Psykisk ohälsa bland ungdomar är ett folkhälsoproblem som kräver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att främja en god psykisk hälsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvästra Sverige. Kvalitativ analys användes som analysmetod där skolans insatser och skolans samarbeten bildade två huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssätt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som användes av skolans olika aktörer för att främja elevernas hälsa. Skolans samarbeten innefattade de samarbeten skolan hade med utomstående aktörer som en hjälp i arbetet till en god psykisk hälsa bland barn och ungdomar. Resultatet visade att skolorna arbetade med socialt stöd på flera sätt. Det förekom samarbeten med verksamheter och personer utanför skolan. Tid, pengar och ett bristande nätverk ansågs vara hinder som begränsade arbetet. En undersökning på hur barn och ungdomar upplever det sociala stödet i skolor skulle vara av intresse i en framtida studie.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE-projektet

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder.   Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (”Född i Stockholm på 50-talet”), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer. Utifrån resultaten kan det konstateras att samtliga tre studerade skolbetingelser har betydelse för sannolikheten att vidareutbilda sig. Att föräldrarna värderar utbildning högt var den faktor som visade sig vara starkast kopplad till att ta såväl gymnasie- som högskoleexamen. Att kunna hantera de krav skolan ställer och att känna hög motivation för skolarbetet var emellertid också signifikant och positivt kopplade till de båda utbildningsutfallen. Gällande psykisk ohälsa i vuxen ålder återfanns inga signifikanta samband med någon av de tre indikatorerna på de studerade individernas tidiga förutsättningar i skolarbetet. Att ha en högskoleutbildning visade sig dock, konstanthållet för en rad bakgrundsförhållanden, vara kopplat till en signifikant lägre risk för psykisk ohälsa i vuxen ålder.

Patienter med hjärtsvikt är en stor patientgrupp som har ökat i antal då hjärtsjukvården förbättrats samt att medellivslängden har ökat i Sverige. Hjärtsvikt karaktäriseras av påfrestande symtom och påverkar både patient och anhöriga i deras vardag. För att individen ska kunna hantera sin livssituation behövs stöd ifrån både omgivningen och vården. Syftet med studien var att belysa betydelsen av stöd till patienter med hjärtsvikt. Metoden var en litteraturstudie innehållande totalt 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Två övergripande teman framkom i resultatet, Stöd gav kontroll och trygghet och Stöd gav förbättrat självförtroende och egenvård. Hjärtsvikt medförde känslor som ångest och osäkerhet. Stöd i form av information gav bättre kontroll och känsla av trygghet. Stöd från anhöriga och vänner gav ett förbättrat självförtroende och en förbättrad egenvård. Slutsatsen är att stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, anhöriga och vänner har stor betydelse för att patienter med hjärtsvikt ska kunna hantera sin livssituation och kunna uppleva trygghet och säkerhet trots livet med en oförutsägbar sjukdom. Mer forskning behövs för att få fram fler stödjande omvårdnadsåtgärder som kan användas i den praktiska vårdverksamheten. För att främja en god omvårdnad som ger trygghet och säkerhet bör även stöd belysas mer i sjuksköterskeutbildningen. / Patients with heart failure is a large group of patients which has increased in numbers as cardiac care has improved and the average life has increased in Sweden. Heart failure is characterized by distressing symptoms and influence the daily life of both the patient and their family. For the individual to manage their life, support is needed from both the environment and the health care. The aim of the study was to illuminate the support for patients with heart failure. The method was a literature review containing a total of 13 scientific papers. The articles were of both qualitative and quantitative method. Two main themes were found, Support gave control and safety and Support gave improved self- confidence and self- care. Heart failure caused feelings of anxiety and uncertainty. Support in form of evident information led to better control and feelings of security. Support from family members and friends showed improved self- confidence and self-care. The conclusion is that support from health- care providers, family and friends is of great importance in patients with heart failure to manage their lives and be able to experience safety and security despite life with an unpredictable disease. More research is needed to develop more supportive care measures that can be used in practice. In order to provide good care that provides safety and security, support should be highlighted more in the nurse education.

Lojalitet, socialt stöd och motivation anses vara väsentliga faktorer för företags framgång. Bemanningsföretag verkar i en expansiv bransch där konkurrensen om lönsamma affärer och professionella medarbetare ökar. Med utgångspunkt från att konkurrensen inom branschen kommer att öka finns det fördelar med att verka för en ökad långsiktighet vad gäller anställningstiden i branschen. Syftet med studien var att undersöka hur ett bemanningsföretags interna medarbetare och externa konsulter upplevde konsultrollen, lojalitet, socialt stöd, kommunikation och motivation samt eventuella diskrepanser mellan de interna medarbetarna och externa konsulternas inom dessa områden. Kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio respondenter. Tematisk analys användes vid bearbetningen av insamlad data. Studiens resultat visade, i enlighet med tidigare forskning, att kommunikation var en viktig faktor för att skapa lojalitet. I studien betonades vikten av personliga möten för att förbättra den personliga relationen och kommunikationen. Faktorer som bidrog till ökat socialt stöd var en individanpassad och tydlig kommunikation, feedback, konsultträffar samt konsultchefer som var väl insatta i arbetsförhållandena för de externa konsulterna. De främsta motivationsfaktorerna var utbildning och kompetensutveckling. Andra motivationsfaktorer som framhölls var goda relationer på arbetsplatsen samt intressanta arbetsuppgifter.

