Vi har gjort en kvalitativ studie där vi ville identifiera på vilket sätt distansarbete påverkar individens välbefinnande i den psykosociala arbetsmiljön samt om utrymme för lärande ges. Vi lyfter idéer på hur hälsan i framtida arbete kan främjas med tanke på digitaliseringens ökning inom arbetslivet. Forskning visar att distansarbete blir allt vanligare i organisationer världen över och att detta innebär en del individuella fördelar, bland annat flexibilitet och kontroll till att finna en balans mellan arbete och privatliv som i sin tur bidrar till minskad stress samt ett ökat välbefinnande. Syftet med studien var därför att undersöka hur medarbetare beskriver att distansarbete påverkar deras välbefinnande vad gäller psykosocial arbetsmiljö samt hur de ser på förutsättningar för lärande i distansarbete. Studien har utgått ifrån krav-kontroll-stöd-modellen samt lärandeteorin erfarenhetsbaserat lärande. För att svara på studiens syfte har nio kvalitativa intervjuer genomförts med hjälp utav medarbetare från olika arbetsplatser. Det material som samlades in genom intervjuerna analyserades genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två kategorier som i sin tur innehöll sex underkategorier. Studiens resultat visade att distansarbetet påverkat välbefinnandet övervägande positivt. Det positiva som lyfts fram är distansarbetets flexibilitet och att mer tid ges till privatlivet. Det upplevs vara lättare att kombinera yrkeslivet med privatlivet. Slutsatsen är att den sociala sammanhållningen och möjligheten till flexibilitet är avgörande för medarbetarnas välbefinnande.

Syftet med denna studie är att se hur tilliten gestaltas mellan elever och klasslärare samt elever och övrig skolpersonal när mobbning uppstår. Jag vill få fördjupade kunskaper om tilliten mellan elever och klasslärare samt annan skolpersonal när en elev blir utsatt för mobbning, då tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna är förebyggande mot mobbning. Tidigare forskning har visat att tillitsfulla relationer är framgångsrikt för att förebygga mobbning samt att tillitsfulla relationer bidrar till stödjande relationer i barns utveckling och mående. Tillitsfulla relationer ger även bättre möjlighet att vara motståndskraftig gentemot kränkningar och mobbning i skolan. I denna studie har en kvantitativ metod använts i form av webbenkäter, då syftet var att samla in en större mängd svar för att mäta tilliten mellan elever och lärare samt skolpersonal vid mobbningssituationer i skolan. Resultatet från studien visar att större andelen av eleverna känner tillit till klasslärare och annan skolpersonal i skolan men att det fortsatt finns elever som inte känner tillit till vuxna i skolan.

No description available.

Denna studie är till för att få en fördjupad kunskap om hur medarbetarna på Espresso House upplever sin arbetsmiljö, på vilket sätt de är delaktiga och vad som kan förbättras inom arbetsmiljön enligt medarbetarna. I studien har en kvalitativ metod använts där det genomförts sju semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar som skiftledare, platschef, distriktschef eller inom HR. Den teoretiska referensramen som legat till grund för studien benämner arbetsmiljö, stress, socialt stöd, introduktion, motivation och implementering. Sedan användes denna teori för att analysera det material som framkommit genom intervjuerna. Resultatet visar att respondenterna är relativt nöjda med sin arbetsmiljö. Det som verkar bidrar mest till respondenternas upplevelse av arbetsmiljön är stödet från kollegor och chefer. Delaktigheten kring arbetsmiljön ser väldigt olika ut beroende på vilken roll man har. De på kontoret arbetar mycket med arbetsmiljön medan skiftledarna i driften har svårare att veta hur man kan vara delaktig i alla delar inom arbetsmiljön. Det saknas även möjligheten att vara delaktig i personalmöten då de oftast prioriterad bort. Det som kan förbättras inom arbetsmiljön enligt respondenterna är feedbacken och introduktionen för de som arbetar i driften.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka huruvida de psykosociala faktorerna inflytande, ledarskapskvalitet, socialt stöd från överordnad, socialt stöd från kollegor samt social gemenskap är relaterade till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Data samlades in utifrån en digital enkät där den generella arbetstillfredsställelsen mättes utifrån mätverktyget Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och de psykosociala faktorerna mättes utifrån mätverktyget Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III). Resultatet påvisade att samtliga prediktorer var positivt relaterat till arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt under Covid-19 pandemin. Det påvisades även att inflytande och socialt stöd från överordnad predicerar arbetstillfredsställelse vid flexibelt arbetssätt. Således kan resultatet ses som en indikation på att organisationer bör ta inflytande och socialt stöd från överordnad i beaktning vid ett flexibelt arbetssätt för att främja medarbetarnas arbetstillfredsställelse.

