No description available.

SammanfattningExamensarbetet behandlar hur långtidsarbetslösa med stöd och insatser kan komma i arbete.Syftet var att identifiera framgångsfaktorer och dilemman när långtidsarbetslösa med hjälpav medlande och stödjande insatser kommer till en ny anställning. Våra frågeställningar var:Vilka framgångsfaktorer identifierar handledarna i sitt arbete med deltagarnasarbetssökande? Vilka dilemman föreligger i handledarnas arbete med deltagarnasarbetssökande? Teoretiska begrepp som används är socialt stöd (House 1985), habitus,kapital och fält (Bourdieu 1994) och begreppet arbetsmarknadsintermediär (Benner 2002).En kvalitativ metod valdes och halvstrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguidegenomfördes med åtta verksamma handledare.Resultaten tyder på att framgångsfaktorer är att stödja de långtidsarbetslösa deltagarnassjälvkänsla och öka deras kunskap om arbetsmarknaden. Vidare är det betydelsefullt att fåförståelse för rekryteringsprocesser och sociala koder. En annan framgångsfaktor som lyftsär att underhålla och expandera den arbetssökandes och handledarens sociala nätverk. Inomdessa framgångsfaktorer identifieras dilemman som handledarna får hantera, såsomdeltagarnas kunskapsnivåer, sociala förmågor och självkänsla. Andra dilemman ärarbetsgivares attityder och Arbetsförmedlingens regleringar.Nyckelord: Attityder, intermediär, långtidsarbetslös, socialt nätverk, socialt stöd.

Den mörka triaden (machiavellianism, psykopati och narcissism) är en modell för att beskriva, förklara och förutse socialt ogynnsamt beteende. Dessa personlighetsdrag har, enligt tidigare forskning, en påverkan på hur individer skapar och upprätthåller sociala relationer. Den föreliggande studien har undersökt sambandet mellan den mörka triaden och strukturella (antal vänner/nära vänner) såväl som funktionella (viktiga funktioner som socialt stöd medför) aspekter av socialt stöd. För att mäta personlighetsdragen i den mörka triaden samt socialt stöd användes självskattningsformulären Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) och Social Provision Scale (SPS) samt egenformulerade frågor om antal vänner respektive nära vänner. Tvåhundraåttiofyra personer deltog i den internetbaserade studien. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan psykopati och funktionella aspekter av socialt stöd; ju högre skattningar inom psykopati desto lägre upplevt socialt stöd. Sambandet mellan den mörka triaden och socialt stöd undersöktes vidare i regressionsanalyser, där personlighetsdragen inom mörka triaden användes som prediktorer för socialt stöd. Resultatet av dessa analyser visade att psykopati signifikant predicerade lägre upplevt socialt stöd, även när de demografiska variablerna kön, ålder, utbildningsnivå och civilstånd kontrollerades för. Inga signifikanta samband mellan varken machiavellianism eller narcissism och upplevt socialt stöd kunde påvisas. Signifikanta samband mellan den mörka triaden och den strukturella delen av socialt stöd kunde inte bekräftas. Sammanfattningsvis verkar de olika personlighetsdragen i den mörka triaden skilja sig i hur de påverkar upplevt socialt stöd. Ytterligare forskning krävs för öka kunskapen om socialt stöd inom den mörka triaden. / The dark triad (machiavellianism, psychopathy, and narcissism) is a model to describe and predict socially adverse behavior. These personality traits have been shown to affect how individuals create and maintain social relationships. The present study examined the relationship between the dark triad and structural (number of friends/close friends) as well as functional (important functions that social support entails) aspects of social support. To measure personality traits in the dark triad and social support, the Dark Triad Dirty Dozen (DTDD) and Social Provision Scale (SPS) were used, as well as purpose-made questions about number of friends and close friends. Two hundred eighty-four individuals participated in the internet-based study. The results showed a significant relationship between psychopathy and functional aspects of social support; high scores in psychopathy indicated lower social support. The relationship between the dark triad and social support was further investigated in regression analyzes, where personality traits within the dark triad were used as predictors of social support. Psychopathy predicted lower perceived social support, even when the demographic variables gender, age, level of education and civil status were controlled for. No significant association between either machiavellianism or narcissism and perceived social support could be proven. Significant correlations between the dark triad and the structural part of social support could not be confirmed. In summary, the different personality traits in the dark triad seem to differ in how they affect social support. Further research is needed to increase knowledge regarding social support within the dark triad.

