Det finns de individer som på grund av deras uthållighet och engagemang beskrivs som eldsjälar. De uppmärksammas ofta i samband med utvecklingsarbeten och framstår som nödvändiga för arbetets innovativa progression. Eldsjälarna uppfattas som betydelsefulla resurser för olika verksamheter men engagemanget har under senare år uppfattats kunna ha ett dyrbart pris. Vissa blir mer engagerade av att arbeta i motvind, men inte alla. Flera potentiella eldsjälar klarar inte av den långvariga stressen utan bränner ut sig. Studien syftar till att bidra med förståelse kring det sociala stödets påverkan på eldsjälars engagemang. Genom att arbeta utifrån en hermeneutisk narrativ metod söker vi redogöra för ett mönster för hur det sociala stödets direkta och indirekta effekter främjar engagemangets utvecklingsprocess. Studiens narrativa och därigenom socialkonstruktivistiska prägel har påverkat hela processen för hur det empiriska underlaget har inhämtats till hur resultatet har skildrats. Resultatet visar att socialt stöd med dess olika effekter främjar och i vissa fall även fungerar som en förutsättning för engagemangets utveckling.

Det har visat sig i studier att nätverket har betydelse för unga föräldrar. Unga föräldrar är ingen enhetlig grupp utan alla har olika förutsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka hur relationen förändrats till partner, föräldrar och vänner sedan de blev föräldrar samt att undersöka familjecentralens betydelse. För genomförandet av studien har kvalitativa intervjuer gjorts med en grupp unga föräldrar på familjecentralen. Studiens teoretiska utgångspunkt har varit systemteori då den beskriver sambanden mellan olika relationer i nätverket. I resultat delen begränsas analysen till mikro och meso nivå, då individen och närområdet är det intressanta för denna studie. I resultatet framkommer att relationerna till partnern, föräldrar och vännerna har förändrats. Majoriteten av de unga föräldrarna upplevde att de respekterade varandra och tog mer hänsyn till sin partner sedan de blev familj. Umgänget bestod mestadels av andra föräldrar, därför att de tidigare vännerna saknade förståelse för deras situation. Den egna modern var viktig för råd och praktisk hjälp. Ett flertal av de unga mödrarna upplevde att relationen mognat och var mindre konfliktfylld.

Abstract The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’ and ‘What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’ The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna: ‘Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ samt ‘Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.

Anställda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsättning. Tidigare forskning visar att de anställda i många fall inte är nöjda med branschens förutsättningar för att skapa och upprätthålla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur anställda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och även hur de upplever, hanterar och ser på sin roll som konsult.Studien utgår från sju intervjuer med ambulerande tjänstemän på ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen är kvinnor med varierande ålder, anställningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag är viktig för konsulterna men hur viktigt det är och hur man hanterar frågan om gemenskap beror till störst del på hur långt uppdraget är. Vid långa uppdrag är det lättare än vid korta att komma in i gemenskapen och det är också då gemenskap anses vara viktigast och har också störst betydelse för konsulterna. Annat som påverkar uppfattningen om den psykosociala arbetsmiljön är hur man är som person och dessutom vilket bemötande konsulten upplever att de får från kundföretagets sida. Resultatet visar att personerna i rollen som konsult anser att de inte har samma rättigheter som andra anställda på kundföretaget och att de skulle ställa andra krav om de hade en stationär tjänst. Anledningen till detta och hur det hanteras skiftar. I de fall som konsulterna upplever tillhörighet till kundföretaget har de ändå sin lojalitet hos bemanningsföretaget. Vid studien har vissa nackdelar med bemanningsbranschen framförts av konsulterna men utefter analys av materialet har vi dragit slutsatsen att positiva upplevelser ändå överväger de negativa.

Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ”journalistiskfrihet” och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ”Journalistiskfrihet” är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ”inköpare” av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har. När en idé välsålts in minskar friheten och kontrollen, då man tvingas anpassa sig till det specifika mediumman valt att skriva för. Det ”fria” arbetssättet förutsätter inte att man arbetar ensam, socialtstöd och kontakt med arbetskamrater och kollegor är viktigt för de intervjuade frilansjournalisterna.

