• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 549
  • 9
  • Tagged with
  • 558
  • 558
  • 283
  • 234
  • 156
  • 120
  • 109
  • 109
  • 98
  • 92
  • 89
  • 89
  • 84
  • 78
  • 66
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
311

"Ibland är det skönt att vända sig till någon som bara kan lyssna" : Kvinnliga studenters upplevelser av socialt stöd som copingstrategi vid studierelaterad stress / "Sometimes it's nice to turn to someone who can just listen" : Female students' experiences of social support as a coping strategy for study-related stress

Månsson, Annie, Skog, Matilda January 2021 (has links)
Stress är vanligt förekommande bland människor, speciellt under studietiden. Kvinnor tenderar att uppleva stressrelaterade psykiska besvär i större mån än män och individuella copingstrategier kan vara avgörande för hur stressen hanteras, där socialt stöd och copingstrategier har visat sig vara speciellt viktig. Följande studie utforskade upplevelserna kring studierelaterad stress genom en kvalitativ intervjudesign av sju studerande kvinnor med pågående utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö. Syftet var att undersöka kvinnliga studenters upplevelser av socialt stöd som copingstrategi vid upplevd studierelaterad stress, genom att undersöka hur det sociala stödet upplevdes och hur den studierelaterade stressen påverkades av det sociala stödet. Materialet analyserades utifrån en tematisk innehållsanalys och resulterade i tre teman: Sociala nätverk, Stödets betydelse och Stödets påverkan. Socialt stöd beskrevs som ett viktigt verktyg för att dämpa och hantera studierelaterad stress. Omgivningen kunde fungera som socialt stöd på olika sätt, vilket innefattade vem som gav stödet, hur mottagliga individerna var för stödet och hur tillgängligheten av stödet kunde forma upplevelsen av studierelaterad stress. Stressnivåer kunde påverka hur mottagligheten såg ut för stödet, vilket sedan kunde påverka upplevelsen av effektiviteten av det sociala stödet. Det framkom även negativa upplevelser kring socialt stöd där studien visade hur ett frånvarande, svagt eller felaktigt stöd kunde påverka den studierelaterade stressen genom att öka eller försvåra hanteringen av den. Sammantaget visar studien på den subjektiva upplevelsen av socialt stöd i relation till studierelaterad stress. Detta kan i sin tur bidra till en ökad förståelse för hur socialt stöd kan ges och mottas på olika sätt för att främja hanteringen av studierelaterade stressbesvär, vilket kan anammas av både människor i den direkta omgivningen och skolverksamheter. / Stress is a common experience and is usually associated with school life. Women tend to experience stress related difficulties in a wider range than men and coping strategies have shown to be a crucial part of managing stress. Social support has shown to be closely linked as a coping strategy to stress. The following study was focused at exploring the subjective experiences of academic stress through a qualitative interview study with seven female students at Linnaeus University in Växjö. Our purpose was to examine female student’s experience with social support as a coping strategy when they experience study-related stress. The study explored how the support is perceived and how it affects study-related stress. The qualitative data was analyzed through a thematical content analysis and resulted in three themes: Social Network, The meaning of social support and The effect of social support. Social support was described as an important tool for reducing and handling study-related stress. People in one’s surroundings could function as social support in different ways, depending on who provided the support, how receptive of the support the individuals were and how the access to support could shape the experience of study-related stress. Stress-levels could affect the receptivity of social support, which could alter the experienced effectivity of the support. Our study also suggested some negative effects of improper social support as an absent, weak or inappropriate support could affect the study-related stress by increasing it or obstruct the handling of it. Our study explores subjective experiences of social support in relation to study-related stress. This in turn can contribute to an increased understanding of how social support can be given and received in different ways to promote the management of study-related stress problems, which can be embraced by both people in the immediate environment and school activities.
312

Arbetsliv, privatliv och betydelsen av socialt stöd : En kvantitativ studie om arbetslivsbalans / Work life, personal life and the importance of social support : A quantitative study about work-life balance