Tidigare forskning har främst inriktat sig på återhämtning från påfrestningar i det avlönade arbetet. Det finns nu en allmän syn på att även utförande och planering av det oavlönade hemarbetet är påfrestande, detta om återhämtning inte sker. Brist på återhämtning är i längden skadligt. En utsatt grupp är småbarnsföräldrar där vardagen är hektisk, både det avlönade arbetet och oavlönade hemarbetet ska hinnas med. Utrymmet för återhämtning i hemmiljön är begränsad och bör därför ske någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka om yrkesverksamma medarbetare med hemmavarande småbarn upplever arbetsplatsen som en plats för återhämtning. Genom ett kvalitativ tillvägagångssätt intervjuades sju småbarnsföräldrar om deras vardag. Detta för att undersöka var återhämtning från planering och utförande av det oavlönade hemarbetet sker. Resultatet visade att återhämtning till viss del sker på arbetsplatsen, där trivsel och socialt stöd var två komponenter av betydelse. Studien bidrar med en större förståelse för småbarnsföräldrars möjligheter av återhämtning från det oavlönade hemarbetet och belyser ett relativt outforskat område.

Coronapandemin är idag allmän vetskap. Den globala pandemin med dess restriktioner har gjort att alla institutioner, såsom universitet, har gått över till social distansering och distansarbete i så stor utsträckning som möjligt. Pandemin har skapat en unik möjlighet att undersöka hur människor påverkas när det sociala sammanhanget minskar och individers möjligheter i vardagen begränsas. Syftet med det här examensarbetet är att mer djupgående undersöka om och hur coronapandemin har påverkat studenter. Undersökningen gjordes genom intervjuer med nio studenter. Resultatet visade att studenternas välmående inte påverkats allvarligt, men att studenterna upplevt vissa besvär på grund av pandemin som påverkar välmåendet negativt. Pandemin har bidragit med en viss stress, haft påverkningar på den fysiska hälsan och missnöjdhet skapas av att sällan lämna hemmet. Den sociala distanseringen har påverkat välmående negativt. Det framkom att situationen också har bidragit med några få positiva effekter såsom större flexibilitet i vardagen. Studierna har påverkats negativt av att studenterna inte kan studera tillsammans. Studierna har försvårats genom att kvaliteten på studier sjunkit, moment inom utbildningen har försvunnit, problematik med teknik uppkommit, kontakten minskat och studiemiljön påverkats negativt. Studierna har också påverkats av att disciplinen och motivationen påverkats negativt. Inställningen till studier är förändrad, att ha mindre att göra, att inte träffa sina vänner och att inte göra sig iordning på morgonen innan studierna har negativ inverkan på motivationen.

