No description available.

Självmord och självmordstankar förekommer i högre utsträckning bland läkare än i andra yrkesgrupper. Sociala relationer är enligt studier viktigare för kvinnor än för män i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, är viktigare i kopplingen till självmordstankar för kvinnor än för män. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bäst förklarar självmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nära signifikant mellan män och kvinnor. Dessa var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intressen, att inte uppmuntras att tänka ut sätt att förbättra arbetsplatsen, samt nära signifikant; att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. De variabler som bäst förklarade självmordstankar för kvinnor var att inte ha någon eller en organisation som tillvaratar ens intresse, ej regelbundna möten, trakasserier, och att motstridiga krav ställs från en eller flera personer. Motsvarande för män var att inte uppmuntras att delta i fattande av viktiga beslut. / HOUPE

Bakgrund: Det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande är en betydelsefull faktor i strävan att uppnå inte bara goda idrottsresultat utan även en allmän positiv utveckling av fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att utforska det sociala stödets inverkan på barn och ungdomars idrottsutövande. Design: Litteraturstudie. Metod: Författarna har använt sig av databaser och elektroniska tidskrifter för att samla in vetenskapliga artiklar på engelska. Elva artiklar valdes ut. Resultat: Studiens författare fann tre huvudteman för barn och ungdomars sociala stöd; föräldrar, kamrater och tränare. Vidare tillkom underteman av det sociala stödets funktion såsom instrumentellt stöd, känslomässigt stöd, autonomi och förebilder. Konklusion: Socialt stöd som leder till inre motivation är den drivkraft som ger positiva attityder till idrott och främjar barn och ungdomars fysiska aktivitet över tid. / Background: The influence of social support on sports for children and adolescent is a major factor for the purpose of achieving not only good sport results but also an overall positive improvement of physical, psychological, social and cultural wellbeing. Objectives: The purpose of this study was to examine the influence of social supports on sports for children and adolescents. Design: Literature review. Methods: The authors used databases and electronic journals in order to collect scientific papers published in English. Ultimately eleven articles were selected. Result: The authors of this literature review found three main themes in children and adolescents social support: parents, friends and coaches. Further sub-themes were found for social support, such as instrumental support, emotional support, autonomy and role models. Conclusion: Social support leading to instrinct motivation is the momentum giving positive attitudes for sports and promotes physical activity over time for children and adolescents.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress. -          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? -          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? Metod Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen. Resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning kring ämnet. Resultat Överlag uttryckte de intervjuade eleverna kontroll över vardagliga situationer och socialt umgänge samt upplevde inte besvär av negativ stress. Kopplat till fysisk aktivitet var detta inte en betydande faktor för upplevelsen av negativ stress. Upplevelsen av socialt stöd verkar, hos de intervjuade eleverna, vara en bidragande faktor för den upplevda mentala hälsan. Slutsats Avsaknad av socialt stöd framstår som en betydande stressor för eleverna i studien. Stort socialt stöd verkar ha en mildrande effekt av upplevd negativ stress. Samtidigt tyder resultatet på att en avsaknad av fysisk aktivitet inte behöver betyda att individen är mer benägen att uppleva stress, dock syns att de elever i studien som bedriver regelbunden fysisk aktivitet är benägna att kunna hantera stressen bättre, en sorts sköld mot negativ stress.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för. Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd. Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap. Vidare påvisades även kopplingar till att bristande socialt stöd, i form av svag eller utebliven feedback från chefer, kraftigt underminerade arbetsledarnas produktivitet och kvalitet i både ledarskapet och arbetet. Vi anser att det är av största vikt att eliminera onödiga stressorer i arbetsmiljön, samt att arbetsledarna får kontinuerlig feedback av cheferna, för att de ska kunna ges bästa möjliga förutsättningar för att prestera det optimala i både ledarskapet och det övriga arbetet.

