Studiens syfte var att undersöka hur mellanchefer i kommunal sektor upplevde krav uppifrån, krav nerifrån samt kontroll och stöd i sitt arbete, utifrån krav, – kontroll och stöd modellen. Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer . Resultatet visade att mellancheferna upplevde att det ställdes höga krav både från den egna chefen gällande ekonomi/budget och från de anställda gällande tydlighet. Cheferna var eniga i att kraven var rimliga utifrån den roll de hade och de upplevde att de hade gott stöd och god kontroll i arbetet. Passionen och intresset för det de arbetade med var påtaglig. Funktionen stöd visade sig vara viktig och många värdesatte de ledningsgrupper de ingick i. Slutsatserna som dragits är i enlighet med tidigare forskning; mellancheferna upplevde höga krav som tillsammans med gott stöd resulterade i hög kontroll i arbetet. Det som upplevdes vara mest kravfyllt var budget.

No description available.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats. Utifrån den teoretiska modellen jag valde för studien deducerade jag tre hypoteser. Hypoteserna operationaliserade jag på basis av data från Levnadsnivåundersökningar (LNU) 2000. Samtliga hypoteser kunde jag anta med stöd av studiens resultat. Studiens resultat visar att anställda i arbetsförhållanden med hög stress dvs. arbetsförhållanden som karaktäriseras av höga arbetskrav utan betydande autonomi har minst tillfredsställelse i arbetet. Anställda i arbetsförhållanden med höga arbetskrav i kombination med betydande autonomi är däremot mycket mer tillfredsställda (arbete med positiv stress). Socialt stöd och hjälp från arbetskamrater visar sig också öka tillfredsställelsen i arbetet. Slutligen föreslår jag bland annat vidare studier om skillnaden i arbetstillfredsställelse mellan könen.

Bakgrund: Att drabbas av en idrottsskada kan påverka en individ på många sätt och utan rätt hjälp och stöd kan det vara tufft att komma tillbaka till utgångsläget. Motivation kan beskrivas genom självbestämmandeteorin (SDT) som delar in motivation i tre delar, dessa är inre- och yttre motivation. Motivation är viktigt för att genomgå en rehabiliteringsprocess. Syfte: Syftet med studien är att granska vilka faktorer som påverkar och är viktiga för att upprätthålla en god motivation under rehabiliteringsprocessen. Metod: I studien används en kvalitativ metod av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex individer, som alla genomgått en eller flera rehabiliteringsprocesser från idrottsskada. Resultat: Utifrån intervjuerna utmärktes fem kategorier som alla representerar en viktig motivationsfaktor. Dessa är Att inte kunna göra det man vill, Hjälplöshet och Smärta, Sociala stödet, Vikten av kunskap och kompetens samt Målet att komma tillbaka. Det framgår också att fyra av de sex deltagarna slutat sin idrott på grund av amotivation. Det visade sig också att individerna som var aktiva i lagidrott stannade kvar i sin idrott, medan alla som var aktiva i individuella idrotter slutade sin idrott på grund av skadan och motivationen. Diskussion: För att genomföra en bra rehabiliteringsprocess och upprätthålla en god motivation för att genomgå en rehabiliteringsprocess är det många faktorer som spelar in. / Background: Having a sport injury can affect an individual in many ways and without the right help and support it may be tough to get back to the starting point. Motivation can be described by self-determination theory (SDT), which divides motivation into three parts, these are internal and external motivation. Motivation is important to undergo a rehabilitation process. Purpose: The purpose of the study is to examine what factors affect and are important for maintaining a good motivation during the rehabilitation process. Method: The study uses a qualitative method of semistructured interviews conducted with six individuals, all of whom have undergone one or more rehabilitation processes from sport injuries. Result: Based on the interviews, five categories were identified, each representing an important motivational factor. These are Being unable to do what one wants, Helplessness and Pain, Social Support, The Importance of Knowledge and Skills, as well as The Goal of Coming Back. It is also appears that four out of six participants stopped their sports due to amotivation. It also turned out that the individuals who were active in team sports remained in their sport, while all active in individual sports ended their sports because of the injury and lack of motivation. Discussion: In order to carry out a good rehabilitation process and maintain a good motivation to undergo a rehabilitation process, there are many factors to account to.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om socialt stöd fungerar som en moderator i relation mellan stressfyllda händelser och mental ohälsa hos elitidrottare. Genom ett strategiskt bekvämlighetsurval deltog 88 elitidrottare (ålder M=17.3, SD=2.4) från södra Sverige, som representerade idrotterna fotboll (N=71) och volleyboll (N=17). Studien baserades på ett frågeformulär med följande instrument: Life Events Survey for Collegiate  Athletes (LESCA), The Athlete Received Support Questionnaire (ARSQ) och General Health Questionnaire (GHQ 12). Resultatet visade stöd för hypotesen då socialt stöd delvis modererade sambandet mellan stressfyllda händelser och symptom av mental ohälsa. Resultatet diskuterades utifrån studiens referensramar.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ständigt ökar världen över. För att kunna leva ett bra liv trots sjukdomen är egenvård en grundläggande faktor. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt gjordes baserat på tio kvalitativa artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Egenvård vid diabetes typ 1 är en utmaning i vardagen då det krävs ständig kontroll och fasta rutiner för att hantera sjukdomen. Att känna sig utanför samt utomståendes kunskapsbrist påverkar egenvården negativt. För att ha en god egenvård är socialt stöd från familj, vänner och vårdpersonal en viktig faktor. Slutsats: Rutiner, socialt stöd samt förståelse från utomstående är viktigt för att personer med diabetes typ 1 ska kunna sköta sina egenvårdsåtgärder som dagligen behöver göras för att hålla sjukdomen under kontroll. Bristande egenvård beror ofta på saknad av acceptans för sin sjukdom, bristfälliga rutiner på arbetet samt önskan om att känna sig normal. Vårdpersonalen har ett stort ansvar till att informera och stötta personer till god personcentrerad egenvård. / Background: Diabetes type 1 is a disease that constantly increases all over the world. In order to live a good life despite the disease, self-care is a fundamental factor. Aim: To describe peoples experiences of self-care while living with diabetes type 1. Method: A literature overview was made based on ten qualitative articles that were analyzed using Friberg’s five-step model.  Result: Self-care in diabetes type 1 is a challenge in the everyday life because of the constant control and the set routines needed to manage the disease. Feeling outside and people's lack of knowledge affect the self-care negatively. To be able to have a good self-care, social support from friends, family and health care workers is an important factor. Conclusion: In order for people with diabetes type 1 to adequately maintain their daily self-care and to keep the illness at bay, it is important that they have routines, social support and understanding from the people that they interact with regularly. Inadequate self-care is often caused by a lack of acceptance for the illness, insufficient routines and the desire to feel normal. Healthcare providers have a great responsibility to inform and support people for good self-care.

