Syftet med studien var att undersöka relationerna mellan krav, kontroll och socialt stöd med upplevelsen av stress hos undersköterskor i en kommun i Mellansverige. Den kvantitativa studien genomfördes genom en webbaserad enkätundersökning baserad på frågor från mätinstrumenten The Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) samt delar av The Copenhagen Psychosocial Questionnaire version II (COPSOQ II). Enkäten besvarades av 73 yrkesverksamma undersköterskor. Resultaten visade två signifikanta samband; ett negativt mellan socialt stöd och stress och ett positivt mellan krav och stress. Sambandet mellan kontroll och stress var inte signifikant, men tendens till ett negativt samband kunde utläsas

Syftet med denna studie är att undersöka hur man hanterar krav inom emotionellt arbete. Studiens frågeställningar är:   -     Hur upplever undersköterskor att det emotionella arbetet påverkas av organisationsstrukturen? -     Hur skiljer sig undersköterskors upplevelse av stress och krav på arbetsplatsen?   För att undersöka detta fenomen intervjuades 12 undersköterskor som arbetar inom vården, varav sex undersköterskor arbetade i en privat verksamhet och sex undersköterskor var verksamma i en kommunal. Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Arlie Russell Hochschilds teori om emotionssociologi och emotionellt arbete. Resultatet bygger på sju teman som framkom under intervjuerna: omsorgens emotionella fasad, relationer till boende, samarbetsstruktur, arbetsresurser, möjlighet att påverka, övervaknings struktur, kravhantering och stress. Studien visar att undersköterskor inom den privata verksamheten upplevde att de var mer stressade på sin arbetsplats jämfört med de som arbetade i den kommunala verksamheten. En bidragande orsak till detta var att de kände sig och kontrollerade på arbetsplatsen, vilket förklaras av att det finns en övervaknings struktur. Inom den kommunala verksamheten kunde man se tydliga drag av en samarbetsstruktur. Det upplevdes i en större utsträckning att de fick ett socialt stöd både från chefer och kollegor och kunde på så sätt hantera sin emotionella fasad.

Postpartum depression är vanligast hos mödrar men även pappor kan drabbas. Studiens syfte var att identifiera riskfaktorer för pappan att drabbas av depression postpartum. Metoden var en strukturerad litteraturstudie med en integrativ ansats. Resultatet visade att sociodemografiska faktorer så som arbetslöshet, tillfällig anställning, oro över ekonomi och låg utbildning var riskfaktorer för depression postpartum hos pappor. Förändringar och försämring i relationen till partnern och upplevelsen av att ha ett besvärligt barn påverkade papporna. Barn med tillväxtproblematik, sjukdomsfall hos barnet och barn som sov dåligt var faktorer som spelade in. Att pappan känner ett utanförskap eller brist på sammanhang och brist på stöd kunde vara riskfaktorer men en del män ville trots tillgång till stöd inte nyttja detta. Konklusionen blev att distriktssköterskan bör vara medveten om riskfaktorer för pappan att drabbas av depression postpartum då en generell screening inte utförs i dagsläget. Mer forskning kring vad som kan leda till depression hos pappor samt vilket slags stöd pappor med depressiva symtom behöver av distriktssköterskan på barnavårdscentralen vore fördelaktigt. / To suffer from postpartum depression is most common in mothers but it can also happen to fathers. The aim of the study was to identify risk factors for fathers to suffer from postpartum depression. The method used was a structured literature study with an integrative approach. The results showed that socio-demographic factors such as unemployment, temporary employment, concern about economics and low education were risk factors for depression postpartum in fathers. Changes and deterioration in the relationship with the partner and the experience of having a difficult child affected the dads. Children with growth problems, illnesses in the child and children who slept poorly were factors that were shown. Feeling of isolation or lack of coherence and lack of support could be risk factors, but some men, despite access to support, would not use this. The conclusion was that the district nurse should be aware of the risk factors for the father to suffer from postpartum depression when screening for depression in fathers is not usually performed. More research on risk factors for depression in fathers and what kind of support depressed fathers needs from the nurse at the child welfare center would be beneficial.