Personlig assistans är en relativt ny och växande yrkeskategori i Sverige. Få studier har fokuserat på yrket ur ett personalperspektiv, varför det råder brist på kunskap om hur personliga assistenter upplever sina arbetsförhållanden. Syfte: Att undersöka hur personliga assistenter upplevde sitt arbete och sin arbetsmiljö med fokus på den belastning, belöning och (o)hälsa som kan uppstå. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och byggde på sex semistrukturerade intervjuer med såväl privat- som kommunalanställda personliga assistenter från en stad i södra Norrland. Analysmetoden som användes var inspirerad av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Assistenterna upplevde arbetet som komplext, men med stor självständighet, frihet och flexibilitet. I huvudsak var arbetet tillfredställande och givande men ibland också enformigt och understimulerande. Arbetet upplevdes vara såväl fysiskt som psykiskt påfrestande med stort ansvar, ensamhet och otydliga arbetsuppgifter. Belöning genom erkännande och stöd från chefer och kollegor verkade dock väga upp arbetsbelastningen, även om högre lön och status vore önskvärt. Assistenterna anser sig generellt ha den kunskap och kompetens som behövdes för arbetet, men efterfrågade fördjupad kunskap om brukarnas sjukdomsbild. Slutsats: Arbetsmiljön för personliga assistenter skulle kunna förbättras genom regelbundna arbetsträffar, handledning och vidareutbildning med särskild inriktning på medicinska områden. Tydliga arbetsbeskrivningar skulle öka tryggheten i arbetet.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser. Stödet från familjen är betydelsefullt för genomförandet av livsstilsförändringar, och rehabiliteringen kan påverkas negativt om anhöriga ställer för höga krav eller agerar överbeskyddande. Patienterna fann stöd i gemenskapen i rehabiliterings- eller stödgrupper och lyckades i större utsträckning med företagna livsstilsförändringar. Dock ansågs grupperna vara svåra att anpassa efter deltagarnas individuella behov. Individanpassad information och hjälp med strategier att hantera stress i det dagliga livet efterfrågas av patienterna. För att erbjuda optimala rehabiliteringsmöjligheter krävs att sjukvården tar hänsyn till varje enskild patient och individanpassar rehabiliteringsprocessen inom ramen för befintliga riktlinjer och möjligheter. Vidare forskning inom stöd och rehabilitering efter hjärtinfarkt är önskvärd för att utreda hur rehabiliterings- respektive stödgrupper optimalt kan anpassas efter deltagarnas olika behov. / To be stricken with a myocardial infarction implies psychological and physical strain for the patient, and the following cardiac rehabilitation make demands on lifestyle changes. Support from nursing staff and social network are of importance for the patient's ability to deal with the disease and its consequences. The aim of this study was to describe patients need for social support in rehabilitation following a myocardial infarction. The results are based on 13 research articles. The results indicate that the patients are in need of professional support, support in the daily life and support through shared experiences. The social support from the family is significant for the accomplishment of lifestyle changes, and the rehabilitation is negatively affected if the family makes too high demands or act overprotective. The patients found social support in the fellowship of rehabilitation- or support groups and succeed to a greater extent in achieving lifestyle changes. However there are difficulties in adjusting these groups to the participants’ individual needs. Individually adjusted information and assistance with strategies to handle stress in the daily life are demanded by the patients. To be able to offer optimum rehabilitation, the healthcare needs to take into consideration every patient and individualize the rehabilitation process within available guidelines and possibilities. Further research in support and rehabilitation after a myocardial infarction is desirable to investigate how rehabilitation- and support groups can be adjusted based on the different needs of the participants.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier. De närstående hade ett behov av att få ärlig och förståelig information från sjuksköterskan samt att få försäkran om att sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för patienten. Att vara välinformerad hade en positiv effekt på de närståendes förmåga att bemästra sorgen. De närstående beskrev ett behov av att få möta samma personal för att känna trygghet och stöd. En avskild plats och möjlighet till ett sista farväl var högt värderat. Att få ett respektfullt och empatiskt bemötande av sjuksköterskan var betydelsefullt för de närstående samt att familjen och patienten betraktades som mänskliga. De närstående hade ett behov av att sjuksköterskan gav dem tid och var fullt närvarande. Många närstående upplevde ett behov av hjälp i ensamheten efter dödsfallet, denna hjälp kunde bestå av brev eller uppföljningssamtal. Sammanfattningsvis är det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall samt det faktum att sörjande är en individuell process. / The aim of this literature study was to describe the needs of family members when a loved one dies. Searches were carried out in the databases Medline and Cinahl. This resulted in 19 scientific articles from which 3 were excluded. The results of this study were based on 16 scientific articles which were examined and analyzed. The result showed six categories. The family members had a need of getting honest and understandable information from the nurse and to get reassurance that everything has been done for the patient. When the family members were well informed, they could easier cope with their grief. The family members described a need of meeting the same staff to feel secure and supported. A separate area and a possibility to say a last goodbye were important needs. To be met with respect and empathy and to be treated as humans were valuable for the family members. The family members also expressed a need of having a nurse who gave them time and was fully present. The family members felt a need to be helped in the lonely times that can occur after the death of a loved one, letters and follow up calls were appreciated. In conclusion, it is very important that nurses are aware of the needs of the family members when their loved one dies and also the fact that grieving is an individual process.

Syftet med denna studie var att studera hur arbetslöshet kan påverka människors sociala liv. Studien har inriktat sig på arbetslöshet utifrån arbetslösa individers eget perspektiv. Vår forskningsfråga handlar om att belysa vilka faktorer som synliggörs och påverkar människors sociala liv under deras arbetslöshet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom halvstrukturerade intervjuer med personer som varit arbetslösa mellan sex månader och två år. Resultatet visade att de flesta av intervjupersonerna ansåg att arbete förknippades med deras identitet. Det framkom även att ekonomin spelade en central roll i intervjupersonernas liv på många olika sätt och att det begränsade dem i deras sociala liv. Vidare framgick det att intervjupersonerna kände en avsaknad av förståelse från sin omgivning och behovet av socialt stöd visade sig vara mycket individuellt vilket påverkades av en rad olika faktorer. Vidare framkom det även att föreningslivet kan fylla en viktig funktion och det visade sig till viss del kunna fylla de behov som arbetet ger. Resultatet visade slutligen att arbetslösheten ledde till konflikter, missförstånd och känslor av att inte vara en del av samhället. En slutsats som kan dras av denna studie är att arbete är en viktig del för det sociala livet. Arbete ger människor sociala kontakter utanför hemmet och möjliggör för både struktur, självständighet, gemenskap, tillhörighet och för upprätthållandet av en stabil identitet. Familjen har också fått en central roll i de arbetslösas livssituation då den kan skapa både mening och mål i tillvaron för den arbetslöse. En ytterligare slutsats anser vi blir behovet av stöd för att reducera och förebygga de negativa konsekvenserna som arbetslösheten ger individen. Det finns områden som kan förbättras. Vidare belyser studien betydelsen av utveckling av det sociala stödet för att kunna täcka in de brister i stöd som erhålls idag för att hindra att arbetslösheten leder till isolering, utanförskap och känslor av skam och skuld som förhindrar dem från att ha ett bra och fungerande socialt liv. Nyckelord: Arbetslöshet, ekonomiska begränsningar, identitet, sociala förväntningar,socialt stöd