att forska inom, därför finns det ett stort behov av ytterligare kunskap inom området, och därav kommer mitt intresse.</p><p>Uppsatsen redogör för utvecklingen inom brottsstatistiken och uppkomsten av några olika brottsofferstödjande verksamheter. Tidigare forskning visar på att personer som arbetar med brottsofferstöd löper en stor risk att drabbas av negativa hälsoeffekter till följd av arbetet, dessa symptom benämns som compassion fatigue.</p><p>I studien intervjuades sex personer som arbetar inom brottsofferstödjande verksamhet, varav tre är anställda och tre arbetar ideellt. Intervjuerna analyserades utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell. Resultaten av dessa intervjuer visar att dessa personer ibland känner att arbetet har en negativ inverkan på hur de mår, men detta är bara under korta perioder och inträffar inte särskilt ofta. Genom erfarenhet och stöd från arbetskamrater har man lärt sig att hantera de jobbiga situationer som kan uppstå, så att de inte ger någon långvarig inverkan. Det visats att trots att det finns brister i verksamheterna, t.ex. när det gäller ekonomi och möjligheten till handledning i arbetet, så upplevs arbetet ändå generellt sett som positivt. Den störta anledningen till detta är den glädje man upplever i och med att man lyckas hjälpa någon annan. Det goda överväger det onda. Det var dock en intervjuperson som skilde sig från de andra, genom att hon en gång hade blivit sjukskriven p.g.a. utbrändhet som följd av arbetssituationen, denna person var en av de som arbetade med brottsofferstöd som fast anställd. Detta är 17% av alla intervjupersonerna, och 33% av de anställda.</p>

<p>Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.</p><p>Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen.</p><p>Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.</p>

<p>Tidigare forskning har visat samband mellan socialt stöd och graden av känsla av sammanhang (KASAM), samt att upplevelsen av socialt stöd och hälsa kan skilja sig mellan olika kulturella kontexter. Syftet var att undersöka kulturella skillnader, mellan en individualistisk och kollektivistisk kultur, i sambandet mellan socialt stöd och graden av KASAM. I enkätundersökningen deltog 95 svenska och 92 japanska studenter. Resultatet visade att det fanns ett positivt samband mellan socialt stöd och graden av KASAM. Vidare hade svenska studenter med högt socialt stöd högre grad av KASAM än japanska studenter med högt socialt stöd. Undersökningen visade även att det fanns könsskillnader. Resultatet diskuteras utifrån de skillnader som hittats mellan svenska och japanska studenter.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för de äldres upplevelse av ålderdom samt belysa hur de äldre hanterar sitt åldrande. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med totalt åtta stycken intervjuer. I vår uppsats har vi utgått från gerotranscendensteorin som ger förutsättningar för nya förståelseformer rörande det mänskliga åldrandet samt KASAM, Känsla Av SAMmanhang, som belyser hur individen hanterar belastningar i livet med bibehållen hälsa. Vårt resultat tyder på att ålderdom och åldrande är en process som kan upplevas både negativt och positivt. Det negativa är att sjukdomar samt kroppsliga besvär ökar, vilket begränsar individen i det dagliga livet. Det positiva är att individen trots sina begränsningar försöker leva livet efter den egna förmågan.</p><p>Att se positivt och ta dagen som den kommer samt ett gott socialt stöd är viktiga strategier för att hantera åldrandet. Stereotypa normer kopplade till livet som äldre finns i samhället och påverkar förståelsen för åldrandeprocessen hos både yngre och äldre.</p>

<p>Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns. Analys skedde med hjälp av meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk ansats. Resultatet i Del 1 visade att samtliga deltagare upplevde många motstridiga krav när den anställda återgår till arbetsplatsen. Resultatet i Del 2 visade att nio deltagare av tio önskade mer individuellt samtalsstöd i processen när en anställd som lidit av utmattningssymptom återgår i arbete, åtta av de nio ville även få emotionellt stöd i detta samtal.</p><p> </p><p><em>Keywords</em>: leadership, social support, return to work, burnout, stress</p>

<p>Fibromyalgi är en "osynlig" och kronisk sjukdom med många och varierande symtom som t.ex. värk och trötthet. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och har en stor inverkan på livssituationen. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur kvinnor beskriver sina erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Studien baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades i databaserna PubMed, Cinahl och PsykInfo. Analysen utfördes med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att kvinnornas liv förändrades markant av sjukdomen. De beskrev en känsla av förlust av sitt gamla liv och sociala kontakter. Kvinnorna möttes ofta av oförståelse av omgivningen och sjukvården vilket upplevdes som kränkande. Stödet från familj och vänner var väldigt betydelsefullt för kvinnorna. Att bli trodd och lyssnad på utgör en bra grund för dessa i arbetet med att leva ett liv med fibromyalgi. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stärka kvinnornas självkänsla i deras egna hårda arbete med att kontrollera sin sjukdom.</p><p> </p>

<p>En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner). Upplevd stress och sömnproblem kopplades även till utbrändhet i 1 av 4 dimensioner. Krav/kontroll-modellen hade enbart påverkan på utbrändhet i 1 av dimensionerna och då i form av delkomponenten kontroll.</p> / Forskningsgruppen för beteendemedicin och hälsopsykologi

<p> </p><p><p>Hjärtsvikt är ett betydande problem för en stor del av den äldre befolkningen. Den dåliga prognosen och de fysiska symtom som tillståndet för med sig påverkar i hög grad de äldres livssituation. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att belysa upplevelser i samband med hjärtsvikt hos äldre personer över 65 år. Studien baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades via sökningar i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Analysförfarandet skedde med hjälp av kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivna metod. I resultatet framkom att den fysiska kapaciteten hos äldre personer försämrades märkbart till följd av hjärtsvikt. Den fysiska begränsningen ledde till upplevelser av trötthet, psykosociala förluster, främst i form av rollförlust, känslor av ensamhet samt en inverkan på livskvaliteten. Det sociala stödet hade stor betydelse för de äldres förmåga till anpassning och coping. Brist på information i kontakten med sjukvården skapade känslor av osäkerhet. Sjuksköterskans förmåga att uppmärksamma patientens förmedlade upplevelser, samt riktade insatser som stärker patientens sociala stöd är nödvändiga faktorer för att förbättra hjärtsviktspatientens välbefinnande.</p></p>

<p>Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande i</p><p>olika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten. Litteraturstudien grundades på 16 vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att socialt stöd från omgivningen, accepterande av sjukdomen, realistiska mål men även andlighet och inre harmoni ökade upplevelsen av hopp. Stigmatisering och avsaknad av diagnos var ett stort hot mot patientens upplevelse av hopp. Som sjuksköterska är det</p><p>viktigt att hjälpa patienten att genomlida lidandet och lägga energin på leva i nuet. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten att se</p><p>möjligheterna och inte begränsningarna i framtiden. Blir patienten medveten och aktiv i sin sjukdomssituation leder det till ett oberoende av andra och ökar upplevelsen av hopp. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet hopp för att kunna hjälpa patienten uppleva hopp och känna</p><p>livskvalitet.</p>