• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 549
  • 9
  • Tagged with
  • 558
  • 558
  • 283
  • 234
  • 156
  • 120
  • 109
  • 109
  • 98
  • 92
  • 89
  • 89
  • 84
  • 78
  • 66
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
181

Delat ledarskap ur ett medarbetarperspektiv - med fokus på kommunikation och socialt stöd

Jenny, Berger, Björklund, Marie January 2016 (has links)
The purpose of the study was to examine the effects of a shared leadership for the employees perception of job satisfaction and how employees perceive the social support and communication from managers as part of a shared leadership. Shared leadership means that two or more managers share the role which the traditional manager usually holds. Research indicated that shared leadership can generate both positive and negative effects for employees on the experience of good communication and social support. To create job satisfaction, research has shown that communication and social support are two basic and important factors (Heide, Johansson & Simonsson, 2012; Charoensukmongkol, Moqbel & Gutierrez-Wirsching, 2016). The study was conducted in public organization which uses the concept of shared leadership. A qualitative methodology based on semi-structured group interviews have been applied with eight employees. The result of the study indicated that the employees experienced both good and open communication, between them and their managers. It also showed that the employees felt that their managers was available to them. The result indicated that communication in turn affected employees perception of a strong social support. Which led to strengthen the relations between managers and employees, and generated the feeling of job satisfaction. The conclusion of the study indicated that shared leadership contributed to positive effects on employees' sense of job satisfaction. / Syftet med studien var att få kunskap om vilka effekter ett delat ledarskap innebär för medarbetarnas upplevelse av arbetstillfredsställelse. Studiens frågeställningar var hur medarbetarna upplever det sociala stödet och kommunikationen från cheferna som ingår i ett delat ledarskap. Delat ledarskap innebär att två eller flera chefer delar på rollen som en traditionellt ensam chef vanligtvis innehar. Forskning har påvisat att delat ledarskap kan generera både positiva som negativa effekter på medarbetarnas upplevelse av en god kommunikation och ett bra socialt stöd. För att skapa arbetstillfredsställelse har forskningen visat på att kommunikation och socialt stöd är två grundläggande och viktiga faktorer (Heide, Johansson & Simonsson, 2012; Charoensukmongkol, Moqbel & Gutierrez-Wirsching, 2016). Studien har utförts inom offentlig organisation där enhetschefer använder sig av konceptet delat ledarskap. En kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade gruppintervjuer med enhetschefernas åtta närmsta medarbetare har tillämpats. Kommunikationen framgår i resultatet som bra och öppen samt att medarbetarna upplever att deras enhetschefer är tillgängliga för dem. Kommunikationen i sin tur påverkar medarbetarnas upplevelse av ett starkt socialt stöd. Det leder vidare till att stärka relationerna mellan parterna samt frambringar känslan av arbetstillfredsställelse. Slutsatsen visar på att det delade ledarskapet som enhetscheferna ingår i, bidrar till positiva effekter på medarbetarnas känsla av arbetstillfredsställelse.
182

Om vikten av socialt stöd bland blivande lärare : En kvalitativ studie av lärarstudenters förväntningar på arbetsgivare

Ljöstad, Sofia January 2016 (has links)
Syftet med denna studie avser att undersöka vad blivande lärare attraheras av hos potentiella framtida arbetsgivare. Studiens frågeställningar är således: Vilka faktorer motiverar lärarstudenter att söka sig till en framtida arbetsgivare? Hur ser den ideala arbetsgivaren ut för blivande lärare? I denna kvalitativa studie har sex stycken lärarstudenter från Stockholms universitet intervjuats.   Det finns tidigare forskning om lärares preferenser och vilka faktorer de anser viktiga för ett yrke som lärare. Mycket av den aktuella forskning som finns saknar en kvalitativ ansats med blivande lärare vilket blev motivationen i valet av denna studie. Resultatet för denna studie visar att kombinationen av olika faktorer värderas högt vid valet av arbetsgivare. Vidare visar resultatet att högst värde har faktorer som socialt stöd, social och kollegial samhörighet, utvecklingsmöjlighet och geografisk närhet medan lön, geografiskt område och karriärutveckling värderas mindre. Det går inte att dra en slutsats för vilka faktorer samtliga lärarstudenter i landet motiveras och attraheras av vid val av arbetsgivare. Däremot är förhoppningen att denna studie bidrar med en fördjupad förståelse för vad som attraherar lärarstudenter.
183