Abstrakt Amanda Lundqvist (2011).  Katten förstår mina känslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i Gävle. Akademin för utbildning och ekonomi.    Bakgrund: Intellektuellt funktionsnedsatta har stora fysiska och psykiska hälsoproblem. Att satsa på de psykiska problemen är av nytta då detta även påverkar de fysiska. Viktiga faktorer för att bättra den psykisk hälsa är känsla av delaktighet och chans till ökade sociala kontakter. Ökat socialt stöd och delaktighet ökar också självkänsla och omvänt krävs ökad självkänsla att våga detta. Målgruppen intellektuellt funktionsnedsatta saknar denna självkänsla. Genom positivt eller negativt bemötande kan självkänslan höjas eller sänkas. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hur fem personer som har en intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i deras vardag och att kunna urskilja situationer som är främjande och dess i motsats inte främjande för deras självkänsla. Som metod användes kvalitativa intervjuer med fem deltagare. Varje intervju varade i 30 minuter. Resultaten tolkades utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet; Att vara glad, att skoja och berätta roliga historier är framträdande upplevelser av en snäll person enligt respondenterna och upplevs som ett positivt bemötande och antages höja deras självkänsla. Det är viktigt att med kroppsspråket tydligt visa sina intentioner. Empati och verbala företeelser verkar vara svårt att både uppfatta och beskriva. Kroppsspråket och det icke verbala språket är betydelsefullt för målgruppen. Dum, elak, anklagande, aggressiv upplevs av respondenterna som dåligt bemötande. Beteende av detta slag kan sänka självkänslan utifrån antagandet att negativa upplevelser sänker självkänslan. De fem deltagarna i denna intervju verkar sakna självkänslan när det gäller möten med obekanta. Många av respondenterna väljer istället att umgås med bekanta. Dessa relationer verkar på många sätt vara gynnande, ett mycket stort stöd, motivation och en resurs. Slutsats; Deras undvikande beteende med obekanta är oroväckande. Utan socialisering i samhället kommer de inte att kunna öva eller få chansen att utveckla språkliga, sociala, kulturella eller kommunikativa resurser. Följden kan bli att de blir rädda för det okända, isolerar sig ännu mer och då också tappar självkänslan, motivationen och meningsfullheten att utvecklas. Det är av vikt att vi bemöter dem på ett positivt sätt, denna studie kan vara underlag mot rätt riktning .   Nyckelord; Intellektuellt funktionsnedsatta, bemötande, självkänsla, hälsa, delaktighet, socialt stöd.

Att vara anställd i ett bemanningsföretag innebär ofta en komplex situation. Den dubbla organisatoriska tillhörigheten kan bland annat bidra till en oklar arbetsledning och uppdragets tidsbegränsning betyder en otrygghet i sig. Tidigare forskning visar också att tillfälligt inhyrd personal kräver mer stöd än vad till exempel tillsvidareanställda behöver. Den här studien gör ett försök till att beskriva hur relationen ser ut mellan ett bemanningsföretags personalansvariga och de anställda som hyrs ut samt vilken typ av socialt stöd som egentligen ges till de uthyrda. Sett utifrån de personalansvarigas perspektiv, visar resultaten att den anställdas personlighet och längden på uppdragen är avgörande för vilken typ av socialt stöd som ges och hur ofta det sker.

No description available.

Ekonomiska styrsystem används för att kontrollera anställdas prestationer, men att utöva kontroll har dock visat sig öka risken för stress hos anställda. Arbetsrelaterad stress utgör problem för organisationer då det kan leda till ökade kostnader i form av ökad frånvaro och försämrade prestationer. För att förklara arbetsrelaterad stress har stressorerna krav, kontroll och socialt stöd fått störst genomslagskraft. Stressorer är faktorer i omgivningen som kan öka eller minska stressreaktioner hos individer. Syftet med studien är att förklara hur ekonomiska styrsystem påverkar stressorer. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med kvalificerade säljare i en utvald organisation. Studien visar att skillnader i utformning av styrsystem kan inverka på hur individer upplever att stressorer påverkas. Studien har även funnit direkta, mellanliggande och bakomliggande samband mellan styrsystem och stressorer som förklarar hur styrsystem påverkar stressorer.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Studien är en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och därefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförändringar inte var lätta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförändringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjärtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan på hur patienten lyckades med livsstilsförändringarna. Personalen på sjukhuset hade stor inverkan på hur lyckad livsstilsförändringarna skulle bli. Sjukvårdspersonalen behövde stödja både hjärtinfarktdrabbade och anhöriga för att rehabiliteringen skulle bli lyckad. De slutsatser som dragits från föreliggande studie är, att socialt stöd påverkar hjärtinfarktdrabbades möjlighet att genomföra livsstilsförändringar. Det sociala stödet kan få både en positiv och negativ inverkan på livsstilsförändringar. Det har visat sig vara viktigt att sjuksköterskan samarbetar med den hjärtinfarktdrabbade. Att anpassa situationen och informationen till respektive individ kan förbättra stödet från sjukvården. / The purpose of this study was to describe what is found about social support and lifestyle changes after a myocardial infarction. The study is a descriptive literature review that includes ten scientific articles that have been reviewed and qualitatively evaluated by the authors. The results showed that lifestyle changes were not easy to conduct. Social support was essential to cope with lifestyle changes and it was important that the aid was designed to match each individual. Too much or too little support had adverse effects on the lifestyle changes that needed to be made. The hospital staff had a major impact on how successful lifestyle changes would be. The hospital staff needed to support both myocardial infarction victims and relatives to make the rehabilitation a success to assure a full recovery. The conclusions drawn from this study is that social support affects myocardial infarction victims and their opportunity to conduct lifestyle changes. Social support can have both positive and negative effects on lifestyle changes. It has also proved to be of great importance that the nurse is collaborating with the myocardial infarction victim. Adjustment to the situation and information to each individual could change the support from the healthcare.