Vårt ämnesval är den problematik som det moderna samhället idag för med sig vilket kantas av snabba förändringar inom utbud och efterfrågan på arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriär samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsägning påverkar ofta självbilden negativt. Privata aktörer såsom Trygghetsfonden TSL ökar på arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist på stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning. Vårt huvudsakliga resultat visar att socialt stöd är viktig för individen. Det framkom att det sociala stödet ifrån omställningsprogrammet hjälpte individen att både finna nytt arbete men även att hantera arbetslöshetssituationen.

AbstractLarsson, Louise & Sonesson, Louise (2016). Fritidslärares känsla av sammanhang. Malmö: Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem: Malmö högskola.Syftet med studien var att ta reda på vilka utmaningar fritidslärare ställs inför i sitt arbete och hur de resonerar kring sin arbetssituation. Det vi främst lagt vikt vid att undersöka är fritidslärares upplevelser och känsla av sammanhang i skolan. Med hjälp av Aaron Antonovskys teori känsla av sammanhang (KASAM) har vi analyserat respondenternas upplevelser av sin arbetssituation och de utmaningar de ställs inför utifrån teorins tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi har använt oss av semistrukturerad intervju för att samla in empiri och våra respondenter bestod av fyra fritidslärare på två skolor. Efter att ha tagit del av forskning och samlat in empiri har vi kunnat dra slutsatsen att våra respondenter känner begriplighet över de utmaningar de ställs inför, men att upplevelsen av hanterbarhet och meningsfullhet är skiftande beroende på barngruppens storlek, lokaler och miljöer, socialt stöd av kollegor samt hur lärare och ledning ser på deras profession.

Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje årca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför.Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell. Resultat: Patienterna upplevde allt ifrån chock till oro och depression vid diagnosen av sjukdomen. För att hantera sin diagnos användes både emotionellt orienterade och problemorienterade copingstrategier. Resultatet visade att patienter som använde sig av problemorienterade copingstrategier upplevde mindre oro, depression och en bättre livskvalitet. Variationer framkom dock patienterna emellan. Slutsats: Tydlig och omfattande information kring sjukdomen samt stort socialt stöd minskar risken för oro och depression samt ökar användandet av problemorienterade copingstrategier / Background: The sun is both wonderful and important for the body to get enough of vitamin D, but it can also be dangerous. In Sweden approximately 2270 people become ill in skin cancer MM (malignant melanoma) each year. The disease could be avoided in many cases, if people had more respect for the sun and it´s harmful effects. This understanding is essential if the growths of MM are to be reduced. The purpose: The aim was to gain further knowledge about the patients' experiences of and strategies for dealing with MM. Method: The study was designed as a literature review based on 10 quantitative and one qualitative article analyzed according to Carlsson and Eiman (2003) analytical model. Results: The study showed that patients experienced feelings such as shock, anxiety and depression when diagnosed with MM. To cope with the diagnosis the patients used both emotionally oriented and problemoriented coping strategies. The results showed that patients who used problemoriented coping strategies experienced less anxiety, depression and a better quality of life. Conclusion: Clear and comprehensive information about the disease and high social support decreases the risk of anxiety, depression and increases the use of problemoriented coping strategies.

Due to overall changes in the labor market, companies today increasingly seek flexibility and efficiency with the aim of meeting the changing needs of the market. This flexibility creates new forms of work, including outsourcing of work to other companies, so-called subcontractors. This form of work creates a triangular relationship between the entrepreneurial employee', subcontractor and customer organization. This triangular relationship can however lead to psychosocial consequences. The way in which work is organized affects, among other things, the possibility of social relationships and social support. Social support interacts with the psychosocial work environment and thus becomes an important aspect of looking into such forms of work. The purpose of the study was to investigate and create a deeper understanding of entrepreneurial employees' experiences of social support at work, focusing on; how describe entrepreneurial staff social support from management, how describe entrepreneurial staff social support from colleagues and what obstacles and opportunities for social support that can be identified. A qualitative method was used that included interviews with seven entrepreneurial staff. The result indicates that entrepreneurial employees experience relatively good social support from both the management and colleagues. On the other hand, there are some shortcomings when it comes to management support, such as information and emotional support. The result also showed that the physical distance between each other and the size of the organization was identified as impeding in the creation of social support. It was the good relations between the colleagues that enabled adequate social support. / På grund av övergripande förändringar på arbetsmarknaden eftersträvar företag idag i allt större utsträckning flexibilitet och effektivitet med avsikt att kunna matcha marknadens skiftande behov. Från flexibiliteten har således nya arbetsformer slagit rot, bland annat att exponera arbetsuppgifter till annat företag, så kallade underentreprenörer. För den anställde innebär denna arbetsformen att ett så kallat triangulärt förhållande mellan följande tre parter uppstår; underentreprenör, entreprenörsanställd och kundorganisation. Detta triangulära förhållande har visat medföra psykosociala konsekvenser. Sättet att organisera arbetet påverkarbland annat möjligheten till sociala relationer och därmed ett socialt stöd. Det sociala stödet samverkar med den psykosociala arbetsmiljön och blir således en viktig aspekt att se närmare på vid sådana arbetsformer. Syftet med studien var att undersöka och skapa en djupare förståelse för entreprenörsanställdas upplevelser av socialt stöd i arbetet, med fokus på följande frågeställningar; hur beskriver entreprenörsanställda socialt stöd från chef, hur beskriver entreprenörsanställda socialt stöd från kollegor och vilka hinder och möjligheter för socialt stöd kan identifieras. Metoden som användes för studien var kvalitativ som inkluderade intervjuer med sju entreprenörsanställda. Resultatet tyder på att entreprenörsanställda upplever ett förhållandevis bra socialt stöd från både ordinarie chef och ordinarie kollegor. Däremot förekommer vissa brister när det kommer till chefsstödet, så som vid information och vid ett emotionellt stöd. Resultatet visade även att det fysiska avståndet mellan varandra och organisationens storlek identifierades som hindrande i skapandet av socialt stöd, det som möjliggjorde socialt stöd var relationerna kollegor emellan.

