<p>Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ”journalistiskfrihet” och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ”Journalistiskfrihet” är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ”inköpare” av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har. När en idé välsålts in minskar friheten och kontrollen, då man tvingas anpassa sig till det specifika mediumman valt att skriva för. Det ”fria” arbetssättet förutsätter inte att man arbetar ensam, socialtstöd och kontakt med arbetskamrater och kollegor är viktigt för de intervjuade frilansjournalisterna.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet<strong> </strong>var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ två upplever socialt stöd. <strong>Bakgrund:</strong> Forskning har visat att socialt stöd är betydelsefullt för personer med diabetes mellitus typ två. Personerna behöver ofta genomföra livsstilsförändringar som kan påverka den sociala miljön och vardagen. Socialt stöd är centralt för personens förmåga till livsstilsförändringar och en god egenvård. För att hjälpa personen att förbättra egenvården kan sjuksköterskan arbeta för att förbättra det sociala stödet för personen med diabetes mellitus typ två. <strong>Metod: </strong>Studien utformades som en allmän litteraturstudie med ett systematiskt arbetssätt. Resultatet utgjordes av vetenskapliga artiklar baserade på kvalitativa empiriska studier. Under analysen togs meningsenheter ut och sammanfogades till kategorier <strong>Resultat: </strong>Genom analysen utarbetades åtta kategorier: att ha någon att tala med, att uppleva förståelse, att bli accepterad, att få information och råd, att få uppmuntran, att få utvärderande kommentarer, att få assistans och att förändras tillsammans. <strong>Slutsats: </strong>För att hjälpa personen att genomföra bestående livsstilsförändringar kan sjuksköterskan inkludera omgivningen och diskutera frågor angående det sociala stödet. För att kunna hjälpa personen att hantera det sociala stödet kan sjuksköterskan uppmärksamma att socialt stöd kan upplevas både som positivt och negativ och hjälpa personen att utvärdera sina sociala influenser.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim was to describe social support as experienced by people with diabetes mellitus type two. <strong>Background:</strong> Research has shown that social support is significant for persons with diabetes mellitus type two. The person often has to make life-style changes that can affect the social environment and daily life. Social support is central to the person’s ability of making life-style changes and to self-management. To help the person improve self-management nurses should try to improve the social support for the person<strong>. Methods: </strong>The study was designed as a literature review with a systematic work procedure. The findings were based on qualitative empirical studies, published in peer reviewed periodicals. Meaning units were identified and arranged into categories. <strong>Findings: </strong>Through the analysis eight categories were discovered: having someone to talk to, experiencing understanding, experiencing acceptance, receiving information and advice, receiving encouragement, receiving appraising comments, receiving assistance and changing together. <strong>Conclusions: </strong>To help the person make lasting life-style changes, nurses can include the social environment and discuss matters of social support. To help the person manage their social support, nurses can inform that social support can be experienced as positive as well as negative and help the person evaluate their social influences.</p>

<p>Det finns flera studier idag som beskriver hur ohälsan inom vården har ökat. Fokus har länge legat på att lyfta fram de faktorer som bidrar till ohälsa i arbetslivet. Istället för att enbart tänka preventivt är det även av betydelse att fokusera på friskfaktorerna och det som gör att människor bibehåller en god hälsa och vill stanna kvar på sin arbetsplats. Arbete och hälsa hänger ihop då människor tillbringar stor del av sina liv på sin arbetsplats. För att utvecklas på både det organisatoriska och individuella planet krävs det att arbetsplatsen bidrar till stödjande miljöer, delaktighet, socialt stöd, gott ledarskap och kunskapsutveckling. Syftet med studien var att undersöka hälsofrämjande och hälsobevarande faktorers betydelse för skapandet av en trivsam och utvecklande arbetsplats med personalen som målgrupp. Målsättningen var att genom att lyfta fram de salutogena faktorerna, göra det möjligt att skapa ett användbart underlag som skulle kunna bidra till ett mer hälsofrämjande arbetsliv hos de anställda inom äldrevården. En kvantitativ tvärtsnittsstudie genomfördes på cirka 1000 anställda inom äldreomsorgen och svarsfrekvensen blev 23 %. Datainsamlingen bearbetades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet, SPSS. Resultatet visade att medarbetare som var 40 år och äldre hade högre självskattad hälsa än den yngre åldersgruppen. Friskfaktorer i arbetslivet så som kunskap och utveckling, stödjande arbetsförhållanden, ledarskap, individuella upplevelser, självbestämmande var starkt relaterat till upplevelsen av hög självskattad hälsa. Arbetsplatser bör fokusera mer hälsofrämjande och lägga större vikt på kunskaps- och utvecklingsmöjligheter för de anställda.</p> / <p>There are several studies that describe how illness in health care has increased. The focus has long been on highlighting the factors that contribute to illness in the workplace. Instead of only thinking preventively, it is also important to focus on the health and the factors that contribute to maintain good health and make people stay at their workplaces. Work and health are related when people spend much of their lives at their workplace. In order to develop on both the organizational and individual level requires that the workplace contributes to supportive environments, participation, social support, health promoting leadership, personal skills and knowledge. The aim of this study was to investigate health promotion and maintaining factors in creating a pleasant and stimulating workplace with staff as target population. The aim was to highlight the salutogenic factors which would make it possible to create a useful base that could contribute to a more health-promoting work among employees in elderly care. A quantitative cross-sectional study was conducted on about 1000 employees in elderly care and the response rate was 23%. The data collection was processed and analyzed using statistical program, SPSS. The results showed that employees who were 40 years and older had higher self-rated health than the younger age group. Health factors in the workplace as knowledge and development, supportive working conditions, leadership, personal experiences, self-determination was strongly related to the perception of high self-rated health. Workplace health promotion should focus more on organization and personal skills and development opportunities for employees.</p>