Bakgrund Multipel Skleros (MS) är en kronisk autoimmun sjukdom som de-myeliniserar nervbanor i det centrala nervsystemet. Den orsakar en rad olika symtom som exempelvis spactisitet, trötthet, tremor, sensibilitetsstörningar, nedstämdhet, skakningar, ataxi med mera. Symtomen är varierande och mycket individuella. Sjukdomen förlöper skovvis och bryter oftast ut i åldern 20-50 år. MS finns i flera olika varianter, där kroppen i vissa fall kan återreparera sig själv mellan skoven, medan den i andra fall inte gör det. Medicinering syftar främst till att lindra symtomen och det pågår forskning för att utveckla nya läkemedel och behandlingsmetoder. Personer som drabbas av svåra sjukdomsbesked kan uppleva en känsla av ensamhet och isolering från omgivningen. Det kan uppstå ett behov av att söka kontakt med andra personer som lider av samma problem. Socialt stöd kan bidra till en känsla av gemenskap och upplevas vara betydelsefullt. Sociala medier finns på internet bland annat i form av diskussionsforum, nätverk och bloggar. Genom att använda sig av sociala medier går det att få kontakt med andra personer, dela med sig av eller läsa andras sjukdomsberättelser, söka stöd och information med mera. Sociala medier är lättillgängliga och tillgången begränsas inte av tid eller rum. En ökad kunskap om det egna sjukdomstillståndet kan öka delaktigheten i vården. Syfte och metod Studiens syfte var att beskriva vilka erfarenheter personer med multipel skleros har av sociala medier som källa till stöd och information. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ intervjustudie, där sex intervjuer genomfördes. Urvalsgruppen bestod av kvinnor och män som levt med diagnosen MS i mellan fyra till 15 år. Resultat Informanterna uppgav att de använde sig av sociala medier på internet för att söka information och kontakt med andra personer med MS. Möjligheten att kunna känna igen sig i andra skänkte trygghet och stöd. Det var betydelsefullt att ta del av andras sjukdomshistorier och att själv kunna skriva ner sina tankar på exempelvis en blogg. Information och stöd var lätt att nå och tillgången gav ett större inflytande över sjukdomen. Det i sin tur gav av känsla av större delaktighet i vården. Informanterna såg även negativa aspekter på tillgången till information och stöd. Det förekom mycket felaktiga fakta, skrivna av personer utan formell kompetens. Informanterna framhöll vikten av att vara källkritisk och att kunna sålla i informationsflödet. Slutsats Behovet av stöd och information hos personer med MS är högst individuellt. Tillgången till stöd och information via sociala medier anses generellt som en fördel och har potential att bidra till positiva erfarenheter och ökat välbefinnande. För att kunna dra nytta av denna tillgång kan det vara en fördel att användarna förhåller sig kritiska till källorna för att inte riskera att råka ut för negativa erfarenheter.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på fyra hörnstenar, varav en är närståendestöd. Det kan vara en omvälvande och påfrestande process att som närstående vara en del av palliativ vård då situationen ofta kantas av oro, ångest, rädsla och isolering. Tankar och känslor som uppkommer under vårdtiden ska hanteras samtidigt som vardagslivet fortsätter. Ett bristande stöd till närstående kan leda till negativa psykologiska konsekvenser som ångest, depression och komplicerad sorg. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevda behov av stöd i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar efter relevanta studier utfördes i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL. Inkluderade artiklar genomgick en kvalitetsgranskning efter Sophiahemmets bedömningsmall och analyserades med hjälp av Kristenssons (2014) integrerade analys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; “stöd genom information”, “stöd genom professionellt bemötande”, “stöd genom vårdandet” samt “gemenskap och existentiellt stöd”. Det ansågs vara viktigt för närstående med information och kommunikation, att bli sedd och uppmärksammad av vårdpersonal och att bli bemött med respekt. Koordinerad och kontinuerlig vård ansågs även vara av vikt. Slutsats: Närstående i palliativ vård är i behov av socialt stöd i form av informativt, emotionellt och instrumentellt stöd från vårdpersonal. När vårdpersonal bidrar med adekvat socialt stöd blir situationen för närstående mer begriplig, hanterbar och meningsfull. Det kan resultera i att närståendes förmåga att hantera utmaningar i samband med palliativ vård stärks. Riktlinjer som finns för stöd till närstående i palliativ vård idag överensstämmer med resultatet i denna litteraturöversikt. Viktigt är att dessa riktlinjer följs i praktiken.