Internaliserade symptom och "The Immigrant Health Paradox" : Familjerelationers betydelse för svenska skolelever

Karén, Miia January 2016 (has links)
Bakgrund: "The Immigrant Health Paradox" indikerar att invandrade från ofta upplever en bättre psykisk hälsa i jämförelse med majoritetsbefolkningen, trots nackdelar som en lägre social status. Syfte: Studien syftade till att testa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos unga med svensk och utländsk bakgrund. Studien testade om en högre grad av emotionellt stöd, familjesammanhållning och akademiskt stöd kunde förklara skillnader i internaliserade symptom hos första och andra generationens invandrade från icke-väst och väst samt majoritetsbefolkningens unga. Även kön, föräldrarnas utbildningsbakgrund samt familjestruktur testades. Metod: Studien utgick från en kvantitativ ansats och statistiska analyser genomfördes med one-way anova samt multivariata regressionsanalyser. Data: Studien baserades på n=4344 svenska skolelever i årskurs 8, med en medelålder på 14,65 år. Data hämtades från första vågen (2010/2011) av "Children of Immigrants Longitudinal Survey in Four European Countries" (CILS4EU) som är baserad på 251 svenska skolor. Resultat: Resultaten visade vissa skillnader i internaliserade symptom och familjerelationer hos invandrade unga och majoritetsbefolkningens unga. Invandrade från icke-väst och andra generationen från väst rapporterade en lägre grad av internaliserade symptom i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som delvis kunde förklaras av bättre emotionellt stöd samt familjesammanhållning och en intakt familjestruktur. En lägre grad av internaliserade symptom hos första generationen i jämförelse med andra generationen kunde inte urskiljas. Slutsats: Paradoxen kunde delvis bekräftas hos skolelever i Sverige genom en bättre psykisk hälsa hos invandrade unga från icke-väst och andra generationen från väst i jämförelse med majoritetsbefolkningen, som kunde förklaras av kvalitativt bättre familjerelationer hos invandrade unga.
184

Stress inom Räddningstjänsten : En studie om samband mellan krav, kontroll, socialt stöd och brandmäns upplevda stressnivå.

Alexandersson, David January 2016 (has links)
Räddningstjänsten fyller en viktig funktion i samhället och har som mål att leverera effektiva räddningsinsatser till allmänhetens nytta. Samtidigt är brandmannayrket ett högriskyrke där brandmän är utsatta för sjukdomar orsakade av den fysiska arbetsmiljön som olika cancerformer. De är också utsatta för organisatoriska hälsorisker i form av negativ stress, vilket är fokus i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var att klarlägga om det finns samband mellan psykosocial arbetsmiljö och upplevd stress hos brandmän. Frågeställningen var om krav, kontroll och socialt stöd kan predicera brandmäns upplevda stressnivå? Totalt deltog 67 brandmän ifrån två olika städer i södra Sverige. De oberoende variablerna var krav, kontroll och stöd och de uppmättes med svenska Demand Control Support Questionnaire. Stress uppmättes med svenska Perceived Stress Scale. Resultatet av en multipel regressionsanalys visade att krav och stöd var signifikanta prediktorer. Krav hade ett positivt och stöd hade ett negativt samband med stress. Kontroll kunde inte predicera stress. Resultat överensstämmer till viss del med tidigare forskning. / Fire and rescue services have an important function in society and aims to deliver effective emergency response to the public's benefit. Meanwhile, the firefighting profession a high-risk profession where firefighters are exposed to diseases caused by the physical environment as various forms of cancers. They are also exposed to organizational health risks like negative stress, which is the focus of this paper. The aim of the thesis was to make clear whether there is a relationship between psychosocial work environment and perceived stress among firefighters. The issue was whether the levels of demands, control and social support can predict firemens perceived stress level? A total of 67 firefighters from two different cities in southern Sweden participated. The independent variables were demands, control and social support, measured with Swedish Demand Control Support Questionnaire. Stress was measured with the Swedish version of the Perceived Stress Scale. Demand and social support were significant predictors. Demand had a positive relationship with stress and social support was negative associated with stress. Control could not predict stress. This result is consistent to some extent with previous research.
185