Abstract Loeva, J (2013). Schoolrelated stress in female students – a comparison between vocational and theoretical program. The Academy for health and working life, University of Gavle. Purpose: To investigate and compare perceived stress and recovery among Swedish female students (high school, third degree) in a vocational program versus a theoretical program. Method: A cross-sectional study was conducted on forty female students (vocational program, n=20; theoretical, n=20) to give a cross section of the population in question. Data was collected by questionnaries, which included questions on perceived stress and energy levels, demand, control and social support at school. In addition, physical symptoms were measured. Results: This study showed that there were no differences between vocational and theoretical programs regarding perceived stress. There was a significant difference in energy between the groups after school, where students in vocational programs had more energy after school than students in theoretical programs. The results showed that both groups had similar requirements but that students in vocational programs experienced less control on their study situation. Social support and physical symptoms was similar in both groups. Conclusion: This study shows no differences in perceived stress and energy levels during the school day. In contrast, the perceived energy level after school where lower among students in theoretical programs. Within a stress and energy perspective it doesn´t matter which program the student choose. / Sammanfattning Syfte: Att undersöka och jämföra upplevd stress och återhämtning bland svenska kvinnliga studenter (tredje årets gymnasieelever) i ett yrkesförberedande program jämfört mot ett teoretiskt program. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes på fyrtio kvinnliga studenter (yrkesförberedande program, n = 20, teoretiskt program, n = 20) för att ge ett tvärsnitt av befolkningen i fråga. Data samlades in genom enkäter, vilket inkluderade frågor om upplevda stressnivåer, återhämtning, krav, kontroll och socialt stöd i skolan. Dessutom mättes fysiska symtom. Resultat: Denna studie visade att det inte fanns några skillnader mellan yrkesförberedande och teoretiskt program gällande upplevd stress. Det fanns en signifikant skillnad i energi efter skolan mellan grupperna, där elever på yrkesförberedande program hade mer energi efter skolan än elever på teoretiskt program. Resultatet påvisade att båda grupperna hade lika krav men att elever i yrkesförberedande program upplevde mindre kontroll kring sin studiesituation. Sociala stödet och fysiska symtom var lika i båda grupperna. Slutsats: Denna studie visar inga skillnader i upplevd stress. Däremot var upplevd energi efter skolan lägre bland elever i teoretiskt program. Slutsatsen är att det inte spelar någon roll vilket gymnasieprogram eleverna studerar utifrån ett stress-energi perspektiv, eftersom elever från både teoretiska och yrkesinriktade program upplever samma nivå av stress och energi under skoldagen. Samtidigt finns andra faktorer som kan skapa stress som inte undersökts i denna studie, så som elevernas egna ställda krav, prestationsångest och jämförelse mot andra elevers skolprestation.

Syftet med föreliggande studie var att studera om det fanns något samband mellan stress och personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. I studien deltog 135 deltagare, 58 män, 71 kvinnor, och 6 deltagare besvarade inte vilket kön de tillhör. Samtliga deltagare fyllde i frågeformulär om variablerna upplevd stress, personlighet, upplevd kontroll, samt socialt stöd. Resultatet visade att det finns ett positivt samband mellan stress och neuroticism. Det fanns negativa samband mellan stress och extroversion, stress och vänlighet, samt stress och samvetsgrannhet. Vidare förelåg det ett negativt samband mellan kontroll och neuroticism. Ett positivt samband fanns mellan kontroll och öppenhet. Slutligen fanns det ett negativt samband mellan socialt stöd och neuroticism. Det förelåg positiva samband mellan socialt stöd och extroversion, socialt stöd och vänlighet, samt socialt stöd och samvetsgrannhet. Studien visar att socialt stöd, upplevd kontroll, samt personlighetsdimensionerna påverkar hur individer upplever stress. / The purpose with the present study was to study if there were any correlations between stress, personality, perceived control, and social support. In this study 135 people participated, 58 men, 71 women, and 6 participants did not answer which sex they belonged to. All of the participants answered questionnaires about the variables stress, personality, perceived control, and social support. The results showed that there was a positive correlation between stress and neuroticism. There were negative correlations between stress and extroversion, stress and agreeableness, and stress and conscientiousness. There was a negative correlation between control and neuroticism. There was a positive correlation between control and openness. Finally there was a negative correlation between social support and neuroticism. There was positive correlation between social support and extroversion, social support and agreeableness, and social support and conscientiousness. The study shows that social support, perceived control, and the personality-dimensions affects how individuals perceive stress.

