Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för hur några lärare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frågeställningar som studien baserades på var: Vilken inverkan har feedback på arbetsglädjen på en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? På vilket sätt har denna feedback en relation till lärarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssättet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av åtta lärare. Intervjuerna varade 20-35 minuter. Resultatet visade att feedback skedde hela tiden. Intervjupersonerna upplevde att det var lätt att ge och ta emot positiv feedback, men upplevde att de borde bli bättre på att ge även negativ och konstruktiv feedback. Resultatet visade även att det sociala stödet från medarbetarna på arbetsplatsen var viktigt för att känna arbetsglädje. Arbetsglädjen möjliggjorde att feedback blev ett konstant inslag i arbetsdagen. Diskussionen berörde aspekterna: innebörden av feedback, socialt stöd och utveckling av egen feedbackkompetens. / The aim of this study was to gain a deeper understanding for how some teachers experienced feedback in their working situation. The study was based on following questions: Which impact does feedback have on job satisfaction in the workplace, seen from an co-worker perspective? How has this a relationship with the teachers’ development of their own feedback skills? The methodological approach was a semi-structured interview guide and the selection consisted of eight teachers. Duration of the interviews was 20-35 minutes. The results showed that feedback occurs all the time. Respondents felt that it is easy to give and to receive positive feedback, but felt they should improve themselves when giving negative and constructive feedback. The results also indicated that social support from colleagues in the workplace is important to feel job satisfaction. Job satisfaction enables the feedback to be a constant feature of the working day. In the discussion following aspects were discussed: the significance of feedback, social support and development of their own feedback skills.

Planerade organisationsförändringar är vanliga men fortfarande misslyckas många organisationer med att implementera förändringar på ett effektivt sätt. Då organisationsförändringar vanligen ökar osäkerheten bland medarbetare är det intressant att undersöka hur detta påverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. Studiens syfte är att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförändring för att se vilka följder kommunikationen kan få på medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus är på hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd. En sekundäranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkät. Denna skickas årligen ut i november. Enkäter från året innan och året efter organisationsförändringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS. Analysen visade att organisationsförändringen inte påverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Den visade också att socialt stöd upplevdes något högre än både krav och kontroll vilket tyder på att medarbetarna också haft stöd genom förändringens gång, detta kan vara en förklaring till resultaten. Ytterligare en förklaring till resultaten var kommunens fortsatta kommunikationsinsatser efter förändringen.

The aim of this qualitative study was to examine bereaved individuals’ experiences of support from their social networks and participation in support groups. The theoretical framework is based on theories about social support and parts of the attachment theory. Data were collected from four interviews and analysed by the study’s theoretical framework. The results have shown that the interviewed persons found emotional, instrumental and informative support from their own social networks important after their loss. Receiving constructive feedback from the social networks, and or various support groups, were also important factors. The interviewed persons expressed that the perceived and offered support was not satisfying and that they would have appreciated further help. The results also showed that most of the inter-viewed persons found their participation in support groups important as the groups made it possible for them to express their inherent feelings and thoughts. They also found it important to be able to talk with individuals who had experienced similar losses. My findings support earlier research that states the importance of social support and the possibility to express grieving reactions after a loss.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling. Data analyserades i SPSS med hjälp av ett envägs ANOVA och Pearson r. Resultatet i studien visade att det fanns en skillnad mellan kvinnor och män när det kom till self-efficacy dock så fanns ingen skillnad när det kom till de olika idrotterna. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta samband mellan motivation, prestation och self-efficacy. Resultatet diskuterades i förhållande till uppsatsens teoretiska ramverk / The purpose of this study was to examine differences in self-efficacy between athletes in individual sports and team sports and if there were differences in self-efficacy between men and women. The study also examined if there were any correlations between social support, anxiety, motivation, self-efficacy and performance. The study held 117 participants whereof 53 were individual athletes and 64were athletes in team sports, 53 of them were women and 64 were men and the participants ages were between 19-52. A quantitative method was used and a questionnaire consisting of TEOSQ, GSE, SCAT and MSPSS were together with five questions regarding type of sport, age, gender and percieved performance in practice and competition put to one questionnaire. The collected data was analyzed in SPSS, using ANOVA and Pearson´s r. The result of the study showed that there was a difference between men and women regarding self-efficacy and that there were no differences regarding self-efficacy compared to which sport the athlete participated in. Furthermore, the study showed significant correlations between motivation, performance and self-efficacy. The results were discussed in relations to appropriate theoretical frameworks.