I denna enkätstudie deltog 128 personer från bildningen vid en liten kommun i Finland. De var tillstörsta delen undervisningspersonal. Tidigare forskning har visat att arbetstillfredsställelse har ettpositivt samband med allmän livstillfredsställelse. Vidare finns det stöd i forskningen om att socialtstöd från chefer och socialt stöd från kollegor och gemenskap påverkar vår arbetstillfredsställelse.Idag tränger sig arbetslivet alltmer in i våra privatliv och syftet var att studera salutogena faktorersom kan fungera som resurser i jobbet och som kan ha betydelse för den generella livskvaliteten(BBQ). Närmare bestämt var syftet med denna studie att undersöka relationen är mellan socialt stödpå arbetet och generell livskvalitet samt eventuella skillnader mellan socialt stöd från chefer visavimedarbetare för BBQ. Vidare undersöktes om det fanns andra viktiga specifika arbetsmiljöfaktorer(arbetstillfredsställelse och allmän hälsa) som predicerade BBQ. En hierarkisk regressionsanalysvisade att socialt stöd från kollegor och gemenskap, arbetstillfredsställelse och allmän hälsa varsignifikanta prediktorer av generell livskvalitet och förklarade 17.1% av variansen i BBQ. Socialt stödfrån chefer visade sig i denna studie ha liten betydelse för BBQ.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersökt hur fem chefer inom offentlig sektor anpassat sitt ledarskap gällande stöd och motivation för att upprätthålla ett väl utfört arbete och delaktighet vid distansarbete hos sina medarbetare. I studien har detta speglats mot två teoretiska utgångspunkter, nämligen ”super-flexibility” och det som kallas ”fem steg för ledaren att följa under distansarbete”.    Studien visade att ledarna som deltog anpassade sitt ledarskap utifrån aspekter såsom att de sökte kontakt med sin personal oftare, att de anordnade möten över digitala forum, exempelvis Teams, att medarbetarna uppmärksammades för sina goda insatser, att de fick stimulerande arbetsuppgifter och slutligen att majoriteten av deltagarna var positivt inställda till arbete på distans om det görs på rätt sätt. Trots att det innebar vissa förluster av fysiska möten som samtliga poängterade hade viktiga dimensioner för kommunikationen i arbetet.    Slutligen fann studien att ledarna tydligt har anpassat sitt ledarskap utifrån motivation och stödjande handlingar samt att distansarbetet visade sig ha både för-och nackdelar.

Arbetet som socionom innebär att gång på gång exponeras för andra människor starka känslor och kan i förlängningen leda till att den yrkesverksamma blir känslomässigt dränerad. Denna studie syftar till att undersöka hur socionomer, verksamma klientnära och behandlande, inom barn och familj, upplever att de påverkas av att arbeta med tunga ärenden. Studien är en kvalitativ studie, där empiriinsamlingen bygger på ett snöbollsurval och ett bekvämlighetsurval samt åtta stycken intervjuer. Studien visar att arbetet påverkar informanterna på så vis att de, på fritiden, drar sig undan social kontakt och minskar tiden till egna intressen, som ger konsekvenser för sociala relationer. Arbetets påverkan yttrar sig också som fysiska åkommor i form av huvudvärk, trötthet och spänningssmärtor. För att hantera arbetets påverkan använder sig studiens informanter av en del medvetna, samt omedvetna copingstrategier. Studien visar även att socialt stöd är en viktig komponent för att hantera ett arbete som kan innebära en psykisk påfrestning. Rädslan över att få ett dåligt bemötande från kollegor samt från chefer leder många gånger till att den yrkesverksamma behåller sina känslor inom sig. Studien har också undersökt huruvida informanterna har kunskap om begreppet compassion fatigue. Resultatet av detta visar att informanterna inte känner till begreppet, men väl kan identifiera sig i beskrivningen. Resultatet visar också att det finns en önskan om utbildning om compassion fatigue på arbetsplatsen. / The work as a social worker means continuously being exposed to other people's strong feelings, which in the long run can lead to the professional being emotionally drained. This study aims to examine how social workers who work within treatment and close to their clients, experience that they are affected by working with heavy cases. The study is a qualitative study, and the empirical basis is based on a snowball selection, convenience sampling and interviews with eight social workers. Our findings seem to suggest that the work affecting the informants in such a way that they, in their free time, withdraw from social contact and reduce time from their own interests, which have consequences in their social life. The impact of their work is also expressed as physical disorders such as headache, tiredness and tension pain. To handle the impact of their work, the study's informants use both conscious and unconscious coping strategies. Furthermore, our findings seem to suggest that social support has proved to be an important component for managing a work that can be a mental strain. The fear of getting a negative response from colleagues as well as from managers often leads to the fact that the professionals keep their feelings within themselves. The study has also examined whether the informants have knowledge of the concept of compassion fatigue. The result shows that the informants do not know the concept, but they can relate to the symptoms being described of compassion fatigue. The result of the study also shows that there is a desire for education about compassion fatigue in the workplace.