No description available.

Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av stressrelaterad problematik i arbetet, samt hur dessa upplevelser kan förstås med hjälp av begreppen professionell identitet och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta socialsekreterare som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning, ökade dokumentationskrav och brist på resurser präglar socialsekreterarnas berättelser om stress i arbetet. Resultaten tyder även på att brister i olika arbetsrelaterade identitetsdimensioner samt drag av en vårdgivarrollidentitet bland socialsekreterare kan bidra till en upplevelse av missnöje och ökad stress i socialsekreteraryrket. Utifrån socialsekreterarnas upplevelser framstår socialt stöd från chefer och ledning som en särskilt viktig resurs, och brist på stöd från ledningen tycks vara en riskfaktor för arbetsrelaterad stress. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det framförallt bör sättas in förebyggande åtgärder mot stress, samt att en diskussion kring problematiken behöver föras på arbetsplatserna för att genom kunskapsspridning motverka risken för stressrelaterad sjukskrivning. Arbetsrelaterad stress är ett stort problem inom det sociala arbetet och denna studies ambition är att ge förslag till hur stress och sjukskrivning bland socialsekreterare kan motverkas.

Stressrelaterad ohälsa har under en tid varit ett ökande problem i det svenska samhället och står för majoriteten av orsaker för sjukfrånvaro idag. Syftet med denna uppsats är att studera om det finns ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön och den förvärvsarbetandes psykiska ohälsa som huvudsakligen kopplas till stress. Ett delsyfte är att undersöka huruvida stöd från arbetskamrater kan lindra den upplevda psykiska ohälsan. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontrollmodell har använts som teoretisk utgångspunkt, och är basen för de valda faktorer som ska förklara den psykosociala arbetsmiljön. Studien kontrollerar även för stressorer i vardagen utanför arbetet eftersom dessa kan tänkas påverka det studerade sambandet. Data hämtas från Levnadsnivåundersökningen 2010 med fokus på ett urval av 1242 yrkesverksamma tjänstemän mellan 20 och 60 års ålder.   Sambanden har testats med huvudsaklig hjälp av en linjär regressionsanalys, även en logistisk regressionsanalys för att ta hänsyn till vardera metoders brister. Resultaten stämmer med hypoteserna om att dålig psykosocial arbetsmiljö påverkar den förvärvsarbetandes psykiska hälsa negativt, samt att stöd från arbetskamrater lindrar den negativa effekten på hälsan som orsakas av den psykosociala arbetsmiljön. Genom att presentera resultaten med hjälp av båda metoderna påvisas att sambanden inte är en konsekvens av brister i metod eller den beroende variabeln då resultatet kvarstår när hänsyn tagits till dessa.

Forskning har visat att socialt stöd har en betydelse för arbetsmotivationen, samtidigt som forskningen är oense gällande stödets effekt beroende på om stödet kommer från chef, kollega eller privatliv. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av socialt stöd från kollegor, chefer respektive privatliv på arbetsmotivation utifrån teorin Self Determination Theory:s tre motivationstyper amotivation, yttre motivation och inre motivation. Datainsamlingen gjordes via en elektronisk enkät och svar insamlades från 205 personer. Av resultatet från tre hierarkiska regressionsanalyser framkom att socialt stöd från kollega var en signifikant prediktor för amotivation och inre motivation, medan de övriga två stöden inte predicerade arbetsmotivation. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara en inverkan av rådande organisationsstruktur, generationsskillnader samt kulturella skillnader vilka kan påverka vilket stöd den anställde har störst behov av för att uppleva sig motiverad på arbetsplatsen.