Butiksanställda idag behöver ständigt vara tillgängliga för såväl arbetsgivare och kunder som för familj från tidig morgon till sen kväll vilket kan påverka deras balans mellan arbetsliv och privatliv. Syftet med undersökningen är att bättre förstå hur butiksanställda upplever och hanterar work-life balance och se om den ständiga tillgängligheten kan påverka deras work- life balance. Tanken är även att se hur butiksanställda hanterar emotioner som uppstår i arbetslivet och privatlivet. Undersökningen tar upp olika teorier och modeller om work-life balance, tillgänglighet, emotionellt arbete och socialt stöd för att förklara den situation som butiksanställda kan hamna i kring hanteringen av balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka det här har sex personer intervjuats och datamaterialet som har samlats in har gett en bättre förståelse kring hur work-life balance kan se ut hos butiksanställda. Resultat som har framkommit av undersökningen visar att upplevelsen och hanteringen av work-life balance varierar från individ till individ men att flextid och möjligheten att kunna välja när arbetet ska skötas är en stor inverkan för en bra balans. Dock gäller det butiksanställda med mer ansvar eller butikschefer. Det som framkommer som den största och viktigaste faktorn för att hantera work-life balance och emotioner som uppstår är det sociala stödet hos kollegor, vänner och familj, oavsett om det handlar om tillgängligheten eller om det är problem i privatlivet eller i arbetslivet.

Fysisk aktivitet (FA) är ett omdiskuterat ämne, speciellt idag när Fysisk inaktivitet blir allt vanligare i takt med att användningen av sociala medier ökar. Därför är det intressant att undersöka om sociala medier kan inspirera till att vi blir mer fysiskt aktiv. Syftet med denna studie är att beskriva hur Facebookgruppen Träningsglädje och inspiration påverkar medlemmarnas fysiska aktivitet genom socialt stöd. Studiens frågeställningar är -       Hur upplever medlemmarna i Facebookgruppen Träningsglädje och Inspiration att deras fysiska aktivitet påverkas i samband med emotionellt stöd? -       Hur upplever medlemmarna i Facebookgruppen Träningsglädje och Inspiration att deras fysiska aktivitet påverkas i samband med informativt stöd? Studien är baserad på en kvantitativ enkätundersökning med deskriptivredovisning. Enkäten bestod av 13 frågor med svarsalternativ. Målpopulationen är gruppmedlemmarna i Facebookgruppen Träningsglädje och inspiration. Enkätundersökningen resulterade i 74 respondenter. Resultatet visar att hälften av de svarande inte upplever att de påverkats att bli mer FA dock upplever majoriteten av de svarande att de fått emotionellt och informativt stöd från gruppen. Trots att majoritet inte upplever att de påverkats av gruppen till att bli mer FA så upplever cirka 65 procent att de blivit mer FA efter de gått med i Facebookgruppen. Slutsatsen visar att majoriteten i Facebookgruppen upplever socialt stöd, men inte i samband med FA. Däremot upplever majoriteten att deras FA har ökat efter att de blev medlemmar i Facebookgruppen Träningsglädje och inspiration. Ett medlemskap i en träningsinspirerad Facebookgrupp kan öka ens fysiska aktivitet.

Demens är en obotlig sjukdom som leder till ett beroende för den drabbade. Idag finns över 160000 människor som har diagnos demens i Sverige och den siffran kommer att öka i framtiden. De drabbade behöver vård och omsorg och det har blivit vanligt att anhöriga står för den insatsen. Samtidigt som de anhöriga upplever sorg och förlust har de också stor risk att själva drabbas av ohälsa då deras roll som anhörigvårdare är tungt och krävande. Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga upplever att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundades på 11 kvalitativa och kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet i analysen framkom två teman: Anhörigas rutiner för att klara av vardagen och Samhällets ansvar gentemot de anhöriga samt fem subteman: Anhörigas upplevelser  och  strategier,  Isolering  –  de  anhörigas  syn  på  vardagen  och  dess utmaningar, Anhörigas behov av stöd, Att finna balans i hemmiljö och Att våga släppa taget. I resultatet har det framkommit att anhörigvårdarna upplever sig ensamma och övergivna i sin roll som vårdare. Flertal anhörigvårdare har utvecklat egna strategier för att klara av vardagen. Strategierna visar dock att det finns ett ökat behov av stöd och information då de inte alltid räcker till. Anhöriga som vårdar fastnar lätt i sin vårdande roll och allt kretsar runt den närstående. Egen tid och tid för återhämtning existerar inte och många upplever en psykisk stress vilket leder till isolering och ohälsa. I diskussionen diskuteras när gränsen nåddes för de anhörigas situation och hur olika strategier som utvecklades kunde användas i ett förebyggande syfte samt behovet av stöd och information till anhöriga belystes.