ABSTRACT - SAMMANFATTNING Studiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor. Det kvalitativa stödet innebär den subjektiva upplevelsen av kontakterna, d.v.s. om relationen präglas av omsorg, respekt eller förtrolighet. Det är en kvantitativ studie och metoden är multipel linjär regressionsanalys. Datamaterialet är hämtat från European Social Survey (2006) runda 3 (ESS3 2006). De centrala begreppen och teorierna är individers subjektiva välbefinnande, socialt stöd, anknytningsteorin, återhämtningsförmåga och stress- sårbarhetsteorin. Studiens huvudsakliga resultat visade på att det sociala stödet hade en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga jämfört med de som hade en högre återhämtningsförmåga. Individer med en låg återhämtningsförmåga hade en större ökning av välbefinnande om de fick tillgång till socialt stöd eller om de inte hade tillgång till detta, jämfört med de med hög återhämtningsförmåga. Studien visade också att det fanns ett positivt samband mellan både kvantitativt socialt stöd – välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Det kvalitativa stödet hade också ett starkare samband med välbefinnande jämfört med det kvantitativa stödet.  Vid en kontroll för inkomst och arbete så var förklaringsvärdet ca 25 %.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mänskliga resurserna, har de senaste åren vuxit sig större. Detta beror bl.a. på att medvetenheten kring organisationer och hur man får anställda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna på en arbetsplats är av stor vikt för att få en ökad produktivitet och effektivitet. Före och under 30-talet ansåg forskare att människan drevs och motiverades av ackordslöner och andra belöningar. Idag vet vi bättre och företag som har ett HR-perspektiv arbetar aktivt för att skapa delaktighet, motivation, engagemang, socialt stöd, kompetensutveckling etc. Detta för att personalen ska må bra och bidra till organisationen med sin kunskap och kreativitet. På så sätt blir organisationen mer effektiv och de anställda mer produktiva. Denna studie syftar till att undersöka hur HRM-arbetet ser ut på ett mindre företag där det inte finns någon specifik HR-funktion. Lyckas företaget skapa delaktighet, motivation, engagemang, kompetensutveckling, goda relationer och socialt stöd och hur påverkas de anställda av dessa komponenter? Med en kvalitativ metod undersöks dessa frågor. Datamaterialet besår av åtta semistrukturerade intervjuer. Utifrån den såkallade Harvardmodellen studeras komponenterna delaktighet, motivation, engagemang, kompetensutveckling och goda relationer. Vidare studeras även komponenten socialt stöd då detta spelar en avgörande roll enligt Krav-kontroll-stödmodellen. Resultatet visar att det finns en del brister på arbetsplatsen gällande delaktighet, tydlighet, dokumentation och delvis socialt stöd. Företaget har dock lyckats skapa trivsel, engagemang och motivation trots avsaknaden av en specifik HR-funktion. Studien visar att goda relationer och de sociala stöd som erbjuds verkar ha fungerat som en buffert som kompenserar bristerna i delaktighet.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i krav, kontroll och socialt stöd (JDC-S) utifrån QPS Nordic mellan teknikkonsulter i små och stora företag inom samma verksamhetsområde samt skillnader i upplevd stressnivå utifrån Statshälsans basundersökning. Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken grad JDC-S predicerar stress samt vilken faktor som predicerar stress i högst grad. Resultatet visade signifikanta skillnader i samtliga skalor i JDC-S som kunde lokaliseras i inlärningskrav och kontroll av arbetstakt. Resultatet påvisade inga skillnader i fråga om företagsstorlek och stress där teknikkonsulter upplever stress relativt sällan. Detta motsäger tidigare studier om konsulter och stress, som visat att konsulter upplever stress i hög grad. Resultatet visade slutligen att JDC-S kan förklara upplevd stressnivå till 36,8 % där krav och kontroll predicerar stress signifikant, dock kontroll i högst grad. Detta resultat överensstämmer med JDC-S modellen. / The purpose of the study was to examine the differences in demands, control and social support (JDC-S) from QPS Nordic between technology consultants at large and small companies within the same business. Differences in the perceived level of stress from Statshälsans basundersökning was also taken into consideration. Another purpose of the study was to investigate to what extent the JDC-S predicts stress, as well as the factor that predicts stress in the highest degree. The results indicated significant differences in all scales presented by the JDC-S, where the difference was located in the learning demands and in the control of the work pace. Moreover, the results indicated no differences in company size and stress where technology consultants experience stress relatively infrequently. This contradicts earlier studies considering consultants and stress, which established that consultants experience a high degree of stress. Finally, the results indicated that JDC-S can explain the perceived level of stress at 36,8 percent, where demands and control predict stress, but control in the highest degree. This result agrees with JDC-S-model.