Problems due to smartphone use have been around for a long time and have increased in recent years. Smartphone has become one of the most important technical resources in the individual's everyday life. It is considered a societal problem when it affects us at working life, at school, in private life and leisure time. Because injuries from smartphone use can suffer for the individual when it becomes a contributing factor to mental illness such as difficulties in emotion regulation, depression and distant social support for the environment. The present study addresses the topic of smartphone use problems with the aim of seeing possible connections between four variables, which are smartphone use, emotion regulation, depression, and perceived social support. With this quantitative study conducted through a questionnaire, 113 respondents participated among 90 women, 22 men and one person identified as other with. The age was between 18-74 years. The results show that there is a positive relationship between smartphone use problems, emotion regulation and depression. On the other hand, it shows a negative connection between perceived social support, smartphone use and emotion regulation. It also shows a negative connection between perceived social support and depression. The present study aims to contribute to development through a growing understanding of smartphone use problems. However, there is a continuing need for future studies that can explain the findings of the current study in depth and through causal connections.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ-2 (DMT2) är en sjukdom som ökar världen över och debuterar alltmer i tidigare åldrar. För att undvika allvarliga komplikationer av DMT2 behöver varje individ sköta egenvården självständigt utanför hälso- och sjukvården för att bibehålla hälsa. Hälsa definieras bland annat som livskvalitet, välbefinnande och lycka samt frånvaro av sjukdom eller faktorer som påverkar hälsan negativt. Med hjälp av sjuksköterskans kunskaper och verktyg genom utbildning, vägledning och målsättning kan individen självständigt utföra egenvård i form av kostrestriktioner, fysiska aktivitetsrekommendationer och blodsockermätning. Syfte: Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design var att beskriva patienters upplevelser av familjemedlemmars sociala stöd vid egenvård av diabetes mellitus typ-2. Metod: Kvalitativa empiriska vetenskapliga studier söktes fram genom databasen PubMed. Elva lämpliga studier valdes ut till litteraturstudien. Huvudresultat: Resultatet på litteraturstudiens syfte redovisas i fyra huvudteman i form av positiva, negativa och blandade patientupplevelser av både socialt stöd och bristande socialt stöd från familjemedlemmar i relation till egenvården av DMT2. Fysisk hjälp, samtal och påminnelser upplevdes främst som ett positivt stöd. Bristande sjukdomsförståelse, ovilja att hjälpa patienten och tjat upplevdes mestadels som negativt. Slutsats: Patienterna upplevde blandade känslor av familjens sociala stöd. Upplevelser av familjens sociala stöd kan ligga till grund för utveckling av utbildningsmaterial för bland annat sjukvårdspersonal som kan leda till ökade patient- och familjekunskaper i relation till egenvård av DMT2. / Background: Diabetes mellitus type-2 (DMT2) is a disease that is increasing worldwide and debuts at earlier ages. To avoid complications, each individual needs to manage self-care independently outside of the healthcare to maintain health. Health can be defined as quality of life, well-being, and happiness, but also absence of disease or factors that affect health negatively. With the help of nurse’s knowledge and tools through training, guidance and goal setting, the individual can independently carry out self-care such as dietary restrictions, physical activities recommendations and blood sugar measurements. Purpose: The purpose of this qualitative literature study with a descriptive design was to describe the patients’ experiences of the family's social support in self-care for diabetes mellitus type 2. Method: Qualitative empirical scientific studies were researched through the PubMed database. The studies were reviewed and analyzed. Eleven suitable studies were selected for the literature study. Results: The result of the purpose of the literature study is presented in four main themes is shown through the positive, negative, and mixed patient experiences of both social support and lack of social support from family members regarding self-care of DMT2. Physical help, calls and reminders were mainly perceived as positive support. Lack of understanding the disease, reluctance to help the patient and nagging were perceived as negative support. Conclusion: The patients experienced mixed feelings with the social support from family members. The experiences of the social support can develop educational material for healthcare employees that can increase patient and family knowledge regarding DMT2 self-care.