Udén, Saga, Blazevic, Antonia January 2023 (has links)
Det råder inga tvivel om att en sund arbetslivsbalans är viktig för en fungerande vardag, men hur påverkas egentligen arbetslivsbalans av komponenter som socialt stöd från arbetsliv respektive privatliv, kön, ålder och arbetsroll? Studiens övergripande syfte var att genom en kvantitativ ansats undersöka effekter av socialt stöd från arbetsliv kontra privatliv på arbetslivsbalans. Studien syftade även till att undersöka effekter av ålder, kön och arbetsroller på arbetslivsbalans. För att samla in data genomfördes en webbaserad enkätundersökning, en kombination av bekvämlighetsurval och snöbollsurval tillämpades och totalt deltog 110 individer. För att mäta arbetslivsbalans användes två delskalor från enkäten Work/Nonwork Interference and Enhancement Scale (Fisher et al., 2009), medan socialt stöd i arbetsliv mättes genom delskalan Socialt Stöd från enkäten Swedish Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) (Bjarte et al., 2005) och socialt stöd i privatliv mättes genom Interpersonal Support Evaluation List-12 (ISEL-12) (Cohen et al., 1985). Multipel linjär regressionsanalys visade att både socialt stöd i arbetsliv och socialt stöd i privatliv är negativt relaterade till arbetslivsbalanspoäng. Independent samples t-test analysresultat för kön och arbetsroll visade inga signifikanta skillnader på arbetslivsbalanspoäng. One-Way ANOVA analysresultat för ålder visade efter Bonferronis korrigering att inga signifikanta skillnader finns mellan åldersgrupper på arbetslivsbalanspoäng. Studiens resultat tyder på att ett gott socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv kan påverka arbetslivsbalans till det bättre. Således kan studien sammanfattas genom att socialt stöd i såväl arbetsliv som privatliv, separat eller tillsammans, möjligen kan vara en pusselbit för en djupare förståelse om hur arbetslivsbalans kan främjas.
313

"Det kanske funkar när man jobbar med maskiner, men det funkar inte när man jobbar med barn" : En kvalitativ studie om förskolepersonals återhämtning / "It might work when you work with machines, but it doesn't work when you work with children" : A qualitative study on the recovery of preschool staff

Broström, Olivia, Larsson, Sofia January 2023 (has links)
No description available.
314

Stöd från elevassistent : En kvalitativ studie som belyser lärares uppfattningar om elevassistentens roll och om hur stöd från elevassistent påverkar elever i Sverige

Björkefall, Clara January 2023 (has links)
Studien syftade till att, genom kvalitativa intervjuer med låg- och mellanstadielärare, få en fördjupadförståelse för elevassistenters roll samt för hur stöd från elevassistent påverkar låg- och mellanstadieelever i Sverige. Studiens frågeställningar och intervjuguiden formulerades med stöd av tidigare forskning kring elevassistenter samt utifrån hur sociokulturell teori ser på lärande och utveckling. I studiens resultat framkom att de lärare som intervjuades ansåg att elevassistenter har en viktig men ofta otydlig roll. Vid försök att definiera rollen var det tydligt att det bland lärarna fanns en samsyn kring att rollen inte bör beskrivas som ett pedagogiskt stöd, utan att den huvudsakligen handlade om att socialt och praktiskt stötta eleven/eleverna som elevassistenten arbetade med. Vidare framkom att de flesta lärarna upplevt att stöd från elevassistent i olika utsträckning minskat den sociala interaktionen mellan lärarna och eleverna som givits stöd, detta främst till följd av att eleverna regelbundet lämnat klassrummet med elevassistenten. Däremot ökade ofta stödet från elevassistent den sociala interaktionen mellan lärarna och de övriga eleverna i klassen som elevassistenten inte arbetade med. Dessutom visade resultatet att även om stöd från elevassistent riskerade att minska social interaktion mellan lärare och de elever som elevassistenten arbetade med, ökade stödet social interaktion mellan eleverna som elevassistenterna arbetade med och övriga elever i klassen. Vidare framkom i resultatet att lärarna återkommande betonade avsaknaden av pedagogisk utbildning hos elevassistenterna. Men trots avsaknaden av pedagogisk utbildning hos elevassistenterna fanns ändå en samsyn bland majoriteten av lärarna kring att stöd från elevassistent kan ha flera positiva effekter både för eleverna som stödet riktas mot samt för övriga elever i klassen. Lärarna upplevde att stödet på ett positivt och tydligt sätt påverkat den sociala utvecklingen hos eleverna som stödet riktas mot. Dessutom upplevde lärarna att stödet också i viss utsträckning påverkat lärande och måluppfyllelse positivt både för de elever som elevassistenterna arbetade med och för övriga elever i klassen.
315