<p>Background: In Sweden, heart transplantation increases as a method of treatment. Patients undergoing heart transplantation require special needs of care. Nurses have to increase knowledge about experiences that these patients percieve to conform the health care in the future. In this study, health science has been used as a theoretical frame of reference which includes a patient perspective.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe experiences among patients, elder than 18 years old, undergoing heart transplantation.</p><p>Method: The method was a qualitative descriptive study with a context analysis based on ten scientific articles and an autobiography corresponding with the aim of the study.</p><p>Results: The results of this study showed six themes about experiences that emerged among patients undergoing heart transplantation: feeling of vitality, existential crisis, importance of social support, destructive feelings, capacity of going on and the experience of quality of life.</p><p>Conclusion: It’s not a guarantee that the quality of life will increase among patients undergoing heart transplantation and they need a specialist trained nurse available to support at all hours.</p>

<p>Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.</p>

No description available.

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘<em>How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’</em> and ‘<em>What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’</em> The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.</p> / <h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna:<em> </em>‘<em>Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ </em>samt ‘<em>Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ </em>Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.</p>

No description available.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att företag i både privat och offentlig sektor bedriver verksamhet i projektform. Numera använder även vissa företag projektformen som det dominerande sättet att driva verksamheten. Projekt leder till att nya och större krav ställs på den anställde med okända svårigheter att övervinna, konflikter att lösa samt nya utmaningar att möta. Samtidigt ser vi en ökande utbredning av långtidssjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Beror denna stress på höga arbetskrav och nedskärningar i arbetslivet eller på nya organisationsideal som råder i dagens samhälle? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån individens perspektiv studera huruvida arbetsförhållanden motsvarande de kriterier vilka ingår i projektarbete, kan komma att leda till stress för individen. Vidare avser vi även att studera eventuella skillnader i stress kring två olika typer av projektmedlemmar med avseende på organisationstillhörighet. Dels personer som är anställda av kundföretaget, dels de som är anställda av det säljande konsultföretaget. Genomförande: Vår studie bygger på besöksintervjuer av sammanlagt fyra anställda från två olika organisationer, som arbetar inom ett och samma projekt. Vi studerar dels medlemmar som på heltid arbetar i projekt och dels medlemmar som vanligtvis arbetar i linjearbete, men som utöver ordinare verksamhet även deltar i projektarbete. Slutsats: Vi kan se att samband finns mellan fenomenen projekt och stress. Vi kan också se att olika faktorer påverkar den anställdes stress, beroende på dennes organisationstillhörighet.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ”normalt”. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka. Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld. Jag intervjuade fem män som är gäster på den öppna föreningen Träffpunkten. Resultatet visar på att Träffpunkten har blivit till en livlina för gästerna. De kommer bort från sitt missbruk, upplever en samhörighet och att de har en plats. På Träffpunkten är alla accepterade och alla är välkomna. Det är ingen som dömer en och alla har förståelse för dem. Tillsammans med teorier och tidigare forskning inom områden som socialt kapital, sociala ritualer, ontologisk trygghet och meningslöshet, tolkar och förklarar jag det deltagarna har delat med sig av sina tankar och känslor för mig, för att sprida en förståelse för deras liv och Träffpunktens betydelse.