Aim The purpose of the study was to examine the social support provided by special physicaleducation teachers to students and the methods used to help students thrive during arehabilitation period. The research questions addressed in the study were as follows:- What social support do special physical education teachers offer to students during arehabilitation period?- What methods do special physical education teachers employ to support studentsmentally during the rehabilitation period? Method The study employed a qualitative approach through interviews with four special physicaleducation teachers in floorball. A semi-structured interview guide formed the basis for theinterviews. All collected data were analyzed using qualitative content analysis by Graneheim& Lundman (2012). The interviews were recorded and transcribed. Results The study revealed that special physical education teachers provide social support throughinstrumental, informational, and emotional support. Instrumental support involves adjusting teaching to accommodate students based on their individual capabilities. They also assist students with recovery programs and engage in conversations if students experience anidentity crisis. In terms of informational support, teachers provide injured students with various tools, such as motivation and goal-setting, during this period. They also work on individual development plans. Emotional support results indicated that all special physical education teachers engage in conversations during a student's rehabilitation period,emphasizing the importance of listening, being present, and understanding the students'situations. However, time is perceived as a challenge to providing the best possible social support. Conclusion The conclusion drawn is that special physical education teachers offer social support to students during a rehabilitation period, utilizing diverse approaches. Another conclusion is that the field of special physical education is complex, requiring teachers to possess extensive knowledge across various domains and practical experiences. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilket socialt stöd specialidrottslärare ger till elever och vilka metoder som används för att hjälpa elever att må så bra som möjligt under en rehabiliteringsperiod. Frågeställningarna som studien skulle besvara var följande:- Vilket socialt stöd ger specialidrottslärare till elever under en rehabiliteringsperiod?- Vilka metoder använder sig specialidrottslärare av för att stötta elever mentalt under rehabiliteringsperioden? Metod Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats genom intervjuer med fyra specialidrottslärare inom innebandy. En semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna. All insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys (Graneheim & Lundmans, 2012). Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultat Studiens resultat visade att specialidrottslärare ger socialt stöd genom instrumentellt,informativt och känslomässigt stöd. Detta kan konkretiseras till att de genom instrumentellt stöd försöker att anpassa undervisningen så att eleverna kan vara med utifrån sina egnaförutsättningar. De hjälper även eleverna med återhämtningsprogram samt att de hjälper eleven med samtal om de upplever en identitetskris. Inom det informativa stödet ger specialidrottslärarna skadade elever olika metoder som motivation och målsättning. De arbetar även med en individuell utvecklingsplan (IUP). Genom känslomässigt stöd visade resultatet att samtliga specialidrottslärare arbetar med samtal under en elevs rehabiliteringsperiod. Där poängterar de vikten av att lyssna, vara närvarande och att ha en hög förståelse för elevernas situation. Dock upplevs tiden vara en utmaning för att ge ett sådant bra socialt stöd som möjligt. Slutsats Slutsatsen som dras är att specialidrottslärare ger socialt stöd på olika sätt till elever under en rehabiliteringsperiod. Ytterligare en slutsats som dras är att ämnet specialidrott är ett komplext ämne då specialidrottslärare behöver besitta hög kunskap samt erfarenheter inom olika områden.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare vid den psykiatriska akutenheten Rosen upplever socialt stöd på arbetsplatsen. Ett snöbollsurval resulterade i åtta deltagare till studien. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer vilka sedan analyserades med en deduktiv kvalitativ innehållsanalys. I intervjuerna och under analysprocessen utgick vi ifrån fyra redan teoretiskt identifierade kategorier av socialt stöd: emotionellt-, värderande-, instrumentellt- och informativt stöd. Resultatet visade att Rosens medarbetare har positiva upplevelser av det sociala stödet på arbetsplatsen. Emotionellt och instrumentellt stöd framstod som de mest centrala typerna av socialt stöd, vilka framförallt erhålls från kollegor. Utifrån resultatet går även att utläsa att samarbetet mellan avdelningarna inom psykiatrikliniken kan förbättras.

Studien undersöker Högskolan Kristianstad studenters känsla av ensamhet i deras studiesituation i samband med covid-19 pandemin och vilka faktorer som påverkar ensamheten. Studiens syfte är vidare att ringa in den studentgrupp som kan tänkas vara i extra behov av att ta del utav regeringens riktade stöd. Kvantitativ metod tillämpades i form av enkätundersökning som besvarades av Högskolan Kristianstads studenter på samtliga program som i normala fall är campusbaserade. Resultatet visar på att känslan av ensamhet i sin studiesituation kan förebyggas med hjälp av socialt stöd från kurskamrater och studentens mental återhämtningsförmåga.Studien kommer fram till att studenter i årskurs 1 upplever en högre känsla av ensamhet i sin studiesituation då de har en lägre känsla av socialt stöd från sina kurskamrater. Högst sannolikhet för att kunna mentalt återhämta sig i samband med Covid-19 har de studenter som är över 28 år. Studiens slutsats är att gruppen som Högskolan Kristianstads studenthälsa bör fokusera sitt extra stöd på är studenter i årskurs 1 som är yngre än 28 år.

No description available.