Att leva på nytt efter en hjärtinfarkt

Andersson, Katarina V, Gustafsson, Petra January 2006 (has links)
För många människor innebär en hjärtinfarkt en tro på att det är slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkten anses gå att förändra genom att ändra på personens livsstil. Dock är det många personer som har svårt att ta tag i sådana förändringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vårdgivare och patient ligger till grund för att omvårdnads- och förändringsprocessen ska bli så fulländad som möjligt.Syftet med litteraturstudien är att beskriva de faktorer som inverkar på patienters livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vägledande roll har för dessa patienter. Detta är en klassisk litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar. De teman som växte fram under arbetets gång är undervisning, stöd och motivation, och coping. Resultatet visar att personer som drabbas av en hjärtinfarkt påverkas av flertalet faktorer, där undervisning är den huvudsakliga faktorn. Även vårdpersonal och anhöriga har en viktig och stödjande roll vid förändring av livsstilen. / To many people it’s a belief that an acute myocardial infarction is the end of their career, social life and most sport activities as well. The majority of the risk factors that is caused by an acute myocardial infarction are considered to be changeable by altering a person’s lifestyle. Unfortunately there is a quite a few people that have difficulty’s making such changes on there own after an acute myocardial infarction.A working relationship between caregiver and patient is the basic ground for the healthcare- and changing process to be as complete possible.The aim of this literature review is to describe the factors that influence a patients lifestyle changes after an acute myocardial infarction and also to describe what meaning the nurses’ supportive and guiding role has for these patients.This is a classic literature review that is based on eleven scientific articles.The themes that emerged during the writing of this review are teaching, support and motivation, and coping.The result shows that people that had an acute myocardial infarction are often affected by multiple factors, where education is the main factor.Even healthcare personal and relatives has an important and also a supportive role in the change of lifestyle.
316

"Jag hade önskat att andra ville veta mer" : En kvalitativ studie om hur personer med NPF-diagnos upplever arbetsmiljön / “I wished others wanted to know more” : A qualitative study on howpeople with an NDD-diagnosis experience the work environment

Nilsson, Sara, Sjögren, Ester January 2023 (has links)
Syftet med denna studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur personer med NPF-diagnoserupplever den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. För att besvara syftet användes krav-, kontrolloch stödmodellen som ett verktyg för att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön ochhur det påverkade hälsan. Vidare undersöktes även hur den fysiska arbetsmiljön upplevdes påverkaarbetet. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med åtta stycken semistruktureradeintervjuer. Urvalet bestod av personer med ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) och AST(Autismspektrumtillstånd) med arbetslivserfarenhet. Resultatet och analysen visade att denpsykosociala och fysiska arbetsmiljön är viktiga faktorer som påverkar hälsan hos personer medNPF-diagnoser. Balansen mellan rimliga krav, möjlighet till kontroll och det sociala stödet är extraviktigt för denna grupp. Det framkom att det är individuellt hur NPF-diagnoser yttrar sig och attindividuell kartläggning är att föredra för att skapa eventuella anpassningar. Det framkom även attbrist på kunskap hos kollegor och chefer var återkommande. Stigmat kring att ha en diagnospåverkade respondenterna i olika grad vilket går samman med tidigare forskning. Studiensförhoppning är att ge ett bidrag till hur organisationer kan arbeta mer hälsofrämjande gentemotpersoner med NPF-diagnoser.
317

Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet

Papic, Edita January 2023 (has links)
First line managers work environment within muncipal disabled care The aim of the present study was to investigate how first line managers within municipal disabled care perceive their work environment regardin workload and social support, and what form of organizational measures are offered to reduce workload and offer social support. Four front line managers were interviewed in this qualitative study. Two of them work with personal assistance and two work at nursing homes with special services. The interviews showed that the first line managers within municipal disabled care are unanimous in their belief that they have a high workload and no adequate way of changing it. The results also show that the organizational measures often are insufficent. According to the deman-control-support model this displays a high strain working environment where there is a risk of psychosocial stress. Regarding the societal perspective, it is relevant to raise awareness regaring first line managers working environment because in extension it affects the quality of the human-related work. / Arbetsmiljön för första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet Studiens syfte var att undersöka hur första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet upplever sin arbetsmiljö sett till arbetsbelastning och socialt stöd, samt vilka organisatoriska åtgärder som erbjuds för att motverka hög arbetsbelastning och erbjuda stöd. Fyra första linjens chefer intervjuades i denna kvalitativa studie, två från personlig assistans enligt LSS och två från bostad med särskild service enligt LSS. Intervjuerna visade att första linjens chefer inom kommunal LSS-verksamhet är eniga i upplevelsen om att de har en hög arbetsbelastning samt saknar möjlighet att påverka densamma på ett adekvat sätt. Resultaten visar även att de organisatoriska stödfunktionerna oftast är av en bristande karaktär. Enligt krav-, kontroll- och stödmodellen visar detta på en spänd arbetsmiljö där risk för psykosociala påfrestningar föreligger. Sett till samhällsperspektivet är det relevant att lyfta arbetsmiljön för först linjens chefer då den har en indirekt verkan på kvaliten på det utförda människonära arbetet.
318