Studiens syfte var att ta reda på hur socialarbetare upplever anhörigas betydelse i klientarbetet samt hur socialarbetare förhåller sig till de anhöriga. Som grund för studien utfördes en narrativ intervju med en anhörig, samt kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare och en beroendeterapeut. Empirin från studien analyserades med evidensbaserad praktik som teoretiskt perspektiv samt med socialt kapital/socialt stöd och rollteori som teoretiska verktyg. Resultatet visar att informanterna upplevde anhöriga som en viktig del i klientens kontext, vilket kunde ha effekt på behandlingsresultatet. Forskningsresultat pekar på att socialt stöd är en viktig komponent för en lyckad behandling samt att det har stöd i evidensbaserad forskning. Resultatet visar ett tydligt mönster som framkom i intervjuerna, dessa är: Att se anhöriga som resurser, Anhöriga exkluderas från behandlingsprocessen, Anhöriga klientifieras. De anhöriga skulle kunna vara en tillgång för klienten och då speciellt vid hemkomst från behandling samtidigt som de professionella exkluderar de anhöriga från klientens behandlingsprocess. Om anhöriga initierar kontakt med de professionella blir fokus på den anhöriges behov och en klientifiering blir följden. I analysen framkom att de professionella uppträder med två roller mot de anhöriga, den ena där de behåller samma professionella roll som de har i mötet med missbrukarna och då klientifierar de anhöriga samt en personlig roll där de möter anhöriga utifrån ett mer medmänskligt perspektiv. / The study's purpose was to find out how social workers feel that the relatives are important in client work and how the social workers relates to the relatives. A narrative interview as a basis for the study was conducted with a relative, five qualitative interviews with social workers and one addiction therapist. The empiricism from the study was analyzed using EBP, social capital / social support and role-theory. The result shows that the informants felt that the relatives were an important part of the client's context, which could have an effect on the treatment-result. Research findings indicate that social support is an important component for successful treatment, while also being backed by evidence-based research. The result shows an explicit pattern: That having access to relatives was considered an asset, The relatives were excluded from the work with the client, That the relatives were clientified. The relatives could be an asset to the client, especially when the client returns home from treatment while the social workers exclude the relatives from the client’s treatment process. If the relatives initiated contact with the social workers, the focus turned to the relative’s needs, thus leading to clientification. The social workers were found in the analysis to act out two roles towards the relatives; one were they keep the same professional role that they have when meeting with the addicts, which clientifies the relatives; the second being a more personal role where they handle the relatives from a more humane perspective.

The objectives were to study: (1) if psychosocial factors (such as social support from coaches and peers), within a football context, could predict psychological well-being among soccer academy players (2) the relationship between selection and well-being among football academy players and (3) compare the age categories 11-14 and 15-19 in perceived wellbeing, experiences of selection and social support from coaches and peers.  In total, 443 players from four academy settings participated in the study. The player’s ages differences were between 11-19 years. The instrument used was the Swedish health survey developed by the Swedish Health Institute with a number of football specific items added. Result suggests a regression model including two variables (social support from coaches and peers) explaining 16, 6 % of the psychological well-being. Further, a negative relationship was found between selection and perceived well-being. Another finding was that the youth players (11-15 years) experienced higher levels of social support and psychological well-being, but experienced selection more negatively compared to junior players (15-19 years). Recommendations are given to coaches to be aware of developing a supportive coaching style. Another recommendation to increase well-being is to develop support mechanisms to help the youth players in academy settings to cope with the pressure of selection. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research.  Keywords: Football academies, psychological well-being, social support and selection / Svenska fotbollsförbundet

Mobbning är ett relativt utbrett problem bland våra skolungdomar och dess konsekvenser för den utsatte elevens välbefinnande är många gånger allvarliga. Det är därför av stor vikt att framförallt arbeta aktivt för att stoppa mobbning, men även att söka mildra de negativa konsekvenserna av den. Syftet med denna uppsats är att studera den psykosomatiska hälsan bland mobbade niondeklassare i Stockholmsregionen, samt att undersöka om socialt stöd i skolan och hemmet kan mildra eventuella negativa hälsokonsekvenser till följd av mobbning. Syftet är även att uppmärksamma eventuella könsskillnader kring dessa frågeställningar.   Socialt stöd har visat sig vara betydelsefullt för hälsan både i förebyggande syfte och vid direkt utsatthet av stress och negativa händelser i livet. Denna uppsats utgångspunkt är att socialt stöd verkar enligt buffertteorin vid mobbning. Teorin säger att socialt stöd fungerar som en buffert på så sätt att det mildrar ohälsa vid utsatthet av stress. I kontrast till denna teori finns direkt-effekt teorin som säger att sociala resurser är positivt för välmående och hälsa oavsett om en person är utsatt för stress eller inte. Analyserna baseras på svaren från de cirka 9000 elever i nionde klass som deltog i Stockholms stads drogvaneundersökning 2004. Det huvudsakliga analysarbetet genomförs med hjälp av OLS regression.   Resultatet från studien visar att mobbade elever uppger en sämre psykosomatisk hälsa jämfört med elever som inte utsatts för mobbning. Studien visar också att graden av psykosomatisk ohälsa ökar med graden av mobbning bland såväl flickor som pojkar. Vidare har närvaron av socialt stöd en positiv koppling till den psykosomatiska hälsonivån. Goda föräldrarelationer tycks vara av större betydelse för hälsan jämfört med skolstöd. Sett till detta uppvisade aspekten fritidsaktiviteter med föräldrar det starkaste sambandet med psykosomatisk hälsa för både pojkar och flickor. Att kunna prata med pappa om bekymmer har en mer positiv effekt på hälsonivån än att kunna prata med mamma för pojkar medan det omvända råder för flickor. Analyserna ger inget stöd för att socialt stöd fungerar enligt bufferteorin. Däremot erhålls stöd för direkt-effekt teorin. Detta eftersom socialt stöd visade sig ha en direkt positiv effekt på den psykosomatiska hälsan, d.v.s. oavsett om eleven är utsatt av mobbning eller inte.