SAMMANFATTNING Bakgrund Upp till 70 procent av alla faktiska graviditeter leder till missfall. Beskedet om att graviditeten slutat i ett missfall är i många fall ett stort trauma. Syfte Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av bemötandet samt omvårdnadens betydelse vid ett missfall. Metod En litteraturöversikt genomfördes för att svara upp till syftet. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed och genererade i 15 vetenskapliga artiklar vilka inkluderades efter kritisk granskning. Resultat I resultatet presenteras 15 artiklar och ur dessa framkom fem teman: information och möjligheten att ställa frågor, uppföljning och rådgivning, normalisering, utanförskap, bemötande stöd och support. Slutsats Bemötandet och omvårdnaden av kvinnor som genomgår ett missfall kan anses som ett viktigt inslag i vården. Tydlig kommunikation och information ses som viktig av kvinnorna. Det behövs en förståelse för kvinnans situation vid ett missfall. Detta för att ge ett så personcentrerat bemötande som möjligt och för att hjälpa kvinnan i hennes sorgebearbetning. Slutsatsen visar att det är viktigt att kvinnorna behandlas professionellt, mänskligt och med sympati och empati. Denna studie kan erbjuda sjuksköterskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonal ökad insikt, kunskap och förståelse för hur patienterna upplever bemötandet och omvårdnaden.

Bakgrund: Kris är en situation som kan uppstå ur ett trauma, både fysiskt och psykiskt. Den akuta krisen består av chock- och reaktionsfasen. Den akuta krisen kan innebära kroppsliga symtom som tillfälligt nedsatt kognitiv förmåga, oförmåga att ta in ny information och frånvaro av visade känslor. En situation som kan skapa en akut krisreaktion är vid svåra diagnosbesked. All personal inom vården, oavsett yrkesroll och arbetsplats, kan behöva bemöta en patient i akut kris. Därför är det av vikt att vårdpersonal har kunskap i området för att kunna bemöta patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva akut krisdrabbade patienters upplevelse av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande under och efter ett svårt diagnosbesked. Metod: Studien gjordes genom en litteraturöversikt. Sexton artiklar som kunde svara på syftet användes. Materialet analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fyra vårdbehov identifierades och ställdes i relation till hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande: behov av information, behov av begriplig terminologi, behov av socialt stöd och behov av hoppfull personal. Vårdbehoven tycks vara desamma för de flesta patienter i akut kris vid svåra besked. Hur väl vården har mött vårdbehoven har varierat i de olika studierna. Slutsats: När ett svårt diagnosbesked ges uppstår vissa tydliga vårdbehov hos patienterna. Vi ser att vården inte alltid bemöter dessa behov på det sätt som patienter önskar. Fortsatt forskning inom området kan fylla en samhällsnytta.

No description available.

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående. Föreningar och andra mer informella organisationer visar sig ha en mer långtgående betydelse för de äldres hälsa än vad författaren tidigare haft kunskap om. De äldre uppger att samhällets stödjande funktioner är helt centrala för välbefinnandet och erfar att de känner ett visst stöd i de sjukvårdssystem och den äldreomsorg som finns i samhället. Dock menar de att det är mycket som måste förbättras för att äldre människor skall kunna känna ett mer omfattande stöd i framtiden. Enligt författaren sker implementering av dessa resultat på bästa sätt genom en utveckling mot deltagande forskning, empowerment grupper och övrigt hälsofrämjande arbete som bygger på folklig medverkan.

Bakgrund: Åldersgruppen 60 år och äldre har i Sverige mer än dubblerats de senaste 50 åren. Ensamhet ökar med växande ålder och ensamhet och ett litet socialt nätverk är associerat med ökad risk för dödlighet hos äldre. Syftet var att undersöka eventuella samband mellan känsla av ensamhet och sociala relationer hos äldre personer över 60 år, utifrån kön, ålder, känsla av stöd av någon samt antal sociala relationer. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Data från Swedish National Study on Aging and Care Nordanstig (SNAC-N) analyserades med en beskrivande, jämförande och signifikansanalys, från åren 2013-2015 med totalt 699 deltagare. Resultat: 167 personer (23,3%) av totalt 699 deltagare svarade att de upplever ensamhet och ensamhet var vanligare hos kvinnor. Signifikant samband (p&lt;0,001) kunde ses relaterat till ensamhet och stigande ålder. Inget samband sågs mellan hur många personer man känner väl och kunde prata med och känslan av ensamhet. Vid upplevt stöd av någon minskade känslan av ensamhet. Diskussion: Detta kan tolkas att det inte är antalet relationer utan kvalitén på relationen som är av betydelse för känslan av ensamhet. Slutsats: Vidare forskning får undersöka vidare om sambandet mellan kvalitén på relationer och upplevd ensamhet. / <p>2023-05-31</p>