Le som om du menar det : En studie om emotionella krav och behov av socialt stöd hos en grupp receptionister i Sverige

From, Johanna, Georgsson, Julia January 2023 (has links)
Tidigare studier har visat att receptionister brukar uppleva höga emotionella kravi arbetet. Föreliggande studie undersökte receptionisters upplevelser av emotionella kravoch socialt stöd. Studien genomfördes kvalitativt på fem verksamheter med åttasemistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk induktiv metod. Iresultatet framkom fyra teman: ”Att träda in i en yrkesroll”, ”Känsloanpassning”,”Påverkan av arbetskrav” och ”Behov av stöd”. Resultatet visade att det kollegialastödet upplevdes som det mest betydande stödet för att hantera kraven i arbetet, detorganisatoriska stödet upplevdes även viktigt men var inte ett stöd som receptionisternavanligen använde sig av. Receptionisterna som arbetade inom sekretesskyddadeverksamheter upplevde sig även ha begränsade former av socialt stöd. I resultatetframkom även att respondenterna som upplevde sig ha avsaknad från detorganisatoriska och det kollegiala stödet valde att söka sig till professionellt stöd(samtalsstöd). I diskussionen knöts respondenternas reaktioner till olika teoretiskaförklaringar.
319

Vad krävs för att utvecklas? : En kvantitativ studie om grupputveckling i produktutvecklingsprojekt / What does it take to develop? : A quantitative study about group development in product development projects

Hedman, Lina January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka om krav, kontroll och socialt stöd kan ha betydelse för grupputveckling i produktutvecklingsprojekt. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar valdes en kvantitativ metod i form av tvärsnittsdesign. Resultatet av studiens multipla regressionsanalys har påvisat attbåde kontroll och socialt stöd har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium. Socialt stöd har dock visat sig ha det starkaste unika bidraget. Variabeln krav har exkluderats från resultatet då den inte har visat sig ha något signifikant unikt bidrag till grupputvecklingsstadium.  Resultatet från den hierarkiska regressionsanalysen har visat att varken teamstorlek eller tiden i det nuvarande projektteamet har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium när dessa variabler kontrollerades för. Det är endast kontroll och socialt stöd som har signifikanta unika bidrag till grupputvecklingsstadium. Utifrån dessa två analyser har slutsatser dragits om att kontroll tillsammans med socialt stöd kan predicera och bidra till att förklara grupputvecklingsstadium i produktutvecklingsprojekt. Teamstorlek och tiden i det nuvarande projektteamet när de kontrolleras för, bidrar inte till att förklara grupputvecklingsstadium i produktutvecklingsprojekt.
320

"Att stänga datorn är en sak men att stänga hjärtat en annan" : En kvalitativ studie om sjuksköterskors emotionella arbete

Lindvall Rask, Ida, Andersson, Amanda January 2023 (has links)
Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur sjuksköterskor hanterar emotioner. Studien gjordes för att ge läsaren en större insikt i hur sjuksköterskor hanterar emotioner i arbetslivet och om arbetet går ut över den privata sfären. Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat åtta sjuksköterskor i olika åldrar och där vi utgått från frågeställningar kopplade till den teoretiska referensramen. I studien har vi använt oss av ett bekvämlighetsurval samt ett snöbollsurval för att välja ut våra respondenter. I vår teoretiska referensram har vi utgått från några olika teorier och modeller såsom emotionellt lönearbete, Goffmans dramaturgiska perspektiv, krav- kontroll- och stödmodellen, work life balance och gränshanteringsstrategier. Vi använde oss sedan av dessa för att analysera det empiriska materialet vi samlat in genom intervjuerna. Resultatet av vår studie har visat att det är svårt för sjuksköterskor att släppa arbetet genom de administrativa uppgifter som följer med utanför arbetet, men att det allra svåraste är att lämna den emotionella delen av arbetet när de kommer hem för dagen. Det visade sig även att det sociala stödet som sjuksköterskor upplever från kollegor och chefer i många fall väger upp för den bristande kontrollen och de höga kraven från arbetsplatsen.

Page generated in 0.5249 seconds