Man måste stötta hela tiden : En kvalitativ studie om socialt stöd i bemanningsbranschen / You Have to be Supportive All the Time : A Qualitative Study of Social Support in the Temporary Staffing Business

Mårtensson, Martina, Tåhlin, Annelie January 2007 (has links)
<p>Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd.</p><p>Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.</p>
186

Friskfaktorer i läraryrket : En regressionsanalys om psykosocial arbetsmiljö, välmående och stress hos grundskolelärare / Health factors in the teaching profession : A regression analysis of the psychosocial work enviroment, wellbeing and stress of primary school teacher

Lyckesol, Angelica January 2017 (has links)
En enkätundersökning genomfördes vars syfte var att undersöka om det fanns en relation mellan grundskolelärares arbetsbetsrelaterade krav, kontroll, socialt stöd och subjektivt välmående. Syftet var också att undersöka om det fanns någon relation mellan arbetsbetsrelaterade krav, kontroll, socialt stöd och upplevelse av stress. Urvalet bestod av 365 grundskolelärare. Enkäten besvarades via en länk som med mail skickades ut till de grundskolor som valde att delta i undersökningen. En länk lades också ut på olika Facebook grupper för att öka stickprovets storlek. Prediktorerna krav, kontroll och socialt stöd mättes med General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic-34+). Beroendevariabeln subjektivt välmående mättes med The Satisfaction with Life Scale (SWLS). Beroendevariabeln stress mättes med QPS Nordic-34+. Data analyserades i dataprogrammet SPSS med hjälp av en multipel regressionsanalys. Resultatet visade att krav, kontroll och socialt stöd signifikant predicerade grundskolelärarnas välmående. Vidare visade resultatet att krav och kontroll signifikant predicerade upplevelsen av stress. Socialt stöd predicerade inte upplevelsen av stress signifikant. Trots vissa begränsningar i undersökningen har slutsatsen gjorts att krav, kontroll och socialt stöd är av betydelse för lärares välmående. Arbetsrelaterade krav och kontroll kan förklara deltagarnas upplevelse av stress. Resultatet diskuterades i relation till tidigare genomförda studier. För vidare forskning gavs förslag om att använda en skala som också mäter externa krav som kopplas ihop med grundskolelärares sociala interaktion med elever och deras vårdnadshavare. / A survey was constructed whose purpose was to examine if there was a relationship between the primary school teacher work-related demands, control, social support and subjective well-being. The aim was also to examine whether there was any relationship between work-related demands, control, social support and experience of stress. The sample consisted of 365 primary school teacher. The questionnaire was answered by a link as with email was sent out to the schools that chose to participate in the survey. A link was also posted on various Facebookgroups to increase the sample size. The predictors demands, control and social support was measured with the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPS Nordic-34 +). Dependent variable subjective well-being was measured with The Satisfaction with Life Scale (SWLS). Dependent variable stress was measured with QPS Nordic-34 +. Data were analyzed in the computer program SPSS using a multiple regression analysis. The results showed that demands, control and social support significantly predicted primary school teachers' well-being. The results also showed that demand and control significantly predicted the experience of stress. Social support predicted no experience of stress significantly. Despite some limitations in the study the conclusion has been made that the demands, control and social support are important for teachers' well-being. Work-related demands and control can explain participant’s experience of stress. The results were discussed in relation to previous studies. For further research a suggestion was to use a scale that also measures the external requirements linked with primary school teachers' social interaction with the pupils and their guardian.
187

Prediktion mellan depression, ångest och utbrändhet – kan socialt stöd och fysisk aktivitet verka som skyddsfaktorer?