Syftet med studien är att få en förståelse hur förskollärare motiveras till sitt arbete. Vilka faktorer ökar respektive minskar motivation på arbetsplatsen, samt vilken betydelse har arbetets utformande för motivation och arbetstillfredsställelse? Studien utgår ifrån Herzberg (1993) tvåfaktors teori kring motivation samt Hackman och Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) som förklarar att arbetets upplägg kan ses som grund för hur motiverad personal är. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollärare har intervjuats kring upplevelsen huruvida arbetstillfredsställelse och motivation infinner sig. Resultat visar att som en primär grund till arbetsstillfredsställelse ligger goda relationer till arbetskamraterna. Resultat visar även att barnens utveckling ligger som en grund gentemot hur intervjupersonerna motiveras i sin yrkesroll. Barnens utveckling samt det sociala stödet motiverar intervjupersonerna till fortsatt ansträngning och därmed till att stanna kvar på sin arbetsplats. Förutom positiva faktorer visar resultat på hämmande faktorer hos motivation. Så som för lite tid till planering samt för lite pedagogiska diskussioner. Vidare anser intervjupersonerna att för mycket ansvar och höga krav i förhållande till de resurser de har att tillhandahålla hämmar. Resultaten har bearbetats utefter Herzbergs (1993) tvåfaktorsteori rörande motivation och arbetstillfredsställelse. Arbetets utformande har bearbetats utifrån Hackman och Oldmans (Robbins & Judge, 2007) teori. / The aim of the study is to gain an understanding how preschool teachers motivates to their work. What factors increases or reduces the motivation in the workplace, and what is the significance of the work design for motivation and job satisfaction? The study was based on Herzberg (1993) two factor theory on motivation and Hackman and Oldmans The Job Characteristics Model (Robbins & Judge, 2007) explaining that the work arrangement can be seen as the basis of how motivated the personal is. The study was conducted using a qualitative approach based on semi-structured interviews. Six preschool teachers were interviewed about the experience whether job satisfaction and motivation arises. Results show that as a primary basis for job satisfaction is a good relationship with colleagues. Results also show that children's development is as a basis for the respondents motivation in their professional. The children developing and the social support motivate the respondents to continue their effort and also motivates them to remain in the workplace. Besides positive factors results show inhibitory factors of motivation. Things such as to little time for planning and for educational discussions. Furthermore, the interviews think that too much responsibility and high demands in relation to the resources they have to provide is also something that inhibition their motivation. The results have been processed with Herzberg (1993) two factors theory on motivation and job satisfaction. The design of work has been compared to Hackman and Oldman (Robbins & Judge, 2007) theory.

Syskon till barn med cancer ägnas lite tid inom hälso- och sjukvården. De är ofta emotionellt försummade av hälso- och sjukvårdspersonal samt närstående. Syftet med studien var att belysa behovet av stöd hos syskon till barn med cancer. Metoden var en litteraturstudie innehållande totalt 16 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var både av kvalitativ och kvantitativ ansats. Det framkom i re- sultatet att syskon till barn med cancer upplevde känslor av oro, ångest, avundsjuka, ilska, irritation, skuld, ensamhet, nedstämdhet och symptom på de- pression. Hos de friska syskonen som fick stöd minskade de negativa känslorna markant. Det är av yttersta vikt att sjuksköterskan uppmärksammar behovet av stöd hos syskonen och att stödet individ- anpassas. Sjuksköterskan behöver kunskap i hur de tar reda på vilket behov av stöd de friska syskonen har. Dessutom behövs kunskap om konkreta stödåt- gärder som sjuksköterskan kan använda. / Siblings of children with cancer is given little timein the health care system. They are often emotionallyneglected by health care professionals and relatives.The aim of the study was to highlight the need forsupport to siblings of children with cancer.The method was a literature review containing a totalof 16 scientific articles. The articles were ofboth qualitative and quantitative method. It was found in the results that siblings of children with cancer experienced feelings of worry, anxiety,jealousy, anger, irritability, guilt, loneliness andsymptoms of depression. The negative feelingsdecreased significantly when the healthy siblingsreceived support. It is important that the nurse recog-nizes the need for support among siblings and thatthe support is individualized. Nurses need knowledge of how to find out which need of support the healthy siblings have. Furthermore, knowledge is needed about specific support actions that nurses can use.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada. Informationen från intervjuerna analyserades i programmet NVivo 10.  Resultatet granskades genom ett Self-Determination Theory perspektiv. Resultat Den största delen av det sociala stödet som idrottarna erhållit har upplevts positivt. Deltagarna har upplevt stöd ifrån olika källor samt av olika typer: emotionellt stöd, materiellt stöd, informativt stöd och tillhörighetsstöd. I resultatet framkom det ett nytt fenomen som benämns som negativt stöd. Överdrivet stöd från omgivningen upplevdes negativt och stressande. Alla deltagare var medvetna hur de agerat för att erhålla ett bra socialt stöd eller vad de kunde gjort för att få ett ökat socialt stöd. Den mängd socialt stöd idrottarna erhållit har påverkats till en viss del av idrottarnas eget agerande. Deltagarna ansåg att stöd och engagemang ifrån tränare underlättade en comeback. Slutsats Idrottarna i denna studie uppgav att socialt stöd hjälpt dem under sin rehabiliteringstid. Genom att känna tillhörighet, uppleva kompetens och genom att fatta sina egna beslut kan en idrottare underlätta sin rehabilitering. Framförallt finns det saker som både tränare och idrottare kan göra för att idrottaren ska få ett bra eller ökat socialt stöd.