Ungefär 200 000 till 300 000 människor lever med hjärtsvikt i Sverige och antalet ökar ständigt i takt med att befolkningen blir äldre. Ökningen beror dels på att behandlingen av hjärtsvikt förbättrats och att medellivslängden har ökat samt att vården för andra kardiovaskulära sjukdomar förbättrats t ex hjärtinfarkt. Symtomen för hjärtsvikt kan vara påfrestande och påverkar både patienter och deras närstående mer eller mindre under hela sjukdomsförloppet. För att patienterna och deras närstående ska kunna hantera den nya livssituationen behövs stöd av sjuksköterskor. För att som sjuksköterska kunna utöva personcentrerad vård krävs kunskap, planering, handling och uppföljning om patientens livssituation. Det handlar bl a om att skaffa sig kunskap om patientens behov, intressen och livsvanor. Detta eftersom det är viktigt ur ett patientperspektiv att bli sedd som en person och inte som en diagnos. Syftet var att belysa hur sjuksköterskor kan stödja patienter med hjärtsvikt och deras närstående . För denna studie valdes en litteraturöversikt som metod. Artikelsökningarna genomfördes med sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut, analyserades, kritiskt värderades och sammanställdes. Valda artiklar var genomförda med kvalitativ eller kvantitativ ansats. Analysen genomfördes genom att artiklarnas resultat lästes flera gånger för att upptäcka gemensamma nämnare som ledde fram till tre huvudrubriker med tillhörande underrubriker. Resultatet visade att sjuksköterskorna stöttade patienterna med hjärtsvikt och deras närstående genom att ge informativt-, emotionellt - och instrumentellt stöd. Informativt stöd innebar att sjuksköterskorna informerade och undervisade patienterna och närstående om sjukdomen. Emotionellt stöd innebar att öka känslan av trygghet både hos patienten och närstående. Instrumentellt stöd innebar att bidra med omvårdnad och främja vikten av kunskap om omvårdnad. Slutsatsen med denna studie är att sjuksköterskor kan stödja patienter med hjärtsvikt och deras närstående med informativt-, emotionellt- och instrumentellt stöd. Dessutom kunde de bidra med ökad kunskap om hjärtsvikt, egenvård och livskvalitet för patienterna och deras närstående. Detta ledde till att patienterna och deras närstående fick ett ökat välbefinnande och bättre hälsa.

No description available.

En kvantitativ enkätundersökning genomfördes. Enkäten bestod av frågor om skratt, stress,social tillvaro och upplevelser av att skratta. ​Syfte:​ Syftet med studien var att undersöka hurskratt påverkar universitetsstudenters upplevda stressnivå samt jämföra skillnaden mellan mänoch kvinnor. Sammanlagt deltog 230 studenter. ​Metod:​ Data från enkätundersökningenanalyserades genom oparad t-test samt deskriptiv statistik som presenterades med hjälp av graferoch tabeller. Jämförelse mellan könen analyserades i Graphpad Prism 8. ​Resultat:​ Resultatet avstudien visade på att de flesta universitetsstudenter har kännedom om hur skrattet påverkar derasstressnivå och hälsa på olika plan. Vikten av att skratta och ha roligt ensam och tillsammans medandra är något de flesta var medvetna om och värdesätter. Enligt resultatet så kan skratt användassom ett verktyg inom hälsopromotion för att minska stressnivån och bibehålla hälsan, med hjälpav något som redan är en positiv del i människors liv. Studien visar på att det finns signifikantaskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor ansåg att det var viktigare att skratta, de blevlyckligare av att skratta och de skrattade oftare inombords (P<0.05). Männen skratta oftareensamma (P<0.05). Universitetsstudenter har ofta roligt med sina kurskamrater och anser detsom en viktig del för deras välmående.

Psychosocial work environment should be highly prioritized in the organization’s daily agenda. The aim of this qualitative study was to find out how Human resources employees in the private sectors work with the psychosocial work environment issues. This study has a qualitative approach with semi-structured interviews. A total of six Human resources employees were interviewed. The gathered data was analyzed through Braun & Clarke’s (2013) model for thematic analyze. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Three main categories were found; Human resource employee’s definition of psychosocial work environment, Human resource employee’s work with the psychosocial work environment and why the work with the psychosocial work environment is important. Within these three main chapters there are a few themes and sub themes. Factors that was found to be important were social support, good leadership and a welcoming culture in the organization. One of the conclusions with this study was that the organization’s work with the psychosocial work environment was relatively extensive but at the same time some flaws where found. Keywords: Psychosocial work environment, Human resource management, Proactive work, Social support.