Håkansson, Kajsa, Persson, Stina January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur depression, ångest och utbrändhet predicerar varandra samt att undersöka om social stöd och fysisk aktivitet kan verka som skyddsfaktorer för dessa prediktionssamband. Studien hade en longitudinell design, och enkäten besvarades 2010 och 2013 av ett slumpmässigt urval på 2336 individer i Västerbotten. Symptom på ångest och depression uppmättes med Hospital Anxiety and Depression Scale och symptom på utbrändhet uppmättes med Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Logistiska regressionsanalyser genomfördes. Depression ökade risken för utveckling av ångest (oddskvot, OK=1,78) och utbrändhet (OK=2,21). Ångest ökade risken för utveckling av depression (OK=2,28) och utbrändhet (OK=2,23). Utbrändhet ökade risken för utveckling av depression (OK=3,07) och ångest (OK=2,25). Det var en signifikant mindre andel individer med socialt stöd än utan socialt stöd som utvecklade utbrändhet från depression eller ångest, och från ångest till depression. Det fanns inget stöd för fysisk aktivitet som skyddande faktor för prediktionssambanden. / The purpose of this study was to examine the prediction between depression, anxiety and burnout and whether social support and physical activity can act as protective factors for these predictions. The study had a longitudinal design and a questionnaire was responded to in 2010 and 2013 by a randomized sample of 2336 individuals in Västerbotten, Sweden. The symptoms of depression and anxiety were measured with the Hospital Anxiety and Depression Scale and the symptoms of burnout with the Shirom Melamed Burnout Questionnaire. Logistic regression analyses were performed. Depression increased the risk of developing anxiety (oddsratio, OR=1.78) and burnout (OR=2.21). Anxiety increased the risk of developing depression (OR=2.28) and burnout (OR=2.23). Burnout increased the risk of developing depression (OR=3.07) and anxiety (OR=2.25). A significant smaller proportion of the individuals who had access to social support developed burnout from depression or anxiety, in contrast to the individuals who did not have access to social support. It was the same with development from anxiety to depression. There was no evidence for physical activity being a protective factor for the examined predictions.
188

Vid vägs ände? : en kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever och hanterar stress

Rigo, David, Persson, Karl-Johan January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av stress, samt vilka eventuella strategier de använde sig av för att hantera denna stress. Datamaterialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer av tio socialsekreterare i två olika kommuner i Sverige. Materialet tolkades därefter utifrån Karasek och Theorells teori om krav, kontroll, och stöd, samt Lazarus transaktionsmodell. Resultatet visade att socialsekreterarnas upplevelser av stress kan kopplas till ett flertal faktorer, däribland upplevelsen av en alltför stor ärendemängd och höga krav på dokumentation, svårigheter att planera arbetet genom krav på ständiga omprioriteringar som inte alltid hinner göras, känslan av att inte kunna utföra tillräckligt mycket klientarbete, samt upplevelsen av brist på stöd av arbetsledning kring stresshantering. Studien visar att socialsekreterarna önskar arbeta mer med klientkontakt samtidigt som arbetsuppgifter som inbegriper klientkontakt blir färre under perioder av hög arbetsbelastning. Detta riskerar att leda till en negativ spiral där en ökad arbetsbelastning, ofta orsakad av ofullständig bemanning till följd av sjukskrivningar och uppsägningar, medför att klientkontakten blir ännu mindre och stressen sannolikt byggs på ytterligare.
189

Är du sjukare än din chef? : En kvantitativ studie om skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda

Haag, Tor, Vershovsky, Viktoria January 2017 (has links)
I försäkringskassans rapport (2016) presenterades sjukfrånvarons fortsatta ökning i Sverige. Enligt försäkringskassan låg år 2015 sjukfrånvaron bland arbetade individer på 2,8 %. Kvinnor var sjukskrivna i större utsträckning än män medan äldre arbetstagare upp till 60 år tenderade att sjukskriva sig mer än yngre individer. Samtidigt motsvarade personer i ledningsarbete endast 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan vid den tidpunkten, detta var endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Denna studie har till syfte att öka förståelsen för sjuktalen genom att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition menas i denna studie personer som har en eller flera underställda.   Studien baseras på data från levnadsnivåundersökningen (2010) och analyseras genom linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns en skillnad i psykisk ohälsa mellan chefer och underställda, denna skillnad finns dock endast bland äldre individer över 40 år. Det finns inte heller några skillnader mellan könen. Trots att det finns en skillnad mellan chefer och underställda bland individer över 40 år, är det inte sannolikt att det är den primära orsaken till skillnaderna i sjuktalen. Istället verkar ålder vara en större faktor som kan påverka psykisk ohälsa.
190

Coping och socialt stöd hos individer med byggnadsrelaterad ohälsa

Maaherra, Victoria, Nordlund, Josefin January 2